| 1. |
- Allard, Christina, 1971-, et al.
(författare)
-
Girjas Reindeer Herding Community v. Sweden : Analysing the Merits of the Girjas Case
- 2021
-
Ingår i: Arctic Review on Law and Politics. - Oslo : Cappelen Damm AS. - 1891-6252 .- 2387-4562. ; 12, s. 56-79
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- For the first time in the Swedish Supreme Court, a small Sami reindeer herding community has won an important victory affirming the community’s small game hunting and fishing rights. Because of protracted use and the concept of immemorial prescription, the Court recognised the community’s exclusive hunting and fishing rights, including the right to lease these rights to others. Such leases have long been prohibited by legislation and the State has retained its powers to administer such leases. This case signifies a considerable development in the area of Sami law. In its decision, the Supreme Court made some adjustments to the age-old doctrine of immemorial prescription, and provided insights into how historic evidence should be evaluated when the claimant is an Indigenous people. A common motivator for these adjustments is an enhanced awareness of international standards protecting Indigenous peoples and minorities. Even ILO Convention No. 169 – the only legally binding convention concerning Indigenous rights, but which Sweden has not yet ratified – is relevant when it comes to evaluating Sami customary uses. The Court addressed the problem of gaps in the historical material and used evidence from other parts of Swedish Lapland and adjacent time-periods, making reasonable assumptions to fill in these gaps. The Court imposes on the State the burden of proof regarding the extinguishment of already established Sami rights, as well as proof that extinguishment by legislation or expropriation, is “clear and definitive”. These conditions were not met in this case.
|
|
| 2. |
- Allard, Christina, 1971-
(författare)
-
Mineralutvinning i norska Sápmi : Beaktandet av samiska rättigheter i tillståndsprocessen och Nussir-gruvan i Finnmark
- 2021
-
Ingår i: Nordisk miljörättslig tidskrift. - : Nordisk miljörättslig tidskrift. - 2000-4273. ; 1, s. 7-32
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Mineralutvinning i traditionella samiska områden orsakar markanvändningskonflikter, och tillståndsprocesserna är komplicerade och långdragna. Det gäller i Norge såväl som i Sverige. Samernas status som urfolk och vilka hänsyn som ska tas till samiska intressen och rättigheter vid beslutsprocesserna är något oklara och flera lagar samverkar. Denna artikel syftar till att redogöra för de norskareglerna som avser att skydda samiska intressen och rättigheter i tillståndsprocessen, med huvudfokuspå den norska minerallagen. Artikeln illustrerar även hur reglerna har tillämpats i praktiken genom det kontroversiella gruvprojektet Nussir som 2019 fått grönt ljus för att starta upp gruvdrifti Finnmark, där specifika regler för att skydda samiska intressen gäller vilka avser att genomföra kraven från ILO-konventionen 169 om ursprungsfolkoch stamfolk i självstyrande länder. Reglernastillämpning och Nussir-gruvan diskuteras sedan bl.a. avseende vad som krävs för att gruvbolag ska kunna bedriva verksamhet parallellt med samisk renskötsel. Det visar sig att långtgående villkor kan ställas i förhållande till driftkoncessionen för att en samexistens ska vara möjlig. Även om de berörda renbetesdistrikten menade att anpassningarna av gruvverksamheten inte var tillräckliga – renskötseln är hårt trängd av andra befintligaoch planerade verksamheter i området – indikerar beslutet ändå på vad som är ”acceptabelt” och genomvillkoren institutionaliseras social hållbarhet och de kostnader som detta medför för gruvdrift i Sápmi.
|
|
