| 1. |
- Almemark, Mats
(författare)
-
Behandling av industriavlopp innehållande såväl biologiskt svårnedbrytbar organisk substans som oorganiska metallsalter. Omhändertagande av förbrukade avfettningsbad
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förbrukade avfettningsbad är exempel på avlopp, som innehåller såväl organiska som oorganiska substanser, och där närvaron av den ena ämneskategorin stör reningsprocesserna för den andra ämneskategorin. Genom t. ex. indunstning kan man uppnå en höggradig rening, men man har då fortfarande kvar en koncentrerad vattenlösning, som innehåller samma blandning, som ursprungsvattnet. I denna rapport beskriver vi försök att med hjälp av våtoxidation behandla två koncentrat från indunstning av avfettningsbad från ett stålverk. Båda koncentraten kom från alkaliska avfettningsbad och innehöll höga halter av såväl organisk som oorganisk substans. I det ena koncentratet ingick klorparaffiner. Våtoxidationsförsök med syrgas som oxidationsmedel genomfördes i laboratorieskala. Inverkan av parametrarna reaktionstemperatur, reaktionstid och tillsats av väteperoxid studerades. Vid 200 grader C erhölls efter 15 minuters reaktion ca. 90% reduktion av organiskt bunden klor ( mätt som AOX) och en förbättring av den organiska substansens biologiska behandlingsbarhet (kvoten BOD7/COD ökade från 0,4 till 0,54). Någon COD-reduktion kunde inte påvisas vid dessa betingelser. Ökning av temperaturen till 300 grader C resulterade i 85% COD-reduktion och ca. 80% avlägsnande av organiskt kol (TOC) efter 16 minuters reaktion. Kvoten BOD7/COD ökade från 0,4 till 0,65. Torrsubstanshalterna reducerades dock inte med mer än 20-30 %. De oxiderade försöksvattnen innehöll fortfarande höga halter av lösta, oorganiska salter. Tillsats av väteperoxid hade ingen påvisbar effekt. Slutsatsen av försöken är, att temperaturen är den viktigaste reaktionsparametern, och att den måste höjas över 300 grader C, för att en tillräckligt långtgående oxidation av den organiska substansen i förbrukade avfettningsbad skall erhållas. Detta innebär, att man måste övergå till oxidation i superkritiskt vatten. Enligt uppgift finns nu reaktorkonstruktioner, som kan klara superkritisk oxidation av vätskor med upp till 20% torrsubstanshalt. En ekonomisk bedömning tyder på att superkritisk oxidation kan vara ett konkurrenskraftigt alternativ till att skicka koncentrat från förbrukade avfettningsbad till destruktion på annat sätt.
|
|
| 3. |
- Uppenberg, Stefan, et al.
(författare)
-
MILJÖFAKTABOK FÖR BRÄNSLENDel 2. Bakgrundsinformation och Teknisk bilaga
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöfaktabok för bränslen är en sammanställning av data för miljöpåverkan vid användning av olika energislag; bränslen och direktproducerad el. Hela livscykeln är beaktad, d.v.s. från råvaruutvinning till förbränning. De data som presenteras avser svenska förhållanden i dagsläget. De studerade bränslena är bensin, diesel, eldningsolja, gasol, kol, naturgas, torv, avfall, etanol, RME, DME, biogas samt trädbränslen (skogsrester, Salix, pelletter/briketter, returflis, tallbeckolja). Data för miljöpåverkan presenteras dels per MJ bränsle och dels per MJ nyttiggjord energi för olika energikällor (energiomvandlingssystem). De energikällor som studeras är värmeverk, kraftvärmeverk, kraftverk (bränsleeldade), villapannor, el från vattenkraft, vindkraft och kärnkraft, samt lätta och tunga fordon. De data som presenteras i rapporten är uteslutande baserade på resultat från andra rapporter. Inga nya mätningar har utförts. För varje energislag har ett antal livscykelanalyser granskats och utvärderats utifrån metodiken om livscykelanalysers genomförande och innehåll. Utifrån denna granskning har de mest relevanta livscykelanalyserna valts ut och fått ligga till grund för den datasammanställning som presenteras här.
|
|
