| 1. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Brobygge i lärandesituationer under slöjdarbete
- 2016
-
Ingår i: NÄD2016, Nationell Ämnesdidaktisk Konferens 19-21 april 2016. Malmö.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna presentation är att diskutera hur samspelet mellan lärarstudenter, lärare och omgivning medverkar i lärandesituationer för att utveckla händig- och skicklighet under slöjdarbete. Under studenternas utbildning till att bli lärare för skolans slöjdämne ingår det under utbildningstiden också arbeten i verkstäder för att öva upp skicklighet och bli kunnig i hantverket med att forma slöjdföremål. För att som utbildad slöjdlärare kunna undervisa i skolans slöjdämne är det angeläget att själv ha fått erfarenheter i hur det succesivt kan gå till att lära sig slöjda. Videoinspelad empiri är insamlad under två dagars workshop i svarvning vid en slöjdlärarutbildning. De inspelade slöjdaktiviteterna utmärks av att de studerande samordnar sina aktivitetet med stöd av både verbal och icke verbalt kommunikation. Hur samspel bygger broar när lärprocesser formas genom instruktioner och intryck när studenterna utvecklar sin kunnighet och skicklighet är av intresse att utforska. Vi vill diskutera hur kunnande formas i interaktion med personer och omgivning när studenter lär sig forma slöjdföremål med hjälp av redskap och material. Vad är det som gör att personen växlar mellan att arbeta själv eller få hjälp av andra? Hur utvecklas studenternas lärprocesser genom samtal och andra kommunikationsformer (kroppsspråk, gester, mimik, handlingar, etc.) för att de ska bli mer kunniga, skickliga och konstfarna i slöjdarbetet? Hur används instruktioner och intryck i lärprocessen?
|
|
| 2. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Examination med extern censor som en del i svensk slöjdlärarutbildning
- 2019
-
Ingår i: Make&learn- Nordfo konferens.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Slöjdlärarutbildning bedrivs med jämförelsevis små grupper av studerande och av ett litet antal slöjdlärarutbildare på varje lärosäte. Förhållandet kan innebära att den kursansvarige eller någon av kurslärarna är den som tolkar kursens kursplan, skriver kursguide, konstruerar uppgifterna i kursen, introducerar uppgiften, handleder de studerande i deras arbete med uppgiften, och slutligen också är den som examinerar varje student på samma uppgift. Den beskrivna situationen kan upplevas som probelematisk av såväl de studerande som av kurslärare. Vid slöjdlärarutbildningen på HDK vid Göteborgs universitet har vi sedan några terminer tillbaka infört ”censorexamination” som en del i var och en av de fyra delkurser som ingår i en slöjdlärarstuderandes ämneskurser i ämneslärarprogrammet. Upplägget innebär att en fördjupningsuppgift som omfattar 3-10 av delkursens 15hp konstrueras inom lärarlaget. Någon eller några av kurslärarna handleder de studerandes arbete med uppgiften. Därefter examineras uppgiften av en utomstående censor, i de flesta fall från ett annat nordiskt lärosäte med slöjdlärarutbildning. I flera Nordiska länder finns en tradition av att examinera lärarstudernade, i slöjd och andra ämnen, med en extern censor, medan motsvarande tradition saknas i Sverige. Våra erfarenheter så här långt är blandade, men övervägande positiva enligt såväl de studerande som lärarlaget i kurserna. I presentationen delger vi, och vill gärna ha respons på, bakomliggande tankar kring upplägget och att införa ”censorexamination” som en del i vår slöjdlärarutbildning.
|
|
| 3. |
- Andersson, Joakim, 1966
(författare)
-
Fiktiv eller konkret instruktion
- 2018
-
Ingår i: Skolporten, slöjdkonferens.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommunikationen i slöjdsalen kan ses och tolkas på olika vis. Elever kan uttrycka att läraren pratar för mycket medan läraren menar att de förklarar och förtydligar. Ta del av aktuell forskning om elevers och lärares uppfattningar av den kommunikation som sker i klassrummet. • Vilka möjligheter och hinder skapas genom olika sätt att kommunicera? • Hur kan läraren utnyttja de olika kommunikativa resurserna som finns att tillgå för att skapa en förståelse? • Vilka didaktiska val görs och vad får de för betydelse för den enskilde elevens lärande?
|
|
| 4. |
- Andersson, Joakim, 1966
(författare)
-
Fiktiv och konkret kommunikation i slöjdundervisning
- 2017
-
Ingår i: Forskningskonferens i Umeå om estetiska ämnen 31/10–2/11, 2017.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med min presentation är att diskutera hur olika sätt att ge en instruktion skapar olika förutsättningar och därmed också olika möjligheter och begränsningar till lärande. Mitt pågående doktorandarbete tar utgångspunkt i både lärarutbildning och i grundskolans slöjdundervisning gällande de instruktioner och kommunikationer som sker mellan läraren, och studenter/elever. Under studentens utbildning till lärare för skolämnet slöjd ingår olika workshops där det ges möjlighet till att träna olika färdigheter och att bli kunnig i att slöjda. För att som lärare kunna undervisa i slöjdämnet är det viktigt att ha egen erfarenhet av hur det gradvis kan gå till att utveckla ett eget kunnande i att skapa ett slöjdföremål. Dels för egen utveckling av ämneskunnande, men också didaktisk kompetens att undervisa elever i sådana undervisnings- och lärandeprocesser. I grundskolan möter läraren sina elever i olika undervisnings- och lärandeprocesser där instruktioner och kommunikationer skapar förutsättningar för elevens fortsatta lärande. Mitt empiriska material består av videoinspelningar från lärarutbildning och slöjdundervisning i grundskolan. Videodokumentation och analys är utförda efter etnografiskt inspirerade utgångspunkter. Läraren använder sig av både verbala och icke-verbala kommunikationsformer. Syftet är att undersöka hur olika lärandeprocesser formas genom lärarens användande av fiktiva och konkreta instruktioner. Fiktiv betyder här ”som om handling” ex, att med händerna visa i luften hur en teknik skall utföras, konkret betyder 3-dimensionel visning ex, läraren visar eller instruerar med hjälp av ett faktiskt redskap eller föremål. Jag vill diskutera hur instruktioner synliggörs med hjälp av lärarens görande, verktyg och material i en hantverkssituation. Vad är det som gör att läraren väljer att ge en fiktiv eller konkret instruktion? Hur utvecklas den lärandes lärandeprocesser genom samtal och andra former av kommunikation exempelvis kroppsspråk, gester, ansiktsuttryck, handlingar med olika verktyg och artefakter? Hur sker kommunikationen mellan lärare och elev/student samt mellan elev/student- material- redskap? Vilken funktion fyller olika kommunikationsformer och instruktioner under arbetet?
|
|
| 5. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Händig, skicklig och konstfärdig – slöjdkunnande i interaktion
- 2017
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2001-6131. ; 5:1, s. 26-46
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Skolans slöjdundervisning erbjuder ett lärande som skiljer sig i förhållande till flera skolämnen då kunskaperna utvecklas och synliggörs genom att tillverka ett fysiskt föremål. I läroplanstexter beskrivs slöjdämnet och vad eleverna förväntas utveckla, men det finns få praktiknära forskningsstudier om hur det kan gå till att lära sig slöjda. Innebörden av begreppet slöjd är mångfasetterad och det kan vara problematiskt att uppfatta skillnader i slöjdens lärprocesser. Att bli mer händig, skicklig och konstfärdig i att forma slöjdföremål kan uppfattas som ’praktiskt arbete’ i allmänhet, kunnandet kan förbli dolt i oreflekterat görande. I föreliggande studie har en workshop i träsvarvning på en slöjdlärarutbildning studerats. Syftet är att undersöka slöjdkunnighet och beskriva hur slöjdkunnande konstitueras i interaktion med andra och med de situationer som skapas i den fysiska miljön för slöjdverksamheten. De videofilmade situationerna har analyserats utifrån några av slöjdbegreppens betydelser; händig, skicklig och konstfärdig. Utöver hantverkskunnande synliggör studien pedagogiska aspekter om hur det kan gå till att lära sig slöjda. Analyserna visar att slöjdarbete inte bara handlar om att arbeta på ett eget slöjdföremål. Studenterna intar olika roller när de, med hjälp av flera multimodala resurser, arbetar på både egna och varandras arbeten.
|
|
| 6. |
- Andersson, Joakim, 1966
(författare)
-
Instruktion av hantverkstekniker i slöjden - Fiktiv och konkret handling som kommunikativ resurs
- 2019
-
Ingår i: FormAkademisk - forskningstidsskrift for design og designdidaktikk. ; 12:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Utgångspunkt i denna artikel är två slöjdlärares kommunikation med sina elever i årskurs 6 i den svenska grundskolans slöjdundervisning. Som metod för att dokumentera användandet av olika kommunikationsformer och kommunikativa resurser används videoinspelade klassrumsobservationer samt stimulated recall. Slöjdämnet är ett kommunikativt ämne på flera sätt, dels genom möjligheten till både verbala- och icke verbala instruktioner och observationer av andras görande, dels genom användandet av material och den utrustning som finns tillgänglig i salen. Fokus i analysarbetet är slöjdlärarens olika val av kommunikationsform och kommunikativa resurs vid en instruktion. Studien belyser slöjdlärarens möjligheter att skapa förståelser genom ett didaktiskt medvetet val av kommunikationsform och kommunikativ resurs i instruktionens olika delar
|
|
| 7. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Kommunikation i det håndværksmæssige læringsfelt
- 2019
-
Ingår i: Make&learn- Norfo konferens.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med afsæt i kommunikationsforholdene i håndværksmæssig læring, her som kropslig læring, er der gennem flere projekter og undersøgelser arbejdet med at belyse dels hvilke kommunikationsformer der findes, og i hvilke fremtrædelsesformer og i hvilket tidsmæssigt omfang, de forekommer i feltet. I første del af arbejdet viste det sig, at hovedområdet i forbindelse med kommunikationen er forskellige forbindelser af verbalisering, handling og konkreter. Her fremkommer 7 kommunikationsformer traditionel tredimensionel gruppeinstruktion, verbal kommunikation, verbal kommunikation i forbindelse med værktøj, verbal kommunikation i forbindelse med kropstegn, alene med værktøjer, alene med kropstegn, taktil overførsel eller hånd mod hånd. I anden del af undersøgelsen påvistes det, at de forskellige kommunikationsformer har forskellige repræsentationer i form af, hvad vi benævner som kommunikative ressourcer. De kommunikative ressourcer er fiktiv, konkret, verbal og/eller kropslig. Et spændende område er her hvilken betydning forskellig anvendelse af såvel kommunikationsformer som kommunikative ressourcer kan have. Som det tredje led i undersøgelsen arbejdes der med at undersøge hvilke såvel bevidste som ubevidste årsager, der kan være til at undervisere vælger den kommunikationsform og kommunikative ressource, de vælger, og om der kan ses en sammen mellem valg af bestemte kommunikationsformer og kommunikative ressourcer og det faglige indhold i den håndværksmæssige læring. Fjerde og fremtidige undersøgelse vil fokusere på hvilken betydning kommunikationen fra læreren til eleven har for elevens læring.
|
|
| 8. |
- Andersson, Joakim, 1966
(författare)
-
Kommunikation och interaktion i slöjdundervisning
- 2017
-
Ingår i: NOFA 6 Conference University Southern Denmark, Odense May 29-31.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna presentation är att diskutera hur olika kommunikationsformer mellan studenter och lärare inom lärarutbildningen kan se ut i lärandesituationer när skicklighet och kompetens ska utvecklas i slöjdverksamheten. Under lärarstudentens utbildning till lärare för skolämnet slöjd ingår olika workshops där det ges möjlighet till att träna olika färdigheter och att bli kunnig i att slöjda. För att som lärare kunna undervisa i slöjdämnet är det viktigt att ha egen erfarenhet av hur det gradvis kan gå till att utveckla skicklighet och kunnande. Dels för egen utveckling av ämneskunnande, men också didaktisk kompetens att undervisa elever i sådana undervisnings- och lärandeprocessers. Det empiriska datamaterialet består av videoinspelningar från två olika workshoppar under sex dagar med workshoppar i träsvarvning på en slöjdlärarutbildning. Videodokumentation och analys är utförda efter etnografiskt inspirerade utgångspunkter (Goodwin, LeBaron & Streeck, 2011; Johansson, 2011; Knoblauch, Schnettler, Raab & Soeffner, 2009). Det inspelande materialet kännetecknas av studenternas interaktion. De använder sig av både verbala och icke-verbala kommunikationsformer. Jag är intresserad av att undersöka hur lärandeprocesser formas av olika kommunikationsformer och interaktioner, grupp- och individuella instruktioner och intryck när studenterna arbetar ensamma, hjälper andra eller får hjälp (jfr Johansson, 2002; Säljö, 2005). Jag vill diskutera hur kunskaperna utvecklas med hjälp av verktyg och material och sociala interaktioner i en hantverkskontext. Vad är det som gör att en person växlar mellan att arbeta ensam eller ta emot hjälp från andra? Hur utvecklas studenternas lärandeprocesser genom samtal och andra former av kommunikation exempelvis kroppsspråk, gester, ansiktsuttryck, handlingar med olika verktyg och artefakter? Hur sker kommunikationen mellan lärare-student, student- student och student-material-redskap och vilken funktion, fyller olika kommunikationsformer och instruktioner under arbetet?
|
|
| 9. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Kommunikation och lärande i slöjdverkstaden
- 2016
-
Ingår i: Techne series : Research in sloyd education and crafts science. A. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 23:2, s. 80-98
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Inom landskapet för lärande i det hantverksmässiga fältet används kommunikation i en eller annan form. Denna artikel har som mål att beskriva olika kommunikationsförhållande som kan finnas i slöjdsalen, dels som en kvantivativ beskrivning av den faktiska tiden studenten och läraren använder för att kommunicera med varandra, andra och med sig själv, dels som en kvalitativ undersökning av de kommunikationsformer som används. Det tysta kunskapsområdet tar i denna artikel sin utgångspunkt i teorin om processens dialog och kommunikation som bygger på omvandling av kroppsliga tecken och handlingar, verbala yttringar samt visning och handlingar med verktyg. Forskningen är baserad på en grupp studerande vid en workshop i svarvning på slöjdlärarutbildning. Forskningen dokumenteras med två videokameror, en stationär och en handhållen samt en enkäntundersökning som genomfördes efter workshopen. Studiens mål är att förtydliga hur de kommunikativa förhållandena kan påverka det didaktiska tänkandet inom undervisnings- och planeringsarbete i det hantverksmässiga lärandefältet. Därmed leder det till en didaktisk övervägning om att det i undervisningen i det hantverksmässiga fältet skall vara fokus på lärarens kommunikationsform så att de lärande kan växla mellan inre och yttre läranderum och uppnå nya erfarenheter och handlingskompetenser.
|
|
| 10. |
- Andersson, Joakim, 1966
(författare)
-
Kommunikation och lärande i slöjdverkstaden
- 2015
-
Ingår i: Ämnesdidaktisk rundabordskonferens nordiska slöjdforskare. Estland, Tallinns universitet.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Presentation av egen forskning, artikel, kommunikation och lärande i slöjdverkstaden
|
|
