| 1. |
- Alfredsson, Johan, 1974
(författare)
-
Bengt Emil Johnson’s Bland orrar och kor and the Legacy of 1960’s Sound Technology : Bengt Emil Johnson - after Concretism
- 2005
-
Ingår i: "Avant-Garde and Technology", 2005-11-25, Stockholm.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bengt Emil Johnson was one of the most prominent poets of the short-lived yet highly vivid Swedish concretist movement of the early 1960’s. As for most poets involved in this movement, his carreer soon turned to other manners of writing, in his case more successfully than for many of his fellow concretists. During the second half of the 1960’s he was involved in creating the interartial genre of text-sound-composition, and ever since then he has been an internationally acclaimed composer of electro-acoustic music. Since the 1970’s he has also been recognised as an important innovator in the field of nature-poetry, displaying an attitude as keen and attentive towards the abundance of language as it is towards that of nature. Through this sensitivity he has been able to examine and unfold intriguing correspondences between language and nature. Apart from being a poet during the first half of the 1960’s, Johnson was also a writer of manifestos and essays concerning aesthetic matters. He quite frequently appeared in the press as well as in several of the important Swedish periodicals of the time. Quite a few of the aesthetical texts he wrote during this period were concerned with the artistic potential that was to be found in new technology, especially sound-technology. Particularly interesting are a number of texts which he wrote in collaboration with Lars-Gunnar Bodin. Johnson and Bodin were not, however, the only Swedish artists writing manifestos and essays from these perspectives during those years. Someone else who did was Öyvind Fahlström, the patriarch of the Swedish concretist movement. In my paper I trace a rhetoric in a number of aesthetic essays and manifestos by all these writers published between the years 1954-1965, a rhetoric which in several ways has its aim fixed on connecting technological and scientific breakthrough to artistic breakthrough. In this way I try to point out the fact that a number of the ideals behind the radical avant-garde writing strategies used by Johnson and his compatriots during his concretist years had a technological origin. I also go on to show to what extent these strategies linger in Johnson’s later writing, what part they play, and in what ways they appear. The examples I use from his later writing consist of three, among themselves quite different, poems from his 1989 poetry collection Bland orrar och kor (Amongst Black Grouse and Cows). I aim to show that Johnson, in these poems, still uses techniques appropriated from, and inspired by, mid-century sound-technological landmarks such as the contact-microphone, multiple layer recording, cut-up- and pitching techniques. And all of these technologies and techniques were discussed in the aesthetic writings of Johnson, Bodin, and Fahlström, respectively, during the 1950’s and 1960’s. And all of them were mentioned as holding great artistic potential.
|
|
| 2. |
- Alfredsson, Johan, 1974
(författare)
-
Bengt Emil Johnsons poesi och ”det romantiska”
- 2008
-
Ingår i: Gränser i nordisk litteratur = Borders in Nordic Literature (red. Clas Zilliacus et al). (IASS XXVI 2006 - Åbo Akademi 7-13 augusti 2006).
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När en ung Fredrik Böök 1912, i uppsatsen ”Det romantiska. Försök till en psykologisk definition”, definierar ”det romantiska” hävdar han att det består i ”betonandet af en företeelses för det diskursiva tänkandet oåtkomliga sammanhang”. Att detta uttalande är något av en anakronism blir tydligt i de olika specificeringar av denna formel som han anför; det som beskrivs är snarare vad Bööks tid lärt av det romantiska, vad som föranlett det moderna genombrottet. Trots detta är det relevant att stanna upp vid hans beskrivning av det romantiska. Böök är nämligen inte den enda som beskrivit en romantisk linje på detta vis. Det finns en mytbildning kring romantiken och det romantiska som i högsta grad är levande än idag, och påverkar och präglar både vetenskap och litteratur. I en sådan mytbildning blir det som Böök benämner ”det romantiska” i det närmaste att betrakta som en beskrivning av ”det estetiska”, eller någon form av litterär essens. I detta paper utreder jag hur myten om ”det romantiska” tar sig uttryck i Bengt Emil Johnsons diktning. Denna myt som genom hela Johnsons extremt heterogena författarskap innebär en central tematik – vad åstadkommer den i hans texter? ”Det romantiska”, som jag använder det och som Böök beskriver det, talar starkt emot tydliga avgränsningar och all form av definition och överskådlighet: I samma mån som vi önska full klarhet och öfverskådlighet, en fast och handterlig form, en afslutad och rationell helhet, tränga vi undan de tillströmmande associationerna. Hvarje definition är en afgränsning. I samma mån som vi däremot tillfredsställa behofvet att följa föreställningsassociationerna i deras oändliga progress och regress, i samma mån föras vi in i ett tillstånd som är romantiskt (Böök). Av denna anledning är det särskilt intressant att notera hur olika typer av gränser – såväl i motivtecknandet, som vad gäller genremässiga, mediala och semiotiska aspekter – problematiseras och suddas ut i Johnsons dikter – särskilt som detta utgör en viktig del av deras särart. Tematiken smittar av sig på de olika diskurser som är aktiva i Johnsons poesi, vilket i sig innebär att gränserna mellan dessa diskurser luckras upp och blir problematiska.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Alfredsson, Johan, 1974
(författare)
-
Typografisk birytmik hos Bengt Emil Johnson
- 2008
-
Ingår i: Dikten som mötesplats. Festskrift till Eva Lilja. (red. Sissel Furuseth & Lisbeth Stenberg). ; , s. 291-301
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
