| 1. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Determining the effects of duration and recency of exposure to environmental enrichment
- 2016
-
Ingår i: Applied Animal Behaviour Science. - : Elsevier BV. - 0168-1591 .- 1872-9045. ; 176, s. 163-169
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Experience can help animals adapt their behaviour to fit the environment or conditions that they find themselves in. Understanding how and when experience affects behaviour is important for the animals we rear in captivity. This is particularly true when we rear animals with the intent of releasing them into the wild as part of population rehabilitation and conservation efforts. We investigated how exposure to a changing, more complex environment promotes behavioural development in juvenile trout. Four groups of fish were compared; (i) fish that were maintained without enrichment, (ii) fish that were exposed to an early period of enrichment, but were then returned to a plain environment, (iii) fish that were maintained in plain conditions, but were then exposed to enrichment towards the end of the rearing phase, (iv) a group that were kept in enriched conditions throughout the 12 week rearing period. We then assessed fish anxiety levels, their spatial learning ability, and the capacity of the fish to find their way through a barrier where different routes were presented across 4 different trials. Fish that experienced enriched conditions for the longest duration had superior spatial learning abilities, and they were better at finding the correct route to get past the barrier than fish from the remaining three treatments. Positive effects on behaviour were, however, also found in the fish that only experienced enrichment in the last part of the rearing period, compared to the control, or fish exposed to early enrichment. No effect of enrichment was found on levels of anxiety in any of the groups.
|
|
| 2. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende.Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 3. |
- Sandström, Alfred, et al.
(författare)
-
Fiskfångster och utsättningar av fisk
- 2016
-
Ingår i: Årsskrift 2016 : Värnens vattenvårdförbund. ; :2016:96, s. 79-86
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Totalfångsten i yrkesfisket i Vänern har planat ut runt 600 ton per år. Den viktigaste arten för yrkesfisket var gös, vilken stod för cirka 43 procent av totala fångstens värde. Den näst viktigaste arten är siklöja (27 procent av värdet). Fångsterna av gös, lake och sik ökade från 2014 till 2015, medan abborre, ål, gädda och siklöja minskade och lax- och öringfångsterna i stort sett var oförändrade. De registrerade fritidsfiskarna fångade under 2015 totalt 44 ton, vilket är den lägsta fångsten sedan statistiken infördes. Totalt 240 400 lax- och öringsmolt sattes ut våren 2016 vilket är något under medelvärdet för den föregående femårsperioden. Även utsättningen av ål har minskatpå senare år, 150 000 karantäniserade ålyngel sattes ut under 2015 att jämföra med 600 000 stycken under 2014.
|
|
