| 1. |
- Aslam, Tayyba N., et al.
(författare)
-
A survey of preferences for respiratory support in the intensive care unit for patients with acute hypoxaemic respiratory failure
- 2023
-
Ingår i: Acta Anaesthesiologica Scandinavica. - : WILEY. - 0001-5172 .- 1399-6576. ; 67:10, s. 1383-1394
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundWhen caring for mechanically ventilated adults with acute hypoxaemic respiratory failure (AHRF), clinicians are faced with an uncertain choice between ventilator modes allowing for spontaneous breaths or ventilation fully controlled by the ventilator. The preferences of clinicians managing such patients, and what motivates their choice of ventilator mode, are largely unknown. To better understand how clinicians preferences may impact the choice of ventilatory support for patients with AHRF, we issued a survey to an international network of intensive care unit (ICU) researchers.MethodsWe distributed an online survey with 32 broadly similar and interlinked questions on how clinicians prioritise spontaneous or controlled ventilation in invasively ventilated patients with AHRF of different severity, and which factors determine their choice.ResultsThe survey was distributed to 1337 recipients in 12 countries. Of these, 415 (31%) completed the survey either fully (52%) or partially (48%). Most respondents were identified as medical specialists (87%) or physicians in training (11%). Modes allowing for spontaneous ventilation were considered preferable in mild AHRF, with controlled ventilation considered as progressively more important in moderate and severe AHRF. Among respondents there was strong support (90%) for a randomised clinical trial comparing spontaneous with controlled ventilation in patients with moderate AHRF.ConclusionsThe responses from this international survey suggest that there is clinical equipoise for the preferred ventilator mode in patients with AHRF of moderate severity. We found strong support for a randomised trial comparing modes of ventilation in patients with moderate AHRF.
|
|
| 4. |
- Larsson, Anna-Karin L., 1975-, et al.
(författare)
-
Att göra flickors röster hörda : Om flickforskningens möte med historievetenskapen
- 2023
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här sessionen handlar flickors röster i historien och om flickforskning i Sverige – specifikt flickforskningens möte med historievetenskapen. Den internationella forskningen om flickor och unga kvinnor, Girlhood Studies eller flickforskning på svenska, utvecklades under 1990-talet och fick en skjuts under 2000-talets första decennier inom forskning men också i politiska, massmediala och populärkulturella sammanhang.[1] Utgångspunkten var att den tidigare ungdomsforskningen varit genusblind, medan kvinnoforskningen saknat generationsperspektiv. Nu började genus och generation kombineras för att producera ny kunskap om flickor, kunskap om hur det talas om flickor, om hur flickor behandlas och om hur de upplever sina livsvillkor.[2] Gemensamt för det sena 1900-talets intresse för flickor på olika arenor var att det ofta handlade om flickor och om synliggörandet av flickor. Sedan millennieskiftet har forskningsfältet utvecklats både internationellt och i Sverige. Intersektionella analyser av flickor, flickdom och ung femininitet har genererat kunskap om flickor i historien men också om hur samtiden har sett på, uppfattat och behandlat flickor. Inom historieämnet har en rad avhandlingar om flickor publicerats under 2000-talet[3] och forskare har alltmer börjat intressera sig för flickors aktörskap och olika flickdiskurers uppkomst och innebörd.[4] De medverkande i denna session har forskat om flickor från 1800-talet till i dag, i skilda kontexter, med olika teoretiska utgångspunkter och metoder. Diskussionen kommer handla dels om vad som sker i mötet mellan flickforskning och historievetenskapen, dels om mötet mellan forskaren och flickorna i historien. Vilka möjligheter, utmaningar och svårigheter står historisk flickforskning inför och hur finner vi och hur bearbetar vi de spår som flickor har (eller inte har) lämnat efter sig i olika historiska källor?De medverkande i sessionen:Ordförande och presentatör: Anna-Karin Larsson, fil.dr historia och lektor i socialt arbete, Örebro universitet. ”Våldsamma flickor. En modernhistorisk studie av synen på flickor som använder våld.” Bodil Formark, fil.dr historia Umeå universitet ”Historiska reflektioner kring flickforskningens uppgift i en flickfrämjande och postfeministisk tidSara Backman-Prytz, fil.dr. Uppsala universitet. ”I utbildningshistoriens hemliga trädgård – flickor i skolarkiven"Agnes Hamberger, doktorand, Uppsala universitet. ”Anna, Brita och Carin – minnen från folkskolans flickor.”Rebecka Andersen, fil. dr. Marie Cederschiöld högskola. ”Omsorg och tvång på uppfostringsanstalten Viebäckhemmen 1905–1947” [1] Se t.ex. Ojanen, K. (2008): ”Flickforskningens flickor: Diskussioner om flickskapets mångfald och flickors makt” i Elore, vol. 15 – 1:2008. Formark, B., et al. (2017) Nordic Girlhoods. New Perspectives and Outlooks. [2] Se Michell, C, Reid-Walsh, J. & Kirk, J. (2008): “Editorial” i Girlhood Studies. An Interdisciplinary Journal 2008:1. [3] Exempelvis: Formark, B. (2010). Den välsituerade flickan: om den svenska flickscoutrörelsens historia 1910-1940, Umeå universitet, 2010; Frih, A-K. (2007). Flickan i medicinen: ungdom, kön och sjuklighet 1870-1930, Örebro universitet, 2007; Frydendahl Larsen, B. (2020). Opdragelse og diagnosticering: fra uopdragelighed til psykopati på Vejstrup Pigehjem 1908-1940, Lunds universitet, 2020; Andersen, R. (2022) I kvinnornas värld : Omsorg och tvång på uppfostringsanstalten Viebäckhemmen 1905–1947, Marie Cederschiöld högskola; Backman Prytz, S. (2014) Borgerlighetens döttrar och söner: Kvinnliga och manliga ideal bland läroverksungdomar, ca. 1880−1930, Uppsala universitet. [4] Formark, B. (2013). Jösses flickor, vilket trassel!: Historiska reflektioner kring flickforskningens uppgift i en flickfrämjande och postfeministisk tid. Tidskrift för Genusvetenskap. nr 2-3, s. 7-20.
|
|
