| 1. |
- Andersson, Sebastian, et al.
(författare)
-
Establishing epistemic practices in students’ formulation of scientifically researchable questions in upper secondary science education
- 2019
-
Ingår i: NOFA7 ABSTRACTS Stockholm University, 13 - 15 May 2019. ; , s. 24-24
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The development of students' capability to engage in scientific inquiry is part of the science curricula across the educational system. However, previous research shows that laboratory and practical work in science education do not necessarily develop the capability to engage in scientific inquiry or contribute to developing an understanding of the nature of inquiry. The purpose of this study is to explore how teaching activities can be designed with a specific focus to develop students' capability to formulate questions for scientific inquiry. Some science education research points to that in order for students to develop an understanding of the nature of science inquiry, teaching has to include activities explicitly focusing aspects of inquiry such as asking questions, observing and making inferences. In this study we draw on the theoretical framework of epistemic practices to analyse and design teaching with the purpose of developing students' capabilities to formulate questions for scientific inquiry. Epistemic practices refer to the ways people in a specific community propose, justify, evaluate and legitimize knowledge claims within a disciplinary framework. From this perspective, formulating scientifically researchable questions makes sense only as part of epistemic practice in relation to a motive of knowledge production. The research question is: How can epistemic practices be established in upper-secondary school science where students are invited to participate in activities of formulating researchable questions?The study was carried out as a design-based research collaboration with a research team consisting of nine science teachers and four science education researchers. Data was collected in three cycles of design, intervention and analysis of research lessons with six classes in three different upper-secondary schools. The data consists of video-recordings of student interaction while engaging in tasks of formulating researchable scientific questions. The data is analysed using the didactical model of organizing purposes; distinguishing between overarching purposes and the student-orientated purposes emerging in interaction. The results indicate that the development of students’ capabilities to formulate researchable questions is situated in the processes of interaction with peers, and the conditions for situating the formulation of questions in a practice characterised by closeness to an epistemic object and gathering of observational data. Based on the results, we argue for a shift in science education from focusing students’ views of a generic nature of science or nature of science inquiry to focussing student participation in epistemic practices of various kinds.
|
|
| 2. |
- Andersson, Sebastian, et al.
(författare)
-
Students’ capabilities to formulate scientifically researchable questions in upper secondary science education
- 2019
-
Ingår i: NOFA7 ABSTRACTS Stockholm University, 13 - 15 May 2019. ; , s. 25-25
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A goal for science education is to develop student capabilities to participate in scientific inquiry. This includes various aspects of inquiry; formulating scientifically researchable questions as well as planning, performing, analyzing and presenting science investigations. In science education practices, there is a tradition of using practical or laboratory work to illustrate science concepts; focussing correct answers and reproduction of ready-made scientific knowledge, rather than engaging students in inquiry. Previous research shows that inquiry teaching predominantly engage students in investigating science questions as formulated beforehand by the teacher or a textbook. Little attention has been paid to what might characterize the capability of formulating scientifically researchable questions in school. In this study we draw on a theoretical framework of epistemic practices. Epistemic practices refer to the ways people in a specific community propose, justify, evaluate and legitimize knowledge claims within a disciplinary framework. From this perspective, formulating and developing scientifically researchable questions makes sense only in relation to a motive of knowledge production. The aim of this study is to explore what might characterize students’ capabilities to formulate and develop scientifically researchable questions in upper secondary science education.The collected data consists of video-recordings of student interaction in group-work focussing formulating and developing scientifically researchable questions. Data was collected as part of a design-based study with six classes in three different schools. The video-recordings were transcribed in verbatim and analysed by the means of qualitative content analysis. The preliminary results suggest three themes: Formulation of scientifically researchable questions as:1) Working with the specification of the epistemic object. The theme illustrates how the students elaborated on the meaning of related scientific concepts and discussed cause and effect. 2) Specifying researchability by focussing on how to operationalize the epistemic object. The theme illustrates how the students reformulate their questions as part of a process of discussing e.g. measurability and variables.3) Making value-judgements of epistemic objects. The theme illustrates how the students distinguish between scientific and non-scientific questions and make value-judgements about relevance. The results contribute to an understanding of what the capability to engage in scientific inquiry as participation in collective epistemic work in an upper-secondary school science classroom might entail. The themes are related to the establishing of a specific scientific epistemic object. The results are discussed in relation to previous research in science education and the development of resources for teaching inquiry framing capabilities of inquiry as generic.
|
|
| 3. |
- DAWODY, JAZAER, 1959, et al.
(författare)
-
An integrated system for energy-efficient exhaust aftertreatment for heavy-duty vehicles
- 2015
-
Ingår i: Renewable Energy in the Service of Mankind. - Cham : Springer International Publishing. - 9783319177779 - 9783319177762 ; 1, s. 133-143
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- © Springer International Publishing Switzerland 2015. This chapter presents a unique system approach applied in a joint academic- industrial research programme, E4 Mistra, to attain the goals of high energy efficiency and low emissions in an exhaust aftertreatment system for heavy-duty vehicles. The high energy efficiency is achieved by heat recuperation, onboard hydrogen production for NOx reduction, and by finding new solutions for making the aftertreatment system active at low exhaust temperatures. To reach low particulate emissions, a mechanical filter using a sintered metal powder is developed and coated with catalytic material to improve the soot oxidation efficiency. Low NOx emissions are achieved by an efficient NOx reduction catalyst. The integrated E4 Mistra system comprises four technological advances: thermoelectric (TE) materials for heat recuperation, catalytic reduction of NOx over innovative catalyst substrates using either the onboard diesel or biodiesel, H2 from a high-efficiency fuel reformer, and particulate filtration over a porous metal filter. The TE materials are used in a TE generator (TEG) which converts thermal energy into electricity. The TEG is used to recuperate heat from the exhaust-gas recirculation (EGR) circuit of heavy-duty trucks and is expected to generate ~1 kW electric power from 20 kW heat in the exhaust gas. The TEG is integrated in a plate heat exchanger (HEX) designed particularly for this application. Apart from the knowledge and experiences in TEG and heat exchange technologies, a thorough fluid dynamics and TE analysis are performed in this project to understand the governing processes and optimize the system accordingly. The components of the E4 Mistra system are explained in the chapter in addition to test results, which show the system's capacity for H2 production, NOx conversion, particulate matter filtration and soot oxidation, and finally electric power generation via heat recuperation from the exhaust gas using the developed TEG-HEX system.
|
|
| 4. |
- Hansson, Per-Olof
(författare)
-
New ways of learning : Participatory action research and Kenyan runners’ appropriation of smartphones to improve their daily lives and participation in m-learning
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In Kenya, mobile technology is widely used, with more and more people gaining access to the Internet. Mobile technology has the potential to support learning and improve lives, particular those of impoverished people. In this study, 30 Kenyan runners from poor backgrounds and with limited formal education participated. They were provided with a basic smartphone and Internet data bundles for one year so that they could participate in m-learning. The participatory action research approach was used. Sources of data included interviews, observations, fieldnotes, web inquiries, and mobile log files. A sociocultural perspective was used to analyze how the participants learned informally using the smartphones.Findings indicate that the Kenyan runners’ rapid appropriation and mastery of the smartphones was based on their curiosity and interest in sports. The runners’ skills and knowledge increased over time, showing how digital resources improved their training, increased their social interactions, developed entrepreneurial skills, created awareness in and with the rest of society, and improved participation in m-learning. Sociocultural analysis showed that feedback from peers and the tool itself were both significant for learning. The participants themselves influenced the research process. From their interest emerged an online course (MOOC) about human rights. Key challenges in the process were power consumption, lack of electricity, and the availability and cost of Internet access. A lack of critical attitude about content on the Internet was also discernible. The main findings highlight how mobile technology can not only improve daily lives, but also develop new ways for people to participate in mlearning.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Nilsson, Anders K., 1982, et al.
(författare)
-
Acylated monogalactosyl diacylglycerol : prevalence in the plant kingdom and identification of an enzyme catalyzing galactolipid head group acylation in Arabidopsis thaliana
- 2015
-
Ingår i: The Plant Journal. - : Wiley-Blackwell. - 0960-7412 .- 1365-313X. ; 84:6, s. 1152-1166
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The lipid phase of the thylakoid membrane is mainly composed of the galactolipids mono-and digalactosyl diacylglycerol (MGDG and DGDG, respectively). It has been known since the late 1960s that MGDG can be acylated with a third fatty acid to the galactose head group (acyl-MGDG) in plant leaf homogenates. In certain brassicaceous plants like Arabidopsis thaliana, the acyl-MGDG frequently incorporates oxidized fatty acids in the form of the jasmonic acid precursor 12-oxo-phytodienoic acid (OPDA). In the present study we further investigated the distribution of acylated and OPDA-containing galactolipids in the plant kingdom. While acyl-MGDG was found to be ubiquitous in green tissue of plants ranging from non-vascular plants to angiosperms, OPDA-containing galactolipids were only present in plants from a few genera. A candidate protein responsible for the acyl transfer was identified in Avena sativa (oat) leaf tissue using biochemical fractionation and proteomics. Knockout of the orthologous gene in A. thaliana resulted in an almost total elimination of the ability to form both non-oxidized and OPDA-containing acyl-MGDG. In addition, heterologous expression of the A. thaliana gene in E. coli demonstrated that the protein catalyzed acylation of MGDG. We thus demonstrate that a phylogenetically conserved enzyme is responsible for the accumulation of acyl-MGDG in A. thaliana. The activity of this enzyme in vivo is strongly enhanced by freezing damage and the hypersensitive response.
|
|
| 7. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 8. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 9. |
- Sundström, Johan, Professor, 1971-, et al.
(författare)
-
Risk factors for subarachnoid haemorrhage : a nationwide cohort of 950 000 adults
- 2019
-
Ingår i: International Journal of Epidemiology. - : Oxford University Press. - 0300-5771 .- 1464-3685. ; 48:6, s. 2018-2025
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Subarachnoid haemorrhage (SAH) is a devastating disease, with high mortality rate and substantial disability among survivors. Its causes are poorly understood. We aimed to investigate risk factors for SAH using a novel nationwide cohort consortium.METHODS: We obtained individual participant data of 949 683 persons (330 334 women) between 25 and 90 years old, with no history of SAH at baseline, from 21 population-based cohorts. Outcomes were obtained from the Swedish Patient and Causes of Death Registries.RESULTS: During 13 704 959 person-years of follow-up, 2659 cases of first-ever fatal or non-fatal SAH occurred, with an age-standardized incidence rate of 9.0 [95% confidence interval (CI) (7.4-10.6)/100 000 person-years] in men and 13.8 [(11.4-16.2)/100 000 person-years] in women. The incidence rate increased exponentially with higher age. In multivariable-adjusted Poisson models, marked sex interactions for current smoking and body mass index (BMI) were observed. Current smoking conferred a rate ratio (RR) of 2.24 (95% CI 1.95-2.57) in women and 1.62 (1.47-1.79) in men. One standard deviation higher BMI was associated with an RR of 0.86 (0.81-0.92) in women and 1.02 (0.96-1.08) in men. Higher blood pressure and lower education level were also associated with higher risk of SAH.CONCLUSIONS: The risk of SAH is 45% higher in women than in men, with substantial sex differences in risk factor strengths. In particular, a markedly stronger adverse effect of smoking in women may motivate targeted public health initiatives.
|
|
| 10. |
- Tersmeden, Fredrik, et al.
(författare)
-
350 näsor under 350 år
- 2018
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Lättsamt biografiskt översiktsverk med korta personbeskrivningar i ord och bild av dels de 190 personer som t o m 2017 införlivats i Akademiska Föreningens Nasotek, dels ytterligare 160 lundaanknutna historiska personer.
|
|
