| 1. |
- Andersson, Staffan, 1969-, et al.
(författare)
-
Akademisk integration - Hur kan man göra?
- 2012
-
Ingår i: Universitetspedagogisk utveckling och kvalitet – i praktiken!. - Uppsala : Uppsala universitet. ; , s. 45-68
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
- Andersson, Staffan, 1969-, et al.
(författare)
-
Avhopp och genomströmning : Hur ser det ut och vad kan man göra?
- 2012
-
Ingår i: Universitetspedagogisk utveckling och kvalitet – i praktiken!. - Uppsala : Uppsala universitet. ; , s. 127-146
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Vi har studerat programgenomströmning och faktorer som påverkar den för ingenjörsutbildningar vid Uppsala universitet. Analys av studiestatistik visar att antalet studenter som avbryter utbildningarna är störst i början, men att det relativa avhoppet är förhållandevis konstant till och med femte terminen. En kvalitativ analys av enkätsvar om studieval och avhoppsöverväganden identifierade fem områden av särskild betydelse för studenters relation till sin utbildning: intresse, mål, framgång, trivsel och kvalitet. Studien ger en värdefull grund för fortsatt utvecklingsarbete för att förbättra genomströmning, både på ingenjörsutbildningar och på andra program.
|
|
| 3. |
- Andersson, Staffan, et al.
(författare)
-
Centrala teman för studenters relationer till utbildningsprogram
- 2012
-
Ingår i: NU 2012. - Göteborg, Sweden.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Forskning om genomströmning och utbildningsval lyfter fram betydelsen av hur studenters upplevelser och uppfattningar kopplade till utbildningen påverkar och formar deras utbildningsbanor (Kuh, et al., 2007; Tinto, 2010). För att utforska vilka teman som var betydelsefulla för våra studenter genomfördes en kvalitativ analys av data från fritextfrågor om studieval, avbrottstankar och programbyten i olika enkäter genomförda vid fakulteten för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet. Svaren analyserades genom en iterativ process baserad på Grounded theory (Robson, 2002) som identifierade fem återkommande teman: intresse, mål, framgång, trivsel och kvalitet.• Intresse är ett välkänt motiv för utbildningsval. Detta är också vanligast förekommande i enkätsvaren om utbildningsval. När det gäller beslut att lämna programmet handlar det ofta om konflikter mellan studentens intresse och vad som verkligen upplevs på programmet. Intresse är av stor betydelse för programvalet och av betydelse för genomströmningen.• Mål är ett annat välkänt motiv till studieval. Detta mål är ofta mycket bredare än bara ett visst givet yrke och kan exempelvis handla om att manifestera eller vidareutveckla sin identitet (Schreiner, 2006; Schreiner & Sjøberg, 2007; Andersson, 2011). För vissa studenter är målet helt enkelt att vara högskolestudenter (Andersson & Linder, 2010). Mål har stor betydelse för utbildningsvalet och betydelse för genomströmningen.• Framgång handlar om att lyckas med studierna. Om studenterna har problem att lyckas med studierna upplever de ofta att de måsta avbryta studierna. Framgång har viss betydelse för utbildningsvalet, men en stor betydelse för genomströmningen.• Trivsel handlar just om hur studenter trivs i den utbildningssituation där de befinner sig. De vill ofta ha goda kontakter med andra studenter och den akademiska personalen. Om man inte trivs är det något som är fel och då väljer många att avbryta studierna. Trivsel har liten betydelse för utbildningsvalet och stor betydelse för genomströmningen. • Kvalitet handlar om att studenter vill läsa en bra utbildning. När kvaliteten på utbildningen upplevs som bristande väcker det ofta tankar på studieavbrott. Kvalitet har liten betydelse för studievalet och betydelse för genomströmningen. Studenters val att börja på ett visst utbildningsprogram bygger i hög grad på positiva uppfattningar och förväntningar inom dessa olika teman. Deras beslut om att lämna eller stanna kvar på utbildningar påverkas av både positiva och negativa upplevelser. Studiens resultat ger kunskap och inspiration för framtida arbete med studentrekrytering, pedagogisk utveckling och insatser för att förbättra genomströmningen på våra utbildningsprogram.Referenser:Andersson, S. (2011). Identitetsresan, I Fler som kan s. 63-77. Stockholm: SkolverketAndersson, S. & Linder, C. (2010). Relations between motives, academic achievement and retention in the first year of a master programme in Engineering Physics. In G. Çakmakci & M. F. Tasar (Eds.) Contemporary Science Education Research: Learning and Assessment, Istanbul: ESERA.Kuh, G. D., Kinzie, J., Buckley, J., Bridges, B. K. & Hayek, J. C. (2007). Piecing Together the Student Success Puzzle: Research, Propositions, and Recommendations. ASHE Higher Education Report, 32 (5)Robson, C. (2002). Real World Research, 2nd edition. Oxford: Blackwell publishing. pp. 492 - 497.Schreiner, C. (2006). Exploring a ROSE-garden Norwegian youth's orientations towards science – seen as signs of late modern identities. Oslo: Oslo University.Schreiner, C., & Sjøberg, S. (2007). Science education and youth's identity construction - two incompatible projects? In D. Corrigan & J. Dillon & R. Gunstone (Eds.), The Re-emergence of Values in the Science Curriculum (pp. 231-248) Rotterdam: Sense Publishers.Tinto, V. (2010). From Theory to Action: Eploring the Institutional Conditions for Student Retention, in J. C. Smart (Ed.) Higher Education: Handbook of Theory and Research 25 (pp. 51 - 89), Chicago: University of Chicago.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson, Staffan, et al.
(författare)
-
Samverkan om genomströmning
- 2012
-
Ingår i: NU 2012. - Göteborg, Sweden.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Avhopp och genomströmning är viktiga faktorer för högre utbildning. Studenter som börjar en utbildning bör också känna sig motiverade att fortsätta, lyckas och nå sina mål. Olika mått på avhopp och genomströmning kan också ses som indikatorer på utbildningens kvalitet (Högskoleverket, 2009). Detta är mycket viktigt för hela högre utbildningssystemet, men ses som kritiskt inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning (Teknikdelegationen, 2010). Det finns ett uttalat behov av fler personer med civilingenjörsexamen, men andelen studenter som når examen har minskat under många år (Andersson, 2011). Denna trend har också observerats för flera andra programutbildningar (Högskoleverket & SCB, 2011).Vi har medverkat i flera olika samarbetsprojekt med mål att bland annat förstå och förbättra genomströmningen på utbildningsprogram (Marklund, 2009; Andersson, Gelin och Marklund, 2011; Andersson Chronholm och Andersson, 2011). Utifrån våra erfarenheter från dessa projekt vill vi diskutera erfarenheter och möjligheter för framtida samverkan med andra som delar vårt intresse för denna viktiga fråga. Inom de olika projekten har vi särskilt intresserat oss för tre områden:• Att mäta och visualisera genomströmningHur mäter vi genomströmning på bästa sätt? Vilka mått är viktiga? Hur kan vi visualisera genomströmning? Hur kan visualiseringen hjälpa utvecklingsarbete?• Att utforska och beskriva faktorer som påverkar genomströmningVilka verktyg använder vi för att utforska de faktorer som kan påverka genomströmning? Vilka beskrivningsmodeller finns kring genomströmning? Vilka möjligheter och begränsningar finns med dessa modeller?• Att genomföra framgångsrika insatser för att förbättra genomströmningVad kan man göra för att förbättra genomströmning på utbildningar? Hur kan insatser förbättras utifrån forskning och annan information?Vår förhoppning är att en diskussion kring dessa områden kan leda till värdefullt erfarenhetsutbyte. Vi vill också lyfta den övergripande frågan om hur olika lärosäten kan samverka kring dessa frågor och vad vi kan lära av varandra.Referenser:Andersson, S. (2011). “Identitetsresan", I Fler som kan s. 63-77. Stockholm: SkolverketAndersson, S., Gelin, B. och Marklund, B. (2011). ATTRACT - International collaboration to help students succeed. Proceedings from Utvecklingskonferens för Sveriges ingenjörsutbildningar 2011.Andersson Chronholm, J. & Andersson, S. (2011). Lär för din framtid - Så lyckas du med högskolestudier Lund:StudentlitteraturHögskoleverket (2009). Mått för genomströmning i utbildning på grund- och avancerad niva, Högskoleverkets rapportserie 2009:29Högskoleverket och SCB (2011). Universitet och högskolor Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/2010 Statistiska meddelanden UF20SM1103, Stockholm: SCBMarklund, B. (2009). “Hur kan genomströmningen i våra program- utbildningar mätas, presenternas och analyseras? Vilka hinder och kritiska framgångsfaktorer finns för en god genomströmning?" Proceedings from Utvecklingskonferens för Sveriges ingenjörsutbildningar 2009.Teknikdelegationen (2010). Vändpunkt Sverige - ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap och IKT, Statens Offentliga Utredningar 2010:28, Stockholm
|
|
| 6. |
- Andersson, Staffan, 1969-, et al.
(författare)
-
Sinnrikt : En nyfiken bok om våra sinnen
- 2012. - 500
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det är roligt att vara nyfiken!Med sinnenas hjälp upplever vi den fantastiska världen omkring oss. Även om vi ständigt använder våra sinnen glömmer vi ofta bort dem. Vi tar dem för givna.Den här boken handlar om dina sinnen. Med hjälp av olika upplevelser får du utforska dem och lära dig mer om hur de fungerar.
|
|
| 7. |
|
|
