| 1. |
- Borgström Källén, Carina, 1961, et al.
(författare)
-
Vad kan det musikpedagogiska forskningsfältet erbjuda framtidens musiklärarutbildningar?
- 2019
-
Ingår i: Nordic Network for Research in Music Education.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I musiklärarutbildningar vid musikhögskolor i Sverige finns det lång erfarenhet att tillvarata studenters behov av hantverksmässiga studier för såväl erövrande av fördjupade kunskaper i musicerande som i utvecklingen till att bli musiklärare som kan sitt musikaliska didaktiska hantverk. Traditionen av att integrera vetenskapliga rön i musiklärarutbildningarna är däremot inte lång och inte helt okomplicerad, delvis beroende på traditioner och att lärande i musikaliska hantverk tar mycket tid. Att sätta sig in i forskning som för utbildningen torde vara väsentlig kan vara betydligt lägre prioriterat, inte minst i ämnesstudierna. I rundabordssamtalet vill vi därför lyfta frågan hur vi inom det musikpedagogiska forskningsfältet kan bidra till att utveckla musiklärarutbildningarnas vetenskapliga innehåll och särskilt hur det kan integreras i studenternas ämnesstudier. Frågan är stor varför vi till det här samtalet avgränsar det till hur vi mer aktivt skulle kunna bidra genom att kontinuerligt rapportera om aktuell forskning som berör dagsaktuella frågor för musiklärare, eller som eventuellt borde vara det, och paketera det på ett sätt som är lättåtkomligt utan att göra avkall på vetenskaplighet. I skrivande stund arbetar vi med en antologi där vi bidrar med olika kapitel inom några av de områden som vi identifierat som aktuella för blivande musiklärare och/eller verksamma lärare och där vi alltså kan tillföra kunskap. Varje kapitel bygger på något område som kapitelförfattaren behandlade i sin avhandling (Asp, 2015; Borgström Källén, 2014; Falthin, 2015; Leijonhufvud, 2018; Mars, 2016; Nyberg, 2015; Zadig, 2017) och som i kapitlet ställs i relation till aktuella didaktiska frågor. De områden som behandlas är: o Hur genrer som musikdidaktiska redskap kan bidra till såväl breddning som fördjupning i olika musikstilar. o Musik som skolämne relaterat till genre och genus o Formativ bedömning i musikundervisning ur ett multimodalt perspektiv o Konsekvenser av ”flytande” strömmad musik o Synliggörande av den egna yrkesskickligheten–hur studenter och lärare ska kunna utveckla sin egen förståelse för hur och varför olika verktyg används i undervisningen. o Hur aktionsforskning kan stärka musiklärares agens o Forskningsmetoder för att undersöka rolltagande i kör. Ämnesinnehållet kan tyckas något spretigt men goda erfarenheter av att ha gjort så i en tidigare antologi som flera av oss deltog i (Ferm Thorgersen, 2013), talar för valet att presentera skilda områden utifrån olika teoretiska utgångspunkter och sätta dessa i relation till praktiknära frågor. Ett övergripande kapitel tillkommer i den pågående antologin som syftar till att utifrån de olika kapitlen påvisa hur praktik och teori samspelar i såväl vardagliga musikpraktiker som i musikpedagogisk forskning; kunskap som vi ser som vi ser som väsentlig att vara väl belyst och integrerad i framtida musiklärarutbildningar. Referenser: Asp, K. (2015). Mellan klassrum och scen: en studie av ensembleundervisning på gymnasieskolans estetiska program. Diss. Lund: Lunds universitet. Borgström Källén, C. (2014). När musik gör skillnad: genus och genrepraktiker i samspel. Diss. Göteborg: Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet. Falthin, A. (2015). Meningserbjudanden och val: en studie om musicerande i musikundervisning på högstadiet. Diss. Lund: Lunds universitet. Ferm Thorgersen, C.(red.) (2013). Perspektiv på praktiknära musikpedagogisk forskning: utkomster av en forskarskola. Luleå: Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå tekniska universitet. Leijonhufvud, S. (2018). Liquid streaming: the Spotify way to music. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet. Mars, A. (2016). När kulturer spelar med i klassrummet: en sociokulturell studie av ungdomars lärande i musik. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet. Nyberg, J. (2015). Music education as an adventure of knowledge: student and teacher experience as conceptualizations of musical knowledge, learning and teaching. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet. Zadig, S. (2017). Ledarna i kören: vokala samarbeten mellan körsångare. Diss. Lund: Lunds universitet.
|
|
| 3. |
- Varhelyi, Andras, et al.
(författare)
-
User-related Assessment of the Highway Automation System of VW
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the user-related assessment was to evaluate the effects on driver behaviour, experiences, reactions, expected effects and acceptance of the Highway Automation” system, developed by VW in sub-project 6 of the AdaptIVe IP. The driving functions were developed as level 3 (conditional automation) functions so the driver does not have to monitor the system while driving. The system provides the following driving functions: following lane and lead vehicle, stop & go driving, lane change and overtaking.Twenty seven persons (12 males and 15 females) drove twice along the test route of approximately 95 km motorway sections, once with the system switched off and once with the system switched on. The order of driving was balanced in such a way that every other subject drove first with the system switched off and then with the system switched on. For the following subject, the order of driving was reversed. During the test rides, driving data was logged and driving behaviour was observed by two observers in the car. After the first drive, the drivers answered a short workload questionnaire and after the second drive, a more comprehensive questionnaire was filled out. The questionnaire covered issues, such as subjective workload, understanding the system, trust, usability, usefulness, satisfaction, HMI issues, experienced effects, expected benefits, expected usage, and willingness to pay.The results showed that the drivers used the system as intended. The system was used in almost all situations when it offered to drive automatically, nevertheless, some situations were observed in which the driver took over from the system because he/she got impatient with the system (e.g. long overtaking process, early preparation for exiting the motorway), or he/she or the safety driver had to react in a critical situation. Basically, the drivers did not interfere with the system settings. Only in situations in which the system did not recognise the change of the speed limit (variable overhead signs) they had to manually adapt to the speed limit.The system received both positive and negative comments. On the positive side, correct driving with regard to distance and speed, enhanced comfort and possible time “earnings” were mentioned. On the negative side, the participants took up the system failures (not or wrongly recognised vehicles, traffic signs or road markings), the reckless behaviour of the system (not letting others to merge to the motorway), problems while overtaking due to the system limitation to 130 km/h. Also, due to these issues some test persons felt more stressed while driving with the system. For some, this was okay, for others the system could have driven faster (especially in some situations where a higher acceleration would have been an advantage). Also, the setting that the system was driving 10 km/h over the actual speed limit was commented in both ways. For some participants, this was totally fine, while others did not agree with this setting and were wondering why it was sat in that way.
|
|
