| 1. |
- Almemark, Mats, et al.
(författare)
-
Analysis and Development of the Interpretation process in LCA
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The objective of this work is to study interpretation as a procedure to use the quantitative results of a life-cycle inventory to compare process alternatives with the aim to conclude, whether or not significant differences exist with regard to the studied issues (individual emissions or impact categories). As a result of an introductory survey a procedure for quantitative interpretations is suggested, with data-quality scoring, statistical experimental planning, and multivariate data analysis as basic tools. The procedure has been tested on a case study of treatment of paper packaging waste, either by material recycling or by energy recovery (incineration). The inventory of an earlier study has been used. With the aid of what is called a conceptual model five variables, which could be presumed to have an influence on the environmental impact of paper packaging waste treatment, were identified. The choice of technology, material recycling or energy recovery, was one of these variables. Subsequently 36 scenario calculations, organised in an experimental matrix, were performed. The result was interpreted with the multivariate techniques principal component analysis (PCA), partial least-square modelling (PLS), and uncertainty analysis. The multivariate analysis made it possible to isolate the influence of the variable 'choice of technology' on the environmental impact of the system.
|
|
| 2. |
- Ribbenhed, Malin, et al.
(författare)
-
Livscykelanalys av marksaneringstekniker för förorenad jord och sediment
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie tillämpas livscykelanalysmetodik (LCA) på olika marksaneringsmetoder. Med denna metodik beaktas livscykeln för en saneringsåtgärd av förorenad jord och sediment, d v s miljöpåverkan i form av resursuttag och emissioner under arbetet. De övergripande målen med projektet är dels att utvärdera i vilket/vilka steg den stora miljöbelastningen (s k hot-spots) föreligger för respektive metod, dels att bedöma om olika metoder kan jämföras med varandra utifrån ett helhetsperspektiv. Målet är dessutom att illustrera en metodikansats för toxicitetsbedömning av marksaneringsåtgärder. Tre tekniker för rening av jord (termisk avdrivning, bioslurry och jordtvätt) och två tekniker för rening av sediment (bioslurry och elektrokemisk dialys inklusive torkning) studeras. De parametrar som analyseras är växthuseffekt, försurningspotential, bildning av marknära ozon, eutrofieringspotential, energianvändning samt reningseffektivitet. Dessutom analyseras eko- och humantoxicitet i metodikansatsen för toxicitesbedömningen.
|
|
| 3. |
- Tjus, Kåre, et al.
(författare)
-
Ekologisk produktutveckling, fallstudie massakokare
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie är en jämförande analys av olika material som används i massakokare vid två olika bruk där sulfatmassa till-verkas. Fokus har legat på miljöaspekter men arbetsrelaterade skador och ekonomiska aspekter har också ingått i analysen. De material vi har studerat är ett låglegerat stål, ett rostfritt stål och ett compoundstål bestående av ett låglegerat stål med ett tunt lager rostfritt på ytan. De två bruken, A och B skiljer sig på så vis att korrosionsförhållandena är mycket kraftigare i bruk A. Vad gäller koldioxidemissioner är miljönyttan ganska låg vid bruk B. För bruk A ser man däremot en kraftig minskning av CO2 utsläppen genom användningen av rostfritt stål. Orsaken till detta är en betydligt längre livslängd för det rostfria stålet. Vid bruk A är utsläppet av krom mycket större vid användning av låglegerat stål. Förklaringen ligger i att det använda låglegerade stålet innehåller små mängder krom, cirka 0,1 %, men då korrosionen är mångfaldigt större för låglegerat stål, blir emissionen trots den låga halten högre för det låglegerade stålet. Andra undersökta miljöaspekter visar också fördelar för det rostfria stålet vid bruk A. I både bruk A och B är investeringskostnaden per ton massa markant högre för låglegerat stål än för materialen rostfritt och compound. Kostnaden för rostfritt och compound är däremot ganska lika. Vi har också studerat den arbetstid som krävs vid framställning av massakokare och räknat detta i relation till producerad mängd sulfatmassa. För att tillverka en kokare av rostfritt stål behövs det för bruk A endast en tiondel av den arbetstid som motsvarande kokare kräver i låglegerat stål. För bruk B var den arbetstid som behövdes för framställning av massakokare, något lägre för det rostfria alternativet. Compoundstålet gav genomgående mycket bra miljöegenskaper genom en kombination av lång livslängd och minimal inblandning av krom och nickel.
|
|
| 4. |
- Tjus, Kåre, et al.
(författare)
-
Metodstudie för ekologisk produktutveckling. Fallstudier om lyktstolpar och panntuber vid avfallsförbränning
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid produktutveckling har traditionellt endast produktens tekniska egenskaper varit föremål för bedömningar. Under senare tid har miljöaspekter också kommit att beaktas. I det föreliggande arbetet har syftet varit att även delvis beakta arbetsmiljöaspekter, sociala aspekter och även ta med vissa ekonomiska beaktanden som är naturliga att göra vid material- och produktval. Med utgångspunkt i nedanstående två fallstudier har ett förslag på en arbetsgång vid ekologisk produktutveckling tagits fram. ' Användning av 100 lyktstolpar, i rostfritt respektive galvaniserat kolstål, under 100 års tid för två tänkta vägsträckor i Stockholm respektive i Östersund ' 3200 m Panntuber av vanligt kolstål och motsvarande rör, utvändigt beklädda med en tunn krom-, nickel-, molybdenlegering, Sanicro 28, s k kompoundtuber. Båda rörtyperna är tänkta att sitta i en avfallsförbränningspanna under 8 års användning. En rad kvalitativa hållbarhetskriterier, baserade på miljö-, ekonomiska och sociala aspekter, har ställts upp för produkterna och efter utvärderingen gentemot dessa kriterier ställs förslag på ytterligare förbättring av produkterna. Alla kriterier utvärderas i ett livscykelperspektiv. För den sociala påverkan av produkterna saknas idag en bra metodik för en helhetsbedömning. I denna studie har vi utvecklat och testat en ny metodik genom att utgå från arbetet inom GRI; Global Reporting Initiative, där hänsyn tas till indikatorer för Arbete, Mänskliga rättigheter, Samhällspåverkan och Produktansvar. Arbetsmiljön (inom indikatorn Arbete), har utvärderats vid produktion av lyktstolpar genom jämförelse av kända fakta om risker, statistik över olycksfall och yrkessjukdomar. I rapporten föreslås ett sätt att kvantifiera de framtagna effektkategorierna relativt föreslagna nyckeltal för hållbara utrymmen per 'världsmedborgare'. Denna normalisering ger en möjlighet att till viss del bedöma de olika effektkategoriernas relativa storlek.
|
|
| 5. |
- Uppenberg, Stefan, et al.
(författare)
-
MILJÖFAKTABOK FÖR BRÄNSLEN Del 1. Huvudrapport - Resursförbrukning och emissioner från hela livscykeln
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöfaktabok för bränslen är en sammanställning av data för miljöpåverkan vid användning av olika energislag; bränslen och direktproducerad el. Hela livscykeln är beaktad, d.v.s. från råvaruutvinning till förbränning. De data som presenteras avser svenska förhållanden i dagsläget.De studerade bränslena är bensin, diesel, eldningsolja, gasol, kol, naturgas, torv, avfall, etanol, RME, DME, biogas samt trädbränslen (skogsrester, Salix, pelletter/briketter, returflis, tallbeckolja). Data för miljöpåverkan presenteras dels per MJ bränsle och dels per MJ nyttiggjord energi för olika energikällor (energiomvandlingssystem). De energikällor som studeras är värmeverk, kraftvärmeverk, kraftverk (bränsleeldade), villapannor, el från vattenkraft, vindkraft och kärnkraft, samt lätta och tunga fordon. De data som presenteras i rapporten är uteslutande baserade på resultat från andra rapporter. Inga nya mätningar har utförts. För varje energislag har ett antal livscykelanalyser granskats och utvärderats utifrån metodiken om livscykelanalysers genomförande och innehåll. Utifrån denna granskning har de mest relevanta livscykelanalyserna valts ut och fått ligga till grund för den datasammanställning som presenteras här.
|
|
