| 1. |
- Lange, Maria, et al.
(författare)
-
För lite hemkunskap ökar risken för matförgiftningar
- 2017
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - Stockholm : AB Dagens nyheter. - 1101-2447. ; Tisdag 15 augusti, s. 6-6
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN.DebattRunt 500 000 människor drabbas enligt beräkningar av matförgiftning i Sverige varje år. Bristande hygienkunskaper i hushållen är en av orsakerna. Nu är det dags för en utökad timplan i hemkunskap för att Sverige skall få medvetna konsumenter, minskat matsvinn och färre fall av matförgiftningar, skriver en grupp experter inom området.
|
|
| 2. |
- Ahlgren-Moritz, Charlotte, et al.
(författare)
-
Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [1] : Metoder och strategier
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.
|
|
| 3. |
- Ahlgren-Moritz, Charlotte, et al.
(författare)
-
Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [2] : Möjligheter och utmaningar
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.
|
|
| 4. |
- Alm, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Vägen till samverkanssäkrad utbildning
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och andra aktörer i samhället är viktigt för att vi ska kunna möta morgondagens utmaningar. Man måste arbeta över sektorsgränser, inte bara inom forskning utan också inom utbildning. “Vägen till samverkanssäkrad utbildning: metoder och strategier” handlar om hur samverkan kan integreras i högre utbildning. Slutsatserna baseras på de erfarenheter som gjorts i projektet Samverkanssäkrade utbildningsprogram som letts av lärosätena i Linköping, Malmö och Umeå. Publikationens andra del, “Möjligheter och utmaningar”, berättar ett antal historier ur samverkansvardagen. // Att med andra samhällsaktörer samverka kring utformningen av utbildningsprogram och i undervisningen bidrar till kvalitetsutveckling och säkerställer att utbildningen är till nytta för samhället. Samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. För att man långsiktigt ska kunna integrera samverkan i utbildningsprogram krävs insatser på flera nivåer. Till exempel måste lärosätesledningar ta tydlig ställning i samverkansfrågan i sina styrdokument, och samverkansaspekten måste vara en självklar del av lärosätets kvalitetssäkringssystem. Det krävs också att ledningen för fakulteter och institutioner utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan. Vidare bör samverkan ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling, och lärosätena bör också uppmärksamma och belöna framgångsrikt samverkansarbete. Slutligen bör politiker och departement utforma ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena.
|
|
| 5. |
- Ahlgren, Hans, et al.
(författare)
-
Multiple prehistoric introductions of the mountain hare (Lepus timidus) on a remote island, as revealed by ancient DNA
- 2016
-
Ingår i: Journal of Biogeography. - : Wiley. - 0305-0270 .- 1365-2699. ; 43:9, s. 1786-1796
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: The majority of the non-volant mammals now present on the island of Gotland, Sweden, have been introduced in modern times. One exception is the mountain hare (Lepus timidus), which was present on the island more than 9000 years ago. This paper investigates the origins of the Gotland hares and temporal changes in their genetic structure, and considers how they may have reached the island.Location: The island of Gotland, Sweden (57°30′ N, 18°20′ E).Methods: Two fragments of the mitochondrial D-loop 130 + 164 base pairs in length from skeletal remains from 40 ancient mountain hares from Gotland, 38 from the Swedish mainland and five from Lithuania were analysed and compared with 90 modern L. timidus haplotypes from different locations in Eurasia and five haplotypes of the Don-hare (Lepus tanaiticus) morphotype.Results: The Mesolithic hares from Gotland (7304 bc–5989 bc) cluster with modern hares from Russia, Scotland, the Alps and Fennoscandia whereas the Gotland hares from the Neolithic and onwards (2848 bc–1641 ad) cluster with Neolithic hares from the Swedish mainland and modern hares from Fennoscandia. The Neolithic haplotypes from Lithuania and the Don-hare haplotypes were dispersed within the network. The level of differentiation (FST) between the Mesolithic and Neolithic hares on Gotland was twice as great as that observed on the mainland.Main conclusions: The ancient hares on Gotland fall into two haplogroups separated in time, indicating that the mountain hare became extinct at one point, with subsequent re-colonization events. In view of the isolated location of Gotland, it is probable that the hares were brought there by human means of transport.
|
|
| 6. |
- Ahlgren, Jennie, et al.
(författare)
-
Ethical considerations in relation to personalised nutrition : An overview of Work Package 5, with respect to ethics
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The objectives of Food4Me work package 5 included a baseline assessment of the ethical and legal aspects of personalised nutrition at the start of the project in 2011, as well as a final assessment at the end of the project (2015), taking into account results achieved in other work packages. The initial assessment made a number of ethical issues visible, most of them relating to the consumer of personalised nutrition service. The results depicted in this publication indicate that many of the questions raised in relation to these issues remain unsolved, and in some cases they seem to be neglected in relation to the services offered by internet companies.
|
|
| 7. |
- Ahlgren, Sara, 1979-, et al.
(författare)
-
Targeting lipodisks enable selective delivery of anticancer peptides to tumor cells
- 2017
-
Ingår i: Nanomedicine. - : Elsevier BV. - 1549-9634 .- 1549-9642. ; 13:7, s. 2325-2328
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Issues concerning non-specificity, degradation and hemolysis severely hamper the development of membranolytic amphiphilic peptides into safe and efficient anticancer agents. To increase the therapeutic potential, we have previously developed a strategy based on formulation of the peptides in biocompatible nanosized lipodisks. Studies using melittin as model peptide show that the proteolytic degradation and hemolytic effect of the peptide are substantially reduced upon loading in lipodisks. Here, we explored the possibilities to increase the specificity and boost the cytotoxicity of melittin to tumor cells by use of targeting lipodisk. We demonstrate that small (~20 nm) EGF-targeted lipodisks can be produced and loaded with substantial amounts of peptide (lipid/peptide molar ratio >7) by means of a simple and straightforward preparation protocol. In vitro cell studies confirm specific binding of the peptide-loaded disks to tumor cells and suggest that cellular internalization of the disks results in a significantly improved cell-killing effect.
|
|
| 8. |
- Baldi, Francesco, 1986, et al.
(författare)
-
Energy and exergy analysis of a cruise ship
- 2015
-
Ingår i: Proceedings of ECOS 2015 - the 28th International Conference on Efficiency, Cost, Optimization, Simulation and Environmental Impact of Energy Systems. - Pau : Pau University. - 9782955553909
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The shipping sector is today facing numerous challenges. Fuel prices are expected to increase in the medium-long term, and a sharp turn in environmental regulations will require several companies to switch to more expensive distillate fuels. In this context, passenger ships represent a small but increasing share of the industry. The complexity of the energy system of a ship where the energy required by propulsion is no longer the trivial main contributor to the whole energy use thus makes this kind of ship of particular interest for the analysis of how energy is converted from its original form to its final use on board.To illustrate this, we performed an analysis of the energy and exergy flow rates of a cruise ship sailing in the Baltic Sea based on a combination of available measurements from ship operations and of mechanistic knowledge of the system. The energy analysis allows identifying propulsion as the main energy user (41% of the total) followed by heat (34%) and electric power (25%) generation; the exergy analysis allowed instead identifying the main inefficiencies of the system: exergy is primarily destroyed in all processes involving combustion (88% of the exergy destruction is generated in the Diesel engines and in the oil-fired boilers) and in the sea water cooler (5.4%); the main exergy losses happen instead in the exhaust gas, mostly from the main engines (67% of total losses) and particularly from those not equipped with heat recovery devices.The improved understanding which derives from the results of the energy and exergy analysis can be used as a guidance to identify where improvements of the systems should be directed.
|
|
| 9. |
- Baldi, Francesco, 1986, et al.
(författare)
-
Energy and exergy analysis of a cruise ship
- 2018
-
Ingår i: Energies. - Basel, Switzerland : MDPI. - 1996-1073. ; 11:10, s. 1-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In recent years, the International Maritime Organization agreed on aiming to reduce shipping’s greenhouse gas emissions by 50% with respect to 2009 levels. Meanwhile, cruise ship tourism is growing at a fast pace, making the challenge of achieving this goal even harder. The complexity of the energy system of these ships makes them of particular interest from an energy systems perspective. To illustrate this, we analyzed the energy and exergy flow rates of a cruise ship sailing in the Baltic Sea based on measurements from one year of the ship’s operations. The energy analysis allows identifying propulsion as the main energy user (46% of the total) followed by heat (27%) and electric power (27%) generation; the exergy analysis allowed instead identifying the main inefficiencies of the system: while exergy is primarily destroyed in all processes involving combustion (76% of the total), the other main causes of exergy destruction are the turbochargers, the heat recovery steam generators, the steam heaters, the preheater in the accommodation heating systems, the sea water coolers, and the electric generators; the main exergy losses take place in the exhaust gas of the engines not equipped with heat recovery devices. The application of clustering of the ship’s operations based on the concept of typical operational days suggests that the use of five typical days provides a good approximation of the yearly ship’s operations and can hence be used for the design and optimization of the energy systems of the ship.
|
|
| 10. |
- Baldi, Francesco, 1986, et al.
(författare)
-
Optimal load allocation of complex ship power plants
- 2016
-
Ingår i: Energy Conversion and Management. - : Elsevier BV. - 0196-8904 .- 1879-2227. ; 124, s. 344-356
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In a world with increased pressure on reducing fuel consumption and carbon dioxide emissions, thecruise industry is growing in size and impact. In this context, further effort is required for improvingthe energy efficiency of cruise ship energy systems.In this paper, we propose a generic method for modelling the power plant of an isolated system withmechanical, electric and thermal power demands and for the optimal load allocation of the different componentsthat are able to fulfil the demand.The optimisation problem is presented in the form of a mixed integer linear programming (MINLP)problem, where the number of engines and/or boilers running is represented by the integer variables,while their respective load is represented by the non-integer variables. The individual components aremodelled using a combination of first-principle models and polynomial regressions, thus making thesystem nonlinear.The proposed method is applied to the load-allocation problem of a cruise ship sailing in the Baltic Sea,and used to compare the existing power plant with a hybrid propulsion plant. The results show thebenefits brought by using the proposing method, which allow estimating the performance of the hybridsystem (for which the load allocation is a non-trivial problem) while also including the contribution ofthe heat demand. This allows showing that, based on a reference round voyage, up to 3% savings couldbe achieved by installing the proposed system, compared to the existing one, and that a NPV of11 kUSD could be achieved already 5 years after the installation of the system.
|
|
