| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersson, H.Ingemar, 1950-
(författare)
-
Långvarig icke-malign smärta : introduktion
- 2003
-
Ingår i: Smärta och smärtbehandling. - Stockholm : Liber. - 9147049065 ; , s. 397-409
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Ingemar H., 1950-
(författare)
-
Långvarig icke-malign smärta : rehabilitering
- 2003
-
Ingår i: Smärta och smärtbehandling. - Stockholm : Liber. - 9147049065 ; , s. 410-416
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Atroshi, Isam, et al.
(författare)
-
Primary care patients with musculoskeletal pain : value of health-status and sense-of-coherence measures in predicting long-term work disability
- 2002
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Rheumatology. - 0300-9742 .- 1502-7732. ; 31:4, s. 239-244
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: To investigate long-term sick leave among primary care patients with musculoskeletal disorders and the predictive value of health-status and sense-of-coherence measures. METHODS: Patients aged 17 to 64 years who, during seven weeks, attended one of six primary care centers because of non-traumatic musculoskeletal pain and who completed the SF-36 health questionnaire and the sense of coherence (SOC) scale at baseline and after one year. RESULTS: Of 189 patients, 36 (19%) were sicklisted for at least three months before and/or after their visit; the most common diagnoses were non-specific soft-tissue or multiple joint, low back, and shoulder pain. The long-term sicklisted patients had significantly worse baseline SF-36 and SOC scores than the non-sicklisted patients; moderate improvement in the SF-36 bodily pain but no improvement in the physical functioning scores occurred. The duration of sick leave at baseline and the SF-36 bodily pain score were significant predictors of continuos one-year work disability. CONCLUSION: Long-term sick leave was common among primary care patients with musculoskeletal pain. The physical functioning and return-to-work outcomes after one year were poor. The SF-36 bodily pain scale might be helpful in identifying at risk patients.
|
|
| 6. |
- Bringsén, Åsa, 1970-, et al.
(författare)
-
Vårdpersonalens uppfattningar om arbete, glädje, trivsel och hälsa
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetslivet har en betydelsefull roll när det gäller människans hela livssituation och förändringar på arbetsmarknaden har inneburit att en mindre andel av befolkningen idag tillhör arbetskraften. De som blivit kvar har fått mer att göra med större fysiska och psykiska påfrestningar som följd. Ofta studeras och presenteras arbete som en riskfaktor för ohälsa medan dess eventuella positiva påverkan på anställdas hälsa studerats i betydligt mindre utsträckning.Syftet med denna delstudie var att undersöka personalens upplevelse av sin aktuella arbetssituation i relation till deras bild av en hälsofrämjande arbetsplats.Rapporten redovisar resultatet från en kvalitativ studie med gruppintervjuer (fokusgrupps intervjuer) på två vårdavdelningarna vid sjukhusen i Hässleholm och Kristianstad. Resultat från de två avdelningarna presenteras i ett sammanhang eftersom likheterna är stora men också för att det ger en möjlighet att diskutera eventuella skillnader dem emellan.Resultatet tyder på att intervjudeltagarna uppskattar sina arbeten på de två vårdavdelningarna. Det finns dock utrymme för förbättringar om arbetsplatserna skall leva upp till deltagarnas bild av en hälsofrämjande arbetsplats. Resultatet visar att det är arbetsplatsens stödjande funktioner som ger arbetsglädje och skapar trivsel. Stödet trivseln och arbetsglädjen kan dock förbättras med insatser för en större närhet till chef och läkare samt för bättre fungerande arbetsgrupper som helhet. Faktorer som ligger bakom upplevda krav och påfrestningar anses vara orsaker till upplevelsen av negativ stress. Stressen uppges å sin sida vara huvudanledningen till att arbetsplatserna inte är hälsofrämjande för deltagarna, vilket indikerar ett behov av att reducera kraven på arbetsplatserna. Att intervjudeltagarna inte spontant reflekterade över individuella faktorers betydelse för upplevelsen av trivsel och arbetsglädje kan ses som att det är av underordnad betydelse. Troligt är dock att det även kan bero på många människors förmåga att söka efter orsaker till uppfattningar eller upplevelser i sin omgivning istället för hos sig själva.Intressant är de två olika bilderna av en hälsofrämjande arbetsplats som studiens resultat visar. En ganska stor del av intervjudeltagarna ger uttryck för att en arbetsplats som är stabil i det mesta är hälsofrämjande vilket inte överensstämmer med tidigare arbetsrelaterad forskning. För interventionsprojektet med deltagarbaserat perspektiv är studiens resultat användbart för förståelse för deltagarnas uppfattningar och upplevelser.
|
|
