| 1. |
- Leonardsson, Hanna, 1984, et al.
(författare)
-
Achieving peaceful climate change adaptation through transformative governance
- 2021
-
Ingår i: World Development. - : Elsevier BV. - 0305-750X .- 1873-5991. ; 147
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Which form of governance is required to bridge tensions that stem from the urgent need of climate change adaptation (CCA) on the one hand, and the imperative of upholding peace and social stability in vulnerable areas on the other? This article proposes transformative governance as a framework and methodology for addressing this question. It recognizes that the increased pace of climate change requires urgent and thorough adjustments to actual or expected climate change effects through a transformation of societies to increase their capacity to build sustainability. Our framework for transformative governance approach responds to this imperative and is based on three components: a theoretical framework for peaceful CCA governance derived from the fields of sustainability governance, political ecology and peacebuilding, second, a ‘glocal’ and bottom-up approach illustrated by two examples of cross-border collaboration, that demonstrate peaceful CCA governance as necessarily glocal, thirdly a learning methodology that implies context-based, goal-oriented, pluralistic and interactive co-production of knowledge. These are argued to be vital conditions for implementing CCA governance that is transformative and supports peaceful societies.
|
|
| 2. |
- Thollander, Patrik, 1976-, et al.
(författare)
-
Energinyckeltal och växthusgasutsläpp baserade på industrins energianvändande processer
- 2021
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Svensk industri bör strategiskt arbeta mot ökad energi- och resurseffektivitet på en global marknad med knappare resurser. I detta sammanhang spelar beslutsunderlag och nyckeltal en central roll för att nå ökad effektivitet. Även för tillsynsmyndigheter är rättvisande nyckeltal avseende slutenergianvändning av mycket stor vikt för att kunna bedriva ett rättvist förebyggande och proaktivt arbete med svenska företag. De nyckeltal som finns på internationell och nationell nivå är baserade på tillförd energi och ofta relaterade till en ekonomisk output, till exempel förädlingsvärde. Det saknas emellertid nyckeltal kring slutenergianvändningen inom svensk industri fördelat på energibärare såsom el och olja och fördelat på slutenergiprocesser såsom ugnar, tryckluftskompressorer, etc. De siffror som ibland anges är baserade på grova uppskattningar. Projektets mål har därför varit att generera ett processträd avseende flera av de största, till slutenergianvändning räknat, svenska industribranscherna avseende hur slutenergianvändningen är fördelad på processnivå och olika energibärare, samt att allokera växthusgasutsläpp på dessa olika processer. Resultaten indikerar att nyckeltal baserade på energianvändning och indirekta växthusgasutsläpp på processnivå kan bidra till bättre kunskap om i vilka industriella energianvändande processer den största potentialen för energieffektivisering och minskning av växthusgasutsläpp finns. För att upprätthålla kunskap om var den största potentialen för förbättring finns krävs att energidata regelbundet samlas in efter en standardiserad kategorisering av energianvändande processer. Även om projektet har avgränsats till svensk industri kan resultatet vara till nytta också för andra medlemsstater inom EU liksom globalt.
|
|
| 3. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Erfarenheter från censorexamination i svensk slöjdlärarutbildning
- 2022
-
Ingår i: Nordfo- konferens, Köpenhamn.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Slöjdlärarutbildning bedrivs med jämförelsevis små grupper av studerande och av ett litet antal slöjdlärarutbildare på varje lärosäte. Förhållandet kan innebära att den kursansvarige eller någon av kurslärarna är den som tolkar kursens kursplan, skriver kursguide, konstruerar uppgifterna i kursen, introducerar uppgiften, handleder de studerande i deras arbete med uppgiften, och slutligen också är den som examinerar varje student på samma uppgift. Den beskrivna situationen kan upplevas som problematisk av såväl de studerande som av kurslärare. Vid slöjdlärarutbildningen på HDK vid Göteborgs universitet har vi sedan några terminer tillbaka infört ”censorexamination” som en del i var och en av de fyra delkurser som ingår i en slöjdlärarstuderandes ämneskurser i ämneslärarprogrammet. Upplägget innebär att en fördjupningsuppgift som omfattar 3-10 av delkursens 15hp konstrueras inom lärarlaget. Någon eller några av kurslärarna handleder de studerandes arbete med uppgiften. Därefter examineras uppgiften av en utomstående censor, i de flesta fall från ett annat nordiskt lärosäte med slöjdlärarutbildning. I flera Nordiska länder finns en tradition av att examinera lärarstudernade, i slöjd och andra ämnen, med en extern censor, medan motsvarande tradition saknas i Sverige. Våra erfarenheter så här långt är blandade, men övervägande positiva enligt såväl de studerande som lärarlaget i kurserna. I presentationen delger vi, och vill gärna ha respons på, bakomliggande tankar kring upplägget och att införa ”censorexamination” som en del i vår slöjdlärarutbildning.
|
|
| 4. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Examination med extern censor –erfarenheter från ett försök i svensk slöjdlärarutbildning
- 2022
-
Ingår i: Læreruddannelseskongress- Färöarna.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Examination med extern censor –erfarenheter från ett försök i svensk slöjdlärarutbildning Slöjdlärarutbildning bedrivs med jämförelsevis små grupper av studerande och av ett litet antal slöjdlärarutbildare på varje lärosäte. Förhållandet kan innebära att den kursansvariga eller någon av kurslärarna tolkar kursens kursplan, skriver kursguide, konstruerar kursens uppgifter, introducerar uppgiften för de studerande, handleder studenterna i deras arbete med uppgiften, och slutligen också är den som examinerar varje student på uppgiften. Den beskrivna situationen kan både vara och upplevas som problematisk av såväl de studerande som av kurslärare (jmf. Jönsson, 2018). Vid slöjdlärarutbildningen på HDK-Valand vid Göteborgs universitet har under några terminer arbetat med ”censorexamination” som en del i de fyra delkurser som ingår i en slöjdstuderandes ämneskurser i ämneslärarprogrammet. Upplägget innebär att en fördjupningsuppgift som omfattar mellan 3 och 10 av delkursens 15hp konstrueras gemensamt i lärarlaget. Någon eller några av kurslärarna handleder de studerandes arbete med uppgiften under kurstiden. Vid kursslutet examineras uppgiften av en externa censor, i de flesta fall en slöjdlärarutbildare från ett annat nordiskt lärosäte med slöjdutbildning. I flera Nordiska länder finns en tradition av att examinera lärarstuderande, i slöjd och andra ämnen, med en extern censor, medan motsvarande tradition saknas i Sverige. Våra erfarenheter så här långt är blandade, men övervägande positiva enligt såväl de studerande som lärarlaget i kurserna. Bland annat genom vad vi uppfattar som en förskjutning från att kontrollera studenternas kunnande, mot att främja och diagnostisera deras lärande (Lindström, 2005). I presentationen delger vi bakomliggande tankar kring upplägget och vårt försök med ”censorexamination” som en del i vår slöjdlärarutbildning.
|
|
| 5. |
- Andersson, Joakim, 1966
(författare)
-
Kommunikasjon i sløyd- og håndverksbasert undervisning
- 2023
-
Ingår i: Fagdidaktisk tidskrift for kunst og design. - 0805-9144. ; Årgang 57:3, s. 33-36
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln diskuteras olika kommunikationsformer och dess möjligheter sett till elevens förståelse och i förlängningen ett görande och lärande. Vidare diskuteras kommunikativa resurser och vad valet av rätt kommunikationsform och kommunikativ resurs får för betydelse i undervisningen. Även olika former av kommunikativa verktyg lyfts och problematiseras i förhållande till kommunikationsformer och elevens möjlighet till förståelse.
|
|
| 6. |
- Andersson, Joakim, 1966
(författare)
-
Kommunikation i slöjd och hantverksbaserad undervisning
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis aims to explore and analyse the different ways in which handicraft [sloyd] teachers communicate when teaching action-based knowledge, and the consequences for communication of different forms of communication between teacher and student. This dissertation has studied how teachers communicate using video documentation, MP3 recordings, interviews, stimulated recall and focus group interviews. The video-recorded material show that handicraft teachers use eight different forms of communication when giving an instruction. The results show that handicraft teachers use eight different forms of communication when giving an instruction: regular three-dimensional group instruction, verbal, verbal with tools, verbal with body language, tools only, body language only, body to body and intentional silence. Further analysis of the different forms of communication shows that they can be used in different ways in relation to abstract or concrete communication. These are called communicative resources. Abstract communication is an “as if ” action, while concrete communication involves the instructor demonstrating an action. The student’s prior knowledge and the teacher’s chosen form of communication have a central relationship to one another. The follow-up stimulated recall and interviews provided the teachers’ perspectives on why they used a particular form of communication and communicative resource, in addition to what result was intended. The analyses show some variation in the teachers’ degree of awareness of their communication and the consequences of their chosen form of communication when providing instructions for action-based knowledge. A teacher’s awareness of the communication form is significant for didactic planning of how different instructions are to be implemented while learning the handicraft. Awareness of one’s approach is a prerequisite for being able to choose suitable forms of communication for what is to be taught and for who is to be taught. If the same approach is always used, students are not given the opportunity for adapted teaching. Each group of students consists of different individuals with varying prior knowledge and different learning styles, which means the teacher’s communicative choices cannot be based solely on the task and its design but must also be adapted to what the instruction involves and who is receiving it.
|
|
| 7. |
- Andersson, Joakim, 1966
(författare)
-
Kommunikation i slöjdundervisningen
- 2022
-
Ingår i: Skolporten, slöjdkonferens.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att ge en instruktion kring exempelvis en hantverksteknik kan göras på en mängd olika sätt. Instruktionen kan ges verbalt, visas i handling eller med en blandning av olika kommunikationsformer. Vilka konsekvenser får lärarens val sett till möjligheter och omöjligheter för den enskilde eleven att ta till sig det läraren avser? • Val av kommunikationsform i förhållande till elevens lärande och görande. • Förförståelsens betydelse för val av kommunikationsform. • Att visa ”på riktigt” eller ”som om ”.
|
|
| 8. |
- Andersson, Joakim, 1966
(författare)
-
Sammansättningstekniker i en skolkontext
- 2023
-
Ingår i: Sjællandsstævnet- Dansk slöjdförening.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Workshop i sammansättningstekniker- Vad går det att skapa med ett ny tänk och hur kan det användas i undervisningen
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Baubeta Fridh, Erik, et al.
(författare)
-
Comparison of Magnetic Resonance Angiography and Digital Subtraction Angiography for the Assessment of Infrapopliteal Arterial Occlusive Lesions, Based on the TASC II Classification Criteria
- 2020
-
Ingår i: Diagnostics (Basel). - : MDPI. - 2075-4418. ; 10:11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper aimed to study the agreement and repeatability, both intra- and interobserver, of infrapopliteal lesion assessment with magnetic resonance angiography (MRA), using the TransAtlantic Inter-Society Consensus (TASC) II criteria, with perioperative digital subtraction angiography (DSA) as a reference. Sixty-eight patients with an MRA preceding an endovascular infrapopliteal revascularization were included. Preoperative MRAs and perioperative DSAs were evaluated in random order by three independent observers using the TASC II classification. The results were analyzed using visual grading characteristics (VGC) analysis and Krippendorffs alpha. No systematic difference was found between modalities: area under the VGC curve (AUC(VGC)) = 0.48 (p = 0.58) or intraobserver; AUC(VGC) for Observer 1 and 2 respectively, 0.49 (p = 0.85) and 0.53 (p = 0.52) for MRA compared with 0.54 (p = 0.30) and 0.49 (p = 0.81) for DSA. Interobserver differences were seen: AUC(VGC) of 0.63 (p < 0.01) for DSA and 0.80 (p < 0.01) for MRA. These results were confirmed using Krippendorffs alpha for the three observers showing 0.13 (95% confidence interval (CI) -0.07-0.31) for MRA and 0.39 (95% CI 0.23-0.53) for DSA. Poor interobserver agreement was also found in the choice of a target vessel on preoperative MRA: Krippendorffs alpha = 0.19 (95% CI 0.01-0.36). In conclusion, infrapopliteal lesions can be reliably determined on preoperative MRA, but interobserver variability regarding the choice of a target vessel is a major concern that appears to affect the overall TASC II grade.
|
|
