| 1. |
- Abrahamsson, Agneta, 1951-, et al.
(författare)
-
Familjecentralen : mervärde för alla föräldrar genom samlokalisering?
- 2011
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 88:2, s. 100-109
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barnens hälsa påverkas redan tidigt i livet av föräldrarnas livsvillkor. Låg social status, brist på vänner och stress tidigt i livet leder till hälsoskillnader. Familjecentraler med en öppen förskola och förebyggande socialt arbete är en tidig insats och en lågriskstrategi som riktar sig till alla. Den har goda förutsättningar för att stärka föräldrarnas tillit och gemenskap med andra och kan bidra till att minska hälsoskillnader genom att främja barnens hälsoutveckling. Syftena med utvärderingen av de 16 familjecentralerna var att undersöka i vilken mån besökarna är representativa för befolkningen i upptagningsområdet och av vilka anledningar föräldrarna besöker öppna förskolan på familjecentralen. Jämförelse mellan befintlig befolkningsdata i upptagningsområdena och föräldrabesökares bakgrundsdata visar att familjecentralen i huvudsak når en representativ del av befolkningen. Föräldrar använder sig av familjecentralen för att få råd, utbyte av erfarenheter, barnens skull och att umgås med andra. I synnerhet för invandrare har familjecentralen stor betydelse för att komma in i det svenska samhället.
|
|
| 2. |
- Abrahamsson, Agneta, 1951-, et al.
(författare)
-
Föräldraskapande och professionell följsamhet på familjecentralers öppna förskolor : en programteori
- 2011
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 88:2, s. 122-132
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Familjecentralens verksamhetsidé för öppna förskolan på familjecentraler – formulerat som en hypotes - har utvärderats steg för steg genom samla in data på sammanlagd sex familjecentraler för att pröva hållbarheten i hypotesen. Utvärderingen visar på ett föräldraskapande bland småbarnsföräldrar genom att de lär sig om barn och föräldraskap, får möjlighet att utöka sitt sociala kontaktnät och att bara vara i en trygg omgivning där socialt stöd finns till hands. De får tillsammans med andra känna sig ’good enough’ som en vanlig förälder med ett normalt barn. Professionell följsamhet utmärker personalens arbetssätt. De bedömer den ”mognadsgrad” som föräldern befinner sig i för att söka stöd och anpassar sitt förhållningssätt till föräldern genom fysiskt avstånd och djup i samtalet. På så vis kan pedagogiska, sociala och psykologiska mekanismer triggas igång och förklara de resultat som föräldrar upplever för dem själva och deras barn. Artikeln avslutas med en omformulerad hypotes om öppna förskolors verksamhet på familjecentraler.
|
|
| 3. |
- Abrahamsson, Agneta, 1951-, et al.
(författare)
-
Immigrants caught in the crossfire of the projectification of the welfare sector : short time solutions of long term problems
- 2010
-
Ingår i: Diversity in Health and Care. - 1759-1422 .- 1743-4904. ; 7:3, s. 201-209
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article we use two immigrant projects, operating in a Swedish context, as a basis for discussing and analysing the potential of joint projects as a tool for change in human welfare service organisations that target the general public. The extensive use of projects in the development of a slimmed-down public sector can be seen as originating from the contradictory promises of projects regarding flexibility and rationality in the new public management context. Projects are also used as a way to obtain more resources for specific long-term needs, but they are seldom implemented as intended in the regular 'mainstream' organisation. Therefore the long-term development of social services and healthcare for immigrants remains inadequate. It appears that politicians, managers and civil servants prefer to focus on the positive aspect of projects to legitimate the organisations and to bring about change by targeting and steering activities. However, they tend to overlook the negative consequences of using projects, and there is a risk that a backlash will undermine the legitimacy of organisations. Citizens and participants in general, and immigrants in particular, experience frustration and distrust as a result of the short-term nature of project-based action. The problems that the projects were expected to address may remain, or even increase.
|
|
| 4. |
- Abrahamsson, Agneta, 1951-, et al.
(författare)
-
Open pre-schools at integrated health services : a program theory
- 2013
-
Ingår i: International Journal for Integrated Care. - 1568-4156. ; 13, s. e014-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: Family centres in Sweden are integrated services that reach all prospective parents and parents with children up to their sixth year, because of the co-location of the health service with the social service and the open pre-school. The personnel on the multi-professional site work together to meet the needs of the target group. The article explores a program theory focused on the open pre-schools at family centres.Method: A multi-case design is used and the sample consists of open pre-schools at six family centres. The hypothesis is based on previous research and evaluation data. It guides the data collection which is collected and analysed stepwise. Both parents and personnel are interviewed individually and in groups at each centre.Findings: The hypothesis was expanded to a program theory. The compliance of the professionals was the most significant element that explained why the open access service facilitated positive parenting. The professionals act in a compliant manner to meet the needs of the children and parents as well as in creating good conditions for social networking and learning amongst the parents. Conclusion: The compliance of the professionals in this program theory of open pre-schools at family centres can be a standard in integrated and open access services, whereas the organisation form can vary. The best way of increasing the number of integrative services is to support and encourage professionals that prefer to work in a compliant manner.
|
|
| 5. |
- Abrahamsson, Agneta, 1951-, et al.
(författare)
-
Sense of coherence of reindeer herders and other Samis in comparison to other Swedish citizens
- 2013
-
Ingår i: International Journal of Circumpolar Health. - : Taylor & Francis. - 2242-3982 .- 2242-3982 .- 1239-9736. ; 72, s. 20633-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Samis are indigenous people in north Europe. In the territory called Sápmi (Lapland), reindeer herding is the traditional base for the Sami economy. The relation between living conditions and positive health of the Swedish Samis has been sparsely studied. As health is closely linked to sense of coherence (SOC), an understanding of the background factors to SOC may contribute knowledge that might be useful in promoting living conditions and health.METHODS: The study examines relations between the level of SOC and background factors from surveys in a Sami population (n=613) in comparison to a non-Sami population (n=525) in Sweden, and in comparison between 2 subsamples of Samis, that is, herders and non-herders.RESULTS: There are more similarities than differences between the Sami and non-Sami populations. However, dividing the Sami population, reindeer herders had significantly lower SOC, and in specific the subcomponent manageability, that is, less ability to use available resources to meet different demands in life, compared to non-herders.CONCLUSIONS: In addition to age and health, predictors of SOC are related to the life form of reindeer husbandry and the belonging to the herding community.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bing, Vibeke, et al.
(författare)
-
Det har både blivit lättare och svårare - om det nya i att arbeta på familjecentraler
- 2011
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 88:2, s. 133-143
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här artikeln utgår ifrån personalens perspektiv. Första delen är resultat från en enkätstudie som fokuserar på hur personal förändrat sitt sätt att arbeta sedan de började arbeta på familjecentral. De flesta upplever att eftersom de har andra professioner i samma hus lättare upptäcker familjer med extra behov av stöd och bättre kan fokusera på sina egna arbetsuppgifter. Som fördjupning av svaren i enkäten har olika personalkategorier ombetts skriva en kortfattad berättelse om sitt eget arbete på familjecentral. Sjuksköterskor, barnmorska, psykolog, socionom, förskollärare, bibliotekarie och samordnare berättar hur de arbetar. Slutsatserna från artikeln är att familjecentraler kan ses som ett svar på att stödet till blivande och småbarnsföräldrar har utökats på de områden som den traditionella mödra- och barnhälsovården har sett som problematisk att möta. Sannolikt ökar förutsättningarna för att de som behöver extra stöd också kan få möjlighet till detta under förutsättning att extra stöd finns när familjecentralens resurser inte räcker till.
|
|
| 8. |
- Bing, Vibeke, et al.
(författare)
-
Vem annars ska göra det vi gör - om socialt arbete på familjecentral
- 2011
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 88:2, s. 144-154
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Med familjecentralen stärks socialtjänstens ställning som förebyggande aktör. I syfte att förstå hur arbetet fungerar och om man kan hävda att de gör tidiga insatser deltog socionomer från tio familjecentraler i en form av forskningscirkel, som används för att utveckla verksamheter. Lärandet ägde rum med hjälp av samtal, reflektion och frågeställningar utifrån egna erfarenheter. Andras förväntningar hade väckt den övergripande och kritiska frågan om ett arbete som vänder sig till alla kan gagna föräldrar och barn med större behov?Svaret är att familjecentralens helhet och generella nivå i själva verket är en förutsättning för att tidigt upptäcka familjers behov av stöd. Socionomerna blir lätta att nå, kommer in tidigt, avvärjer destruktiva processer och är tillgängliga över tid. Genom att föräldrar utifrån sin livsvärld använder sig av familjecentralen omväxlande för lek, lärande, umgänge och stöd utvecklas en ny professionalitet där socialtjänsten kommer in på rätt plats, vid rätt tid med service och insatser, som motsvarar behoven hos målgruppen.
|
|
| 9. |
- Carlsson, Noomi, et al.
(författare)
-
How to minimize children’s environmental tobacco smoke exposure : an intervention in a clinical setting in high risk areas
- 2013
-
Ingår i: BMC Pediatrics. - 1471-2431 .- 1471-2431. ; 13, s. 76-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background:Despite the low prevalence of daily smokers in Sweden, children are still being exposed to nvironmental tobacco smoke (ETS), primarily by their smoking parents. A prospective intervention study using ethods from Quality Improvement was performed in Child Health Care (CHC). The aim was to provide nurses with ew methods for motivating and supporting parents in their efforts to protect children from ETS exposure.Method:Collaborative learning was used to implement and test an intervention bundle. Twenty-two CHC nurses ecruited 86 families with small children which had at least one smoking parent. Using a bundle of interventions, urses met and had dialogues with the parents over a one-year period. A detailed questionnaire on cigarette onsumption and smoking policies in the home was answered by the parents at the beginning and at the end of he intervention, when children also took urine tests to determine cotinine levels.Results:Seventy-two families completed the study. Ten parents (11%) quit smoking. Thirty-two families (44%) ecreased their cigarette consumption. Forty-five families (63%) were outdoor smokers at follow up. The proportion f children with urinary cotinine values of >6 ng/ml had decreased.Conclusion:The intensified tobacco prevention in CHC improved smoking parents’ ability to protect their children rom ETS exposure.
|
|
