| 1. |
|
|
| 2. |
- Alexandersson, Kristina, 1951-, et al.
(författare)
-
Sjukdom och hälsa ett allmänt perspectiv
- 2002
-
Ingår i: Försäkringsmedicin. - Linköping : Linköpings universitet. - 9144021550 - 9789144021553 ; , s. 22-27
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En genomsnittlig svensk läkare är varje år inblandad i försäkringsmedicinska frågeställningar som betingar kostnader i storleksordningen 2–3 miljoner kronor. Trots detta ingår inte försäkringsmedicin som eget kompetensområde i läkarnas grundbildning. Enligt en nyligen gjord enkät saknar mer än hälften av läkarna utbildning i vissa basala kunskaper såsom att skriva ett arbetsskadeintyg. Denna lärobok, skriven av 12 experter inom området, avser primärt att svara mot behovet av grundläggande kunskaper inom försäkringsmedicinens område för läkare under utbildning. En central del i en svensk lärobok i försäkringsmedicin är den allmänna försäkringen som bl.a. ligger till grund för sjukpenning och förtidspension. Privata livförsäkringar har funnits i många år, men ställer allt större krav på läkaren i takt med att nya tester utvecklas, bl.a. genetiska som kan förutsäga risker för förtida sjukdom och död. Andra försäkringar, t.ex. privata sjukförsäkringar, har blivit vanligare och frågor kring dessa belyses i boken. Det finns också andra försäkringar som är viktiga ur försäkringsmedicinsk synpunkt och som berör ansvarsfrågor och skadestånd, t.ex. patientförsäkring och läkemedelsförsäkring, vilka också behandlas. Boken innehåller även en översikt över viktiga juridiska frågor, liksom sekretess. Etiska frågeställningar är mycket vanliga inom försäkringsmedicinen och boken avslutas med ett kapitel om etik. Boken vänder sig i första hand till läkarstuderande men kan även fungera som referens- och uppslagsbok för personer verksamma inom sjukvård, försäkringsbolag och försäkringskassan.
|
|
| 3. |
- Alexandersson, Kristina, 1951-, et al.
(författare)
-
Sjukfrånvaro skillnader mellan kvinnor och män
- 2002
-
Ingår i: Försäkringsmedicin. - Linköping : Linköpings universitet. - 9144021550 - 9789144021553 ; , s. 82-89
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En genomsnittlig svensk läkare är varje år inblandad i försäkringsmedicinska frågeställningar som betingar kostnader i storleksordningen 2–3 miljoner kronor. Trots detta ingår inte försäkringsmedicin som eget kompetensområde i läkarnas grundbildning. Enligt en nyligen gjord enkät saknar mer än hälften av läkarna utbildning i vissa basala kunskaper såsom att skriva ett arbetsskadeintyg. Denna lärobok, skriven av 12 experter inom området, avser primärt att svara mot behovet av grundläggande kunskaper inom försäkringsmedicinens område för läkare under utbildning. En central del i en svensk lärobok i försäkringsmedicin är den allmänna försäkringen som bl.a. ligger till grund för sjukpenning och förtidspension. Privata livförsäkringar har funnits i många år, men ställer allt större krav på läkaren i takt med att nya tester utvecklas, bl.a. genetiska som kan förutsäga risker för förtida sjukdom och död. Andra försäkringar, t.ex. privata sjukförsäkringar, har blivit vanligare och frågor kring dessa belyses i boken. Det finns också andra försäkringar som är viktiga ur försäkringsmedicinsk synpunkt och som berör ansvarsfrågor och skadestånd, t.ex. patientförsäkring och läkemedelsförsäkring, vilka också behandlas. Boken innehåller även en översikt över viktiga juridiska frågor, liksom sekretess. Etiska frågeställningar är mycket vanliga inom försäkringsmedicinen och boken avslutas med ett kapitel om etik. Boken vänder sig i första hand till läkarstuderande men kan även fungera som referens- och uppslagsbok för personer verksamma inom sjukvård, försäkringsbolag och försäkringskassan.
|
|
| 4. |
- Alexandersson, Kristina, 1951-, et al.
(författare)
-
Vad beror sjukfrånvaro på?
- 2002
-
Ingår i: Försäkringsmedicin. - Linköping : Linköpings universitet. - 9144021550 - 9789144021553 ; , s. 70-81
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En genomsnittlig svensk läkare är varje år inblandad i försäkringsmedicinska frågeställningar som betingar kostnader i storleksordningen 2–3 miljoner kronor. Trots detta ingår inte försäkringsmedicin som eget kompetensområde i läkarnas grundbildning. Enligt en nyligen gjord enkät saknar mer än hälften av läkarna utbildning i vissa basala kunskaper såsom att skriva ett arbetsskadeintyg. Denna lärobok, skriven av 12 experter inom området, avser primärt att svara mot behovet av grundläggande kunskaper inom försäkringsmedicinens område för läkare under utbildning. En central del i en svensk lärobok i försäkringsmedicin är den allmänna försäkringen som bl.a. ligger till grund för sjukpenning och förtidspension. Privata livförsäkringar har funnits i många år, men ställer allt större krav på läkaren i takt med att nya tester utvecklas, bl.a. genetiska som kan förutsäga risker för förtida sjukdom och död. Andra försäkringar, t.ex. privata sjukförsäkringar, har blivit vanligare och frågor kring dessa belyses i boken. Det finns också andra försäkringar som är viktiga ur försäkringsmedicinsk synpunkt och som berör ansvarsfrågor och skadestånd, t.ex. patientförsäkring och läkemedelsförsäkring, vilka också behandlas. Boken innehåller även en översikt över viktiga juridiska frågor, liksom sekretess. Etiska frågeställningar är mycket vanliga inom försäkringsmedicinen och boken avslutas med ett kapitel om etik. Boken vänder sig i första hand till läkarstuderande men kan även fungera som referens- och uppslagsbok för personer verksamma inom sjukvård, försäkringsbolag och försäkringskassan.
|
|
| 5. |
- Alexandersson, Kristina, 1951-
(författare)
-
Why do women have higher sickness absence?
- 2002
-
Ingår i: Third International Congress on Women Health & work Stockholm 2-5 June 2002,2002. ; , s. 174-174
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Borg, Karin, et al.
(författare)
-
Prediction of future low levels of sickness absence among young persons sick listed with back, neck, or shoulder diagnoses.
- 2004
-
Ingår i: Work (Reading, Mass.). - 1051-9815 .- 1875-9270. ; 23:2, s. 159-67
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In recent years sickness absence has increased in most Western countries. Risk factors for sickness absence and disability pension have been emphasised in studies, while focus on factors predicting low sickness absence is very rare. This paper is an attempt to apply such a perspective in an 11-year prospective cohort study of young persons n = 213) who in 1985 were sick listed > or = 28 days with back, neck, or shoulder diagnoses. Having had no sick-leave spells > 14 days in 1992-1996 was used as the outcome measure. Sixty-nine persons (34%) had no such spells, with an unexpected similar proportion of men and women. Data on prior sick leave and demographic variables were analysed using univariate and multiple logistic regression. Factors that predicted low sickness absence were having prior low sickness absence, being a white-collar worker, and being married. We concluded that individuals with a history of low sickness absence have an increased odds for remaining in the work force after a single long sick-leave spell, and might need less attention in rehabilitation compared to persons with a history of high sickness absence. Focusing on low sickness absence led to different results than those discussed in previous studies on risk factors for disability pension.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Borg, Karin, et al.
(författare)
-
Risk factors for disability pension over 11 years in a cohort of young persons initially sick-listed with low back, neck, or shoulder diagnoses.
- 2004
-
Ingår i: Scandinavian journal of public health. - : SAGE Publications. - 1403-4948 .- 1651-1905. ; 32:4, s. 272-8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AIM: A study was undertaken to ascertain whether the differences in risk in relation to gender and citizenship observed in a previous study of the same cohort would remain if more recent data on sickness absence were used. METHODS: This was an 11-year prospective population-based cohort study. The dataset includes all individuals in a Swedish city who, in 1985, were aged 25-34 and had a sick-leave spell > or = 28 days with neck, shoulder, or back diagnoses (n=213). The data covered the following: for 1985-96, disability pension, emigration, and death; for 1982-96, sickness absence; for 1985, sex and citizenship. The data were subjected to Cox regression analyses with a time-dependent covariate. RESULTS: Disability pension was granted to 22% (n=46) of the cohort. The relative risk for disability pension increased by 9.3 with each sick-leave spell > or = 90 days during the two previous years. The risk was higher for women than men, and also higher for foreign citizens than Swedes. CONCLUSION: Many studies have revealed a gender difference in the risk of being on disability pension, and it was found that this difference was still apparent when sick leave during the follow-up period is taken into account. Thus, the reason for the gender differences ought to be found among other factors than prior levels of sickness absence.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Klanghed Müssener, Ulrika, et al.
(författare)
-
Positive encounters with rehabilitation professionals reported by persons with experience of sickness absence
- 2004
-
Ingår i: Work. - 1051-9815 .- 1875-9270. ; 22:3, s. 247-254
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- More knowledge is needed on different factors that can promote return to work among sick-listed persons. One such factor might be by their interactions with the rehabilitation professionals they encounter. The aim of the present study was to identify and analyze statements about positive encounters with rehabilitation staff, reported by persons who had been absent from work with back, neck, or shoulder diagnoses. A descriptive and explorative qualitative approach was used to analyze data from five focus-group interviews. There were few statements on positive encounters, and they were frequently attributed to sheer luck. Experiences of positive encounters were assigned to two major categories: respectful treatment and supportive treatment. Receiving adequate medical examination or treatment was also mentioned as being positive. Further efforts are needed to study and develop methods for investigating interactions with rehabilitation professionals that laypersons experience as positive and that may contribute to empowerment and influence return to work when sickness absent.
|
|
