| 1. |
- Bäckström, Hanna, 1986-, et al.
(författare)
-
På gränsen till vänskap : ojämlikhetens betydelse i mötet mellan etablerade svenskar och nyanlända
- 2021
-
Ingår i: Fronesis. - Malmö : Tidskriftsföreningen Fronesis. - 1404-2614. ; :70-71, s. 167-180
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna text bygger på intervjuer med aktiva i föreningen Vän i Umeå, en förening som skapar mötesplatser för nyanlända och etablerade svenskar. Med utgångspunkt i ett antal teoretiska perspektiv diskuterar vi möjligheterna till och svårigheterna med att utveckla vänskapsband när förutsättningarna mellan personerna är så ojämlika med avseende på språk, sociala kontaktnät, familje- och arbetslivssituation osv.
|
|
| 2. |
-
Vänskap
- 2021
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Under Covid-19-pandemin har ensamhet och försvagade sociala nätverk blivit till en allmän erfarenhet. Psykologer varnar för en "ensamhetsepidemi", där social distansering inte bara ökar risken för psykisk ohälsa: den skadar också i synnerhet unga människors framtidstro och känsla av tillhörighet och tillit till samhället. I denna diskussion blir vänskap ett centralt begrepp. Samtidigt tenderar det att begränsas till att handla om personliga relationer som en skyddsfaktor. De många andra aspekter av vänskapen politiska betydelse uppmärksammas knappt alls. Med Fronesis nr 70-71 vill vi placera in frågan om vänskap i ett vidare samhälleligt och politiskt sammanhang. Vad vänskaper är och vilka roller de spelar varierar ju beroende på vilken typ av samhälle som relationen uppstår i. Den amerikanska filosofen Todd May menar att sociala relationer under nyliberalismen tenderar att reduceras till vad vi har för nytta av varandra, som om vänskap vore en tjänst som säljes och köpes. Men samtidigt har vänskap en särskild rytm som faktiskt gör att den kan fungera som en form av motstånd mot ett samhälle som påför relationer en instrumentell marknadslogik. I linje med detta föreslår den franska filosofen Jacques Derrida att vänskap kan ses som en skymt av en annan, ännu icke existerande, demokratisk politik. I ett samhälle präglat av kontraktslika relationer och individualism pekar vänskap, som bygger på frivillighet och ansvarighet, mot en annan jämlikare typ av sociala relationer. Den italienska filosofen Adriana Cavarero diskuterar betydelsen av personliga vänskapsband i feministiska medvetandehöjande grupper. En vän gör en annan till ett "berättningsbart själv" genom att tillskriva vännens privata och intima erfarenheter politisk betydelse. Men vänskap kan också ta helt andra former. Den amerikanska litteraturvetaren Deborah Nelson visar hur vänskapen mellan författaren Mary McCarthy och den politiska teoretikern Hannah Arendt paradoxalt nog handlade om att odla en viss typ av ensamhet som gjorde dem rustade att vara sina egna i de många politiska kontroverser de var inblandade i.En svår fråga som följer av att jämlikhet och ömsesidighet så ofta framhävs som en förutsättning för vänskap är om människor med olika status överhuvudtaget kan vara vänner. Genusforskaren Hanna Bäckström Olofsson och sociologen Johan Örestig undersöker, med utgångspunkt i intervjuer med aktiva i föreningen Vän i Umeå, vilka typer av vänskaper som uppstår när nyanlända matchas med etablerade svenskar och hur ojämlika förutsättningar påverkar möjligheterna att utveckla djupare personliga band. Här diskuterar de också potentialen och begränsningarna med att allt större ansvar över integrationspolitiken läggs på civilsamhället.
|
|
| 3. |
- Örestig, Johan, Fil.dr. 1979-
(författare)
-
En plats för oss : staten, klimatomställningen och den lokala demokratin
- 2021
-
Ingår i: Provins. - Umeå : Norrländska litteratursällskapet. - 0280-9974. ; 40:2, s. 53-56
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Allt fler pekar ut staten som den enda delen av samhället med kraft och resurser nog att driva igenom en snabb utfasning av fossildrivna verksamheter. I denna essä diskuterar jag dilemmat att en sådan klimatomställning förväntas ske under en period då den representativa demokratin befinner sig i, vad David van Reybrouck kallar, en effektivitets- och legitimitetskris. Jag fokuserar särskilt på problemet att lokalsamhällen är splittrade i olika intressegrupper medan det saknas en gemensam linje mot stat och kapital och för fram en idé om hur demokratin skulle kunna vitaliseras genom lokala rådsdemokratiska institutioner.
|
|
| 4. |
- Örestig, Johan, Fil.dr. 1979-
(författare)
-
Ett rop på (ömsesidig) hjälp : klimatrörelsen och återupprättandet av tron på kollektiv handling
- 2021
-
Ingår i: Röda Rummet. - Göteborg : Socialistiska partiet. - 1403-3844 .- 2002-9233. ; :4, s. 10-12
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Klimatrörelsen domineras idag av protester, opinionsbildning och teoretiserande. Även om alla dessa former av motstånd är nödvändiga så bidrar de inte till det som är varje radikal rörelses viktigaste uppgift: att samla och organisera ett växande antal människor i en massrörelse. Johan Örestig argumenterar för att organisering enligt principen om ömsesidig hjälp kan bli arenor för att solidariskt lösa gemensamma problem i vardagen och en övningsplats för självorganisering.
|
|
| 5. |
- Örestig, Johan, Fil.dr. 1979-
(författare)
-
[Recension] Emancipation After Hegel: Achieving a Contradictory Revolution
- 2021
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I denna recension av boken Emancipation After Hegel - Achieving a Contradictive Revolution presenteras filmteoretikern Todd McGowans läsning av Hegels filosofi. McGowan vänder sig mot spridda uppfattningar som att Hegels dialektik handlar om ett trivialt samspel mellan tes och antites som bildar en syntes. Han menar att Hegels filosofi är radikal, inte för att den ger hopp om ett harmoniskt samhälle präglat av ömsesidigt erkännande utan herrar eller slavar, utan för dess betoning på att motsättningar är ett nödvändigt existensvillkor som vi måste lära oss att leva med och bejaka. Samtida rörelser som Black Lives Matter är ett uttryck för hur man politiskt kan använda motsättningar för att utvidga ramarna för vilka som erkänns som människor med rättigheter och som politiska subjekt. Viktiga delar av läsningen utgår från psykoanalytiska begrepp som det omedvetna och dödsdrift.
|
|
| 6. |
- Örestig, Johan, Fil.dr. 1979-
(författare)
-
Tillbakablickar: Om människans natur, gränsväktare och gränsvarelser
- 2021
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I sina tillbakablickar reflekterar Johan Örestig, sociolog och medlem av Fronesis redaktionskommitté, över vilken roll arbetsdelningen inom vetenskapssamfundet spelar för reproduktionen av motsatspar som det mellan natur och kultur. Örestig visar hur denna reproduktion tar sig i uttryck i det spänningsfyllda förhållandet mellan vad han kallar akademiska gränsvarelser och akademiska gränsvakter: mellan dem som överskrider det egna ämnets gränser och dem som reagerar mot sådana ämnesöverskridande projekt.
|
|
| 7. |
- Örestig, Johan, Fil.dr. 1979-
(författare)
-
Vännerna mot världen, för världen : introduktion till Deborah Nelson och Raymond Williams
- 2021
-
Ingår i: Fronesis. - Malmö : Tidskriftsföreningen Fronesis. - 1404-2614. ; :70-71, s. 60-66
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna text introducerar jag litteraturvetaren Deborah Nelsons text Mary McCarthy: faktumets estetik och kritikern Raymond Williams text Bloomsbury-gruppen som klassfraktion och diskuterar vad de säger om relationen mellan privata relationer och politisk förändring.
|
|
| 8. |
- Örestig, Johan, Fil.dr. 1979-
(författare)
-
Vänskapens olydiga rytm
- 2021
-
Ingår i: Fronesis. - Malmö : Tidskriftsföreningen Fronesis. - 1404-2614. ; :70-71, s. 8-19
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I denna text introducerar jag tidskriften Fronesis nummer på tema Vänskap, där vänskap som socialt och politiskt fenomen står i centrum. I numret finns översättningar av bland andra Adriana Cavarero Jacques Derrida och Leela Gandhi samt specialskrivna bidrag.
|
|
