| 1. |
- Andersson, H. Ingemar, 1950-
(författare)
-
Biomedicin : viktig grund men också hinder
- 2009
-
Ingår i: Andersson, Ingemar & Ejlertsson, Göran (red.). Folkhälsa som tvärvetenskap. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144040097 ; , s. 63-85
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Andersson, H. Ingemar, 1950-
(författare)
-
Epidemiologi : att bestämma folkhälsans innehåll och orsaker
- 2009
-
Ingår i: Andersson, Ingemar & Ejlertsson Göran (red.). Folkhälsa som tvärvetenskap. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144040097 ; , s. 157-180
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Andersson, H. Ingemar, 1950-, et al.
(författare)
-
Folkhälsovetenskap : perspektiv och framtid
- 2009
-
Ingår i: Folkhälsa som tvärvetenskap. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144040097 ; , s. 367-375
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Andersson, H. Ingemar, 1950-
(författare)
-
Increased mortality among individuals with chronic widespread pain relates to lifestyle factors : a prospective population-based study
- 2009
-
Ingår i: Disability and Rehabilitation. - 0963-8288 .- 1464-5165. ; , s. 1-8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose. Widespread chronic pain has been related to disability and loss of quality of life, but in a few epidemiological studies also to increased mortality. The aim of this study was to further investigate the relationship between chronic pain, lifestyle factors and all cause mortality. Methods. A random sample of an adult (age 25-74) Swedish population (n = 1609) responded to a comprehensive questionnaire on pain, other symptoms, lifestyle, work and socioeconomic factors in 1988. Mortality data for this cohort between 1988 and 2002 were analysed. Survival analysis (Kaplan-Meier) and Cox proportional regression were used to study initially reported factors influencing survival. Results. Individuals with widespread chronic pain showed an increased mortality risk (hazard ratio, HR = 1.95, CI: 1.26-3.03) compared to the group without chronic pain. Death due to cardiovascular disease accounted for the increased mortality. Adjustment for lifestyle factors eliminated the excess risk. Conclusions. Increased mortality among individuals with widespread chronic pain is related to factors like smoking, sleep disturbances and low physical activity. The result emphasises the importance of including lifestyle factors in a cognitive-behavioural rehabilitation process. It remains to be shown whether health promotion activities aimed at lifestyle could change mortality among individuals with chronic pain.
|
|
| 5. |
- Andersson, H. Ingemar, 1950-, et al.
(författare)
-
Increased serum uric acid - a marker of non-gouty widespread pain? : a study of female patients with inflammatory and non-inflammatory pain
- 2006
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Rheumatology. - 0300-9742 .- 1502-7732. ; 35:4, s. 261-267
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: To study the relationship between reported chronic pain and the level of serum urate (SU) among women with various diagnoses of the musculoskeletal system. METHODS: Consecutive female patients (aged 20-70 years, n = 124), at rheumatology and rehabilitation practices, with chronic musculoskeletal pain of different origins were followed for 1 year after an initial survey of pain, lifestyle, quality of life, and disability. Repeated blood samples (including urate, creatinine, cholesterol, and glucose) were analysed. Multiple regression analysis was performed to explain initial variations in SU level in relation to pain and confounding factors. RESULTS: The level of SU was increased among individuals with widespread pain (>5 locations) independent of underlying diagnoses compared to those with fewer pain sites (270.5 vs. 241.2 micromol/L). Serum creatinine, body mass index (BMI), the number of pain locations, and sleep disturbances independently contributed to the SU level and explained 43% of the variation in SU. Individual variation in SU during 4 months was low. CONCLUSIONS: Epidemiological data on the relationship between the extent of body pain and SU were confirmed in a clinical setting. Besides known factors such as impaired renal function and obesity, widespread pain and sleep disturbances were related to an increase in SU. Medication and alcohol intake could not explain the findings. Longitudinal studies are necessary to elucidate whether the level of SU has any implications for the prognosis of chronic pain.
|
|
| 6. |
- Andersson, H. Ingemar, 1950-, et al.
(författare)
-
Salutogenetic and pathogenetic factors of equal importance to predict mortality in a Swedish general population
- 2008
-
Ingår i: European Journal of Public Health, 18(Suppl. 1). ; , s. 193-194
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Social support and physical exercise seem to be salutogenetic factors of importance for longterm survival to balance traditional risk factors such as smoking and defined diseases. The results support health promotion initiatives focused on salutogenetic factors and not only prevention in relation to traditional risk factors and diseases.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Andersson, Ingemar, 1950-
(författare)
-
Epidemiologi för hälsovetare : en introduktion
- 2006
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken ger en grundläggande beskrivning av arbetssätt, teorier och metoder inom epidemiologin. Med utgångspunkt i rubrikerna Beskriva, Analysera och Åtgärda förklaras begrepp och analysmetoder, olika typer av studier samt hur epidemiologin kan användas i hälsofrämjande syfte. Statistiska metoder, felkällor samt etiska frågeställningar relaterade till området behandlas och exempel på hur kunskapsområdet kan tillämpas på bland annat livsstilsfaktorer, infektioner och genetik presenteras. Författaren introducerar läsaren i ämnet epidemiologi på ett enkelt och tydligt sätt, bland annat med hjälp av konkreta exempel på arbetssätt och analysmöjligheter. Flera kapitel avslutas med studieuppgifter. Epidemiologi för hälsovetare vänder sig i första hand till universitets- och högskolestuderande inom vård- och folkhälsoområdet, det vill säga till blivande folkhälsovetare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, socialarbetare och arbetsterapeuter, men även som introduktion under läkarutbildningen och till yrkesverksamma inom dessa områden. Till boken finns en webbplats med ett stort antal interaktiva övningar, faktafrågor, beräkningsuppgifter, simuleringar och länkar. Detta kompletterande material är ett bra stöd som gör det enkelt och roligt att ta till sig viktig kunskap.
|
|
| 10. |
|
|
