| 1. |
|
|
| 2. |
- Hipkiss, Anna Maria, et al.
(författare)
-
Teaching in Flexible Spatial and Digital Conditions
- 2021
-
Ingår i: EARLI 2021. ; , s. 314-314
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This study explores the opportunities and challenges of teaching under flexible spatial and digital conditions of the learning environment of a newly build school, analyzing how teaching is organized and what curricular genres can be discerned, what resources and practices are offered to stimulate students meaningmaking and what framing, relations and accessibility can be distinguished by the flexibility of furniture and classroom space. The analyses of a teacher team’s planning and teaching of the thematic work project on Space in years 2-3 (ages 8 to 9) and another teacher team’s thematic work project onCommunication in years 4-7 (ages10 to12) reveal varied teaching strategies between teacher-led and student-centered forms offering students linguistic, visual and audiovisual resources to make meaning of shared content in different school subjects. The young students practice reading comprehension, both of written texts and films, that also serves their knowledge-building about space. The older students display skills relating to different subjects through different technological and digital resources.
|
|
| 3. |
- Sandahl, Johan, 1974-, et al.
(författare)
-
Överdrivna slutsatser om gymnasieelevers demokratikunskaper
- 2022
-
Ingår i: Skola & Samhälle [S.O.S] Webbtidskrift. - : Föreningen Skola & Samhälle - webbtidskrift. - 2001-6727.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rapporten från Stiftelsen Rättsfonden om gymnasieelevers kunskaper om demokrati har både metodologiska och teoretiska brister. Eftersom rapporten saknar stöd för flera av de rekommendationer som lämnas är risken att föreslagna förändringar inte gör någon skillnad eller i värsta fall leder i fel riktning, skriver Johan Sandahl med flera, alla forskare i samhällsvetenskapernas didaktik.
|
|
| 4. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969-, et al.
(författare)
-
Tema, rum och digitalisering i ny skolverksamhet : Slutrapport från projektet Digiflex Didaktisk Design i Samverkan
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges befolkning ökar och med det följer om- och nybyggnation av skolor med förväntningar på innovativa skolmiljöer som erbjuder god arbetsmiljö för elever och lärare och främjar en modern, elevcentrerad och elevaktiv pedagogik. Detta projekt var baserat i en sådan nybyggd skola som erbjuder flexibilitet i variation av rum och öppna ytor, flyttbara möbler och digital teknologi i sin utformning.Syftet med projektet har varit att utveckla förståelse för den nybyggda skolans lärmiljö och studera hur skolans flexibla rumsliga och digitala ramar påverkar lärares undervisning och elevers kunskapsutveckling med utgångspunkt i följande frågeställningar:1. Hur används skolans fysiska och digitala rum i lärares undervisningsdesign?2. Hur kan elevers kunskapsutveckling stöttas genom rumslig och digital undervisningsdesign?3. Hur utnyttjas fysiska och digitala rum för att lyckas med det kompensatoriska uppdraget?Projektets har tillämpat co-design metoder, en kombination av aktionsforskning och design-baserad forskning, där lärare och forskare systematiskt och tillsammans studerat förändring och utveckling av undervisning i skolans lärmiljö över tid. Projektet har fokuserat på lärares didaktiska planering, undervisning och reflektion, möblering och rörelse i och mellan rummen, användning av digitala resurser, anpassning till elever samt ledarskapets roll. I utvecklingen av undervisningsdesign ingick kollegial planering, uppföljning, reflektion och re-design av undervisning i workshopsformat utifrån en tidigare utvecklad meta-tänkande modell för didaktisk design kallad Tanketärningar. Undervisningsdesignen har prövats i småskaliga interventioner och studerats genom observationer av lärares och elevers praktiker. En återkommande enkät har använts för att fånga lärarnas individuella röster. Dessutom genomfördes samtal och intervjuer med lärare och ledare på skolan.Resultaten visar på att skolans flexibla rumsliga och digitala lärmiljö ställer nya krav på lärare att tänka organisatoriskt runt elevflöden och digitala resurser i undervisningen. Lärares varierande rumsliga inramningar av undervisningen mellan fri rörlighet och statiska arrangemang ger möjligheter till olika relationsbyggande. Skolans goda digitala infrastruktur erbjuder lärarna ett multimodalt planeringsstöd och flexibilitet i feedback och anpassning av innehåll till eleverna. Dock kan den digitala undervisningen även framkalla hårt paketerad och ”klicka-sig-fram” undervisning som minskar lärares handlingsutrymme och elevinflytande. Lärare skolar in elever till en strukturerad flexibilitet för att hantera rumslig och digital variation som uppfattas även ge utrymme att möta eleverna individuellt när andra elever i gruppen arbetar mer självständigt. Samtidigt är inte lärmiljön anpassad för elever som kräver en högre grad av didaktiskt ledarskap.Samverkansambitioner har utmanats under projektets gång av coronapandemin men också oregelbundenheten i möten utöver workshoppar. Personalomsättning har påverkat relationsbygget mellan lärare och forskare över tid. Verksamhetens kollegiala arbete i lärarlag och ämnesövergripande undervisning utifrån ett fokus på tematiskt arbete har visat sig utmana lärarrollen, främst i de högre årskurserna. Projektets resultat pekar tydligt på vikten av kollegial samsyn och ledarskapets roll i det pedagogiska arbetet. Flexibiliteten behöver tolkas och kräver omfattande kollektiv planering i lärarlag som behöver ges tid och handlingsutrymme.Projektets resultat har spridits kontinuerligt genom skolans webbsida, vetenskapliga publikationer, presentationer och workshoppar på forskningskonferenser, föredrag i Göteborgs stad som listas i slutet på rapporten. En film har samproducerats om arbetet med tanketärningsmodellen. Under projektets gång producerades sex examensarbeten på lärarutbildningarna och en masteruppsats inom informatik. Masteruppsatsen skrevs om till ett vetenskapligt prisbelönt bidrag.
|
|
| 5. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969, et al.
(författare)
-
Tema, rum och digitalisering i ny skolverksamhet. Slutrapport från ULF-projektet DigiFLEX: Didaktisk design i samverkan
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges befolkning ökar och med det följer om- och nybyggnation av skolor med förväntningar på innovativa skolmiljöer som erbjuder god arbetsmiljö för elever och lärare och främjar en modern, elevcentrerad och elevaktiv pedagogik. Detta projekt var baserat i en sådan nybyggd skola som erbjuder flexibilitet i variation av rum och öppna ytor, flyttbara möbler och digital teknologi i sin utformning. Syftet med projektet har varit att utveckla förståelse för den nybyggda skolans lärmiljö och studera hur skolans flexibla rumsliga och digitala ramar påverkar lärares undervisning och elevers kunskapsutveckling med utgångspunkt i följande frågeställningar: 1. Hur används skolans fysiska och digitala rum i lärares undervisningsdesign? 2. Hur kan elevers kunskapsutveckling stöttas genom rumslig och digital undervisningsdesign? 3. Hur utnyttjas fysiska och digitala rum för att lyckas med det kompensatoriska uppdraget? Projektets har tillämpat co-design metoder, en kombination av aktionsforskning och design-baserad forskning, där lärare och forskare systematiskt och tillsammans studerat förändring och utveckling av undervisning i skolans lärmiljö över tid. Projektet har fokuserat på lärares didaktiska planering, undervisning och reflektion, möblering och rörelse i och mellan rummen, användning av digitala resurser, anpassning till elever samt ledarskapets roll. I utvecklingen av undervisningsdesign ingick kollegial planering, uppföljning, reflektion och re-design av undervisning i workshopsformat utifrån en tidigare utvecklad meta-tänkande modell för didaktisk design kallad Tanketärningar. Undervisningsdesignen har prövats i småskaliga interventioner och studerats genom observationer av lärares och elevers praktiker. En återkommande enkät har använts för att fånga lärarnas individuella röster. Dessutom genomfördes samtal och intervjuer med lärare och ledare på skolan. Resultaten visar på att skolans flexibla rumsliga och digitala lärmiljö ställer nya krav på lärare att tänka organisatoriskt runt elevflöden och digitala resurser i undervisningen. Lärares varierande rumsliga inramningar av undervisningen mellan fri rörlighet och statiska arrangemang ger möjligheter till olika relationsbyggande. Skolans goda digitala infrastruktur erbjuder lärarna ett multimodalt planeringsstöd och flexibilitet i feedback och anpassning av innehåll till eleverna. Dock kan den digitala undervisningen även framkalla hårt paketerad och ”klicka-sig-fram” undervisning som minskar lärares handlingsutrymme och elevinflytande. Lärare skolar in elever till en strukturerad flexibilitet för att hantera rumslig och digital variation som uppfattas även ge utrymme att möta eleverna individuellt när andra elever i gruppen arbetar mer självständigt. Samtidigt är inte lärmiljön anpassad för elever som kräver en högre grad av didaktiskt ledarskap. Samverkansambitioner har utmanats under projektets gång av coronapandemin men också oregelbundenheten i möten utöver workshoppar. Personalomsättning har påverkat relationsbygget mellan lärare och forskare över tid. Verksamhetens kollegiala arbete i lärarlag och ämnesövergripande undervisning utifrån ett fokus på tematiskt arbete har visat sig utmana lärarrollen, främst i de högre årskurserna. Projektets resultat pekar tydligt på vikten av kollegial samsyn och ledarskapets roll i det pedagogiska arbetet. Flexibiliteten behöver tolkas och kräver omfattande kollektiv planering i lärarlag som behöver ges tid och handlingsutrymme. Projektets resultat har spridits kontinuerligt genom skolans webbsida, vetenskapliga publikationer, presentationer och workshoppar på forskningskonferenser, föredrag i Göteborgs stad som listas i slutet på rapporten. En film har samproducerats om arbetet med tanketärningsmodellen. Under projektets gång producerades sex examensarbeten på lärarutbildningarna och en masteruppsats inom informatik. Masteruppsatsen skrevs om till ett vetenskapligt prisbelönt bidrag. Mer information om projektet: www.gu.se/forskning/digiflex
|
|
| 6. |
- Öhrn, Maria, et al.
(författare)
-
Productivity, Satisfaction, Work Environment and Health after Relocation to an Activity-Based Flex Office : The Active Office Design Study
- 2021
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 18:14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Implementation of activity-based flex offices (AFOs) are becoming increasingly common. The aim of this study was to evaluate the effects of an AFO on perceived productivity, satisfaction, work environment and health. Questionnaire data from the longitudinal, quasi-experimental Active Office Design Study was used. The study evaluates a public organization relocating staff to either an AFO or to cell offices. Measures from baseline, 6 and 18 months after relocation, were analyzed. Employees in the AFO experienced a decreased productivity and satisfaction with the office design. Lack of privacy as well as increased noise disturbance, less satisfaction with sit comfort and work posture were reported. Employees in the AFO with work tasks requiring a high degree of concentration experienced lower productivity while those with a high proportion of teamwork rated productivity to be continually high. No significant group differences were found between the two office types in general health, cognitive stress, salutogenic health indicators or pain in the neck, shoulder or back. The study highlights the importance of taking work characteristics into account in the planning and implementation process of an AFO. Flexible and interactive tasks seem more appropriate in an AFO, whereas individual tasks demanding concentration seem less fit.
|
|
| 7. |
- Andersson, Anna, et al.
(författare)
-
Development and validation of experienced work-integrated learning instrument (E-WIL) using a sample of newly graduated registered nurses : A confirmatory factor analysis
- 2023
-
Ingår i: Nurse Education Today. - 0260-6917 .- 1532-2793. ; 128, s. 1-9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- INTRODUCTION: Research indicates that newly graduated registered nurses struggle to develop practical skills and clinical understanding and to adapt to their professional role. To ensure quality of care and support new nurses, it is vital that this learning is elucidated and evaluated. Aim The aim was to develop and evaluate the psychometric properties of an instrument assessing work-integrated learning for newly graduated registered nurses, the Experienced Work-Integrated Learning (E-WIL) instrument.METHOD: The study utilized the methodology of a survey and a cross-sectional research design. The sample consisted of newly graduated registered nurses (n = 221) working at hospitals in western Sweden. The E-WIL instrument was validated using confirmatory factor analysis (CFA).RESULTS: The majority of the study participants were female, the average age was 28 years, and participants had an average of five months' experience in the profession. The results confirmed the construct validity of the global latent variable E-WIL, "Transforming previous notions and new contextual knowledge into practical meaning," including six dimensions representing work-integrated learning. The factor loadings between the final 29 indicators and the six factors ranged from 0.30 to 0.89, and between the latent factor and the six factors from 0.64 to 0.79. The indices of fit indicated satisfactory goodness-of-fit and good reliability in five dimensions with values ranging from α = 0.70 to 0.81, except for one dimension showing a slightly lower reliability, α = 0.63, due to the low item number. Confirmatory factor analysis also confirmed two second-order latent variables, "Personal mastering of professional roles" with 18 indicators, and "Adapting to organisational requirements" with 11 indicators. Both showed satisfactory goodness-of-fit, and factor loading between indicators and the latent variables ranged from 0.44 to 0.90 and from 0.37 to 0.81, respectively.CONCLUSION: The validity of the E-WIL instrument was confirmed. All three latent variables could be measured in their entirety, and all dimensions could be used separately for the assessment of work-integrated learning. The E-WIL instrument could be useful for healthcare organisations when the goal is to assess aspects of newly graduated registered nurses' learning and professional development.
|
|
| 8. |
- Andersson, Anna
(författare)
-
Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande
- 2023
-
Ingår i: Skolforskningsportalen. - Stockholm : Skolforskningsinstitutet.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag och undervisningens utformning påverkar elevers lärande. Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne.
|
|
| 9. |
- Andersson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Critical care nurses’ perception of moral distress in intensive care during the COVID-19 pandemic – A pilot study
- 2022
-
Ingår i: Intensive & Critical Care Nursing. - : Elsevier. - 0964-3397 .- 1532-4036. ; 72
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: To describe critical care nurses’ perception of moral distress during the second year of the COVID-19 pandemic.Design/Methods: A cross-sectional study involving a questionnaire was conducted. Participants responded to the Italian version of the Moral Distress Scale-Revised, which consists of 14 items divided in dimensions Futile care (three items), Ethical misconduct (five items), Deceptive communication (three items) and Poor teamwork (three items). For each item, participants were also invited to write about their experiences and participants’ intention to leave a position now was measured by a dichotomous question. The data were analysed with descriptive statistics and qualitative content analysis. The study followed the checklist (CHERRIES) for reporting results of internet surveys.Setting: Critical care nurses (n = 71) working in Swedish adult intensive care units.Results: Critical care nurses experienced the intensity of moral distress as the highest when no one decided to withdraw ventilator support to a hopelessly ill person (Futile care), and when they had to assist another physician or nurse who provided incompetent care (Poor teamwork). Thirty-nine percent of critical care nurses were considering leaving their current position because of moral distress.Conclusions: During the COVID-19 pandemic, critical care nurses, due to their education and experience of intensive care nursing, assume tremendous responsibility for critically ill patients. Throughout, communication within the intensive care team seems to have a bearing on the degree of moral distress. Improvements in communication and teamwork are needed to reduce moral distress among critical care nurses.
|
|
| 10. |
- Andersson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Good in Providing Oral Care, but we Could be Better-Nursing Staff Identification of Improvement Areas in Oral Care
- 2021
-
Ingår i: Sage Open Nursing. - : Sage Publications. - 2377-9608. ; 7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: Oral care to older people in short-term care units is a complex and challenging everyday practice for nursing staff. Oral care research and knowledge about prerequisites and obstacles is extensive. However, there is a lack of knowledge about how nursing staff in short-term care units describe their satisfaction about provided oral care in order to maintain older people's oral health. Objective: The purpose of this study was to describe how nursing staff perceive their satisfaction of oral care provided for older people in short-term care units and to identify oral care improvements. Methods: This study reports on the results of two open-ended questions that were part of a larger study. Informants (n = 54) were nursing staff working in the involved short-term care units in municipalities from both densely and sparsely populated regions in central and northern Sweden. The answers to the open-ended questions were analyzed using content analysis. Results: The analysis yielded one main category; "Working together to improve satisfaction with older people's oral care" and four subcategories: "Older people's oral health," " Consideration and respect for the older person's autonomy," "Having access to adequate products," and "Working together in the same direction." Conclusion: Identification of older people's oral health problems together with adequate nursing intervention will increase older people's health outcomes and quality of life. However, regardless of work role, the nursing staff might have difficulty changing their behavior or transforming intentions into actions. Oral care is a complicated and proactive practice that requires nursing staff's attention as well as both educational and organizational initiatives. Working in a supportive and collaborative relationship provides prerequisites for optimal oral care in short-term care units.
|
|
