| 1. |
- Andersson-Felé, Lena, 1946
(författare)
-
Age Related Work Load – a Work Environment Intervention With a Life Course Perspective i Costa Giovanni
- 2005
-
Ingår i: Assessment and Promotion of Work Ability, Health and Wellbeing of Ageing Workers, Elsevier, Amsterdam. - 9780444519894
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A research project with a work environment intervention was carried out during one year in three hospital wards at a local hospital. The aim of the project was to increase the work ability of ageing employees by increasing the competence of all employees. The specific objectives of the project were: •to develop working organisations in order to increase their flexibility and thereby developing the work environment as well as reducing the costs; •to prepare for the forthcoming generational change by decreasing the risk of exclusion as well as making it possible to successively recruit younger persons; The methods used were: –education to increase the knowledge on how the life course influences the work capacity; –this new knowledge was to function as a catalysator for development in the working organisations; –the wards were to present a development programme concerning the working organisation; –after presenting the development programme the wards were given funding in relation to the existing age structure, to carry out the suggested changes and to recruit younger persons; The effects of the work environment intervention were analyzed in three parts. –the staff of the wards had to answer a work environment questionnaire before and towards the end of the intervention and the results of the questionnaire were analyzed. –the HR costs as well as the working time and sick leaves during the year before the project, the year of the project and the year after the project were analyzed. –the development programmes presented by the participating wards were analyzed. The analysis of the questionnaires showed that the experience of workload, the experience of ergonomic and psychosocial trouble and the experience of work stress had decreased at the same time as the experience of stimulation in the working situation and the experience of joy at work had increased during the project. It was however not possible to see any reduction in the HR costs or change in the working time and sick leaves during that could be connected to the project. The development programmes presented showed, with few exceptions, limited suggestions of changes to the working organizations. Work environment interventions to improve work environment and work health are complicated and work environment problems and work health problems are complex and influenced by many factors. One year is a very short time for an intervention, which aims at improving the work environment and work health. The importance of the experience of the staff of an improved work environment is however not to be diminished. The project shows that even if the directly measurable results of a work environment intervention are limited, you can gain further knowledge about the work environment in health care and the institutional arrangements that have contributed to the work environment problems in today’s health care and why it is so hard to improve the work environment.
|
|
| 2. |
- Andersson-Felé, Lena, 1946
(författare)
-
Påverkar chefens personalansvar kvaliteten i vården och omsorgen?
- 2005
-
Ingår i: Socialstyrelsen, Stockholm, artikelnr 2006-123-14. ; :Socialstyrelsen Artikelnr 2006-123-14
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Chefer inom vård och omsorg har kommit att ställas inför allt mer uttalade krav på effektivitet och kvalitet. Uppdraget från den politiska nivån är att genomföra de förelagda uppgifterna på ett kostnadseffektivt sätt. Det är även chefernas ansvar att verksamheten bedrivs så att patienters, vårdtagares och anhörigas behov och förväntningar tillfredsställs eller helst överträffas. Cheferna har också ett långtgående ansvar för medarbetarnas/de underställdas arbetsmiljö. Om cheferna lyckas väl med uppdraget blir den offentliga servicen effektiv såväl ekonomiskt som kvalitetsmässigt. Ett antal studier av vård och omsorg framhåller emellertid brister i chefernas arbetsorganisatoriska förutsättningar. Syftet med föreliggande studie är att försöka hitta forskning som påvisar en förbättrad kvalitet, inom vård- och omsorg, om personalansvariga chefer har färre underställda och därmed ges mer tid att leda sina organisationer. Den primära frågeställningen är: Vad säger forskningen om hur kontrollspannets bredd påverkar den inre kvaliteten i organisationer? Ett antal empiriska studier har identifierats. Forskare har i dessa studier funnit belägg för att kontrollspannets bredd har betydelse för de anställdas upplevelse av förtroende för arbetsgivaren, arbetstillfredsställelse och engagemang i arbetet. Kontrollspannets bredd kan därmed antas påverka den inre kvaliteten i organisationen. I empiriska studier har man också funnit belägg för att kontrollspannets bredd kan ha en mätbar effekt på personalrörligheten, vilket direkt påverkar kostnaderna i organisationen. Forskare har även kunnat påvisa att kontrollspannets bredd har betydelse, såväl för den externa kvaliteten som för effektiviteten i verksamheten. De empiriska studierna ger emellertid inget stöd för hur många underställda en personalansvarig chef skall ha för att kunna leda på ett bra sätt. Däremot ger de empiriska studierna, utan tvekan, stöd för att det antal underställda en personalansvarig chef kan ansvara för beror på vilken typ av verksamhet som bedrivs, vilka mål som ska uppfyllas, i vilken omgivning organisationen verkar och vilken kompetens medarbetarna innehar. Vad som även stöds av de empiriska studier, som här refererats, är att det antal underställda en personalansvarig chef ansvarar för kan påverka såväl produktivitet och effektivitet som yttre och inre kvalitet i organisationen. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan organisationens ekonomiska lönsamhet och effektivitet och de anställdas arbetslivskvalitet. Detta innebär att om cheferna och deras underställda upplever en hög grad av arbetstillfredsställelse och en god psykosocial arbetsmiljö är detta bra även för organisationen. De enskilda individernas potentiella resurser kan inte utvecklas och leda till ett positivt arbetsengagemang om inte arbetsorganisationen står i samklang med individernas behov. På längre sikt torde därför en god arbetsmiljö, för såväl personalansvariga chefer som deras underställda, alltid vara lönsam och leda till hög effektivitet, produktivitet och kvalitet.
|
|
