| 1. |
- Andersson-Sköld, Yvonne, et al.
(författare)
-
Atmosfärkemisk modellstudie av termiskt och marint initierad bildning av oxidanter under svenska förhållanden
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Saltpartiklars inverkan på oxidantbildning har studerats med en atmosfärkemisk trajektoriemodell. Resultaten tyder på att klorbildning från saltpartiklar vid närvaro av luftföroreningar, ozon och kväveoxider har en aktiverande inverkan på de kemiska gasfasprocesserna i atmosfären. Av stor betydelse kan dessa processer vara i kustnära områden om samtidigt stora mängder kväveoxider och andra ämnen som gynnar ozonbildning emitteras. Nitratradikalens inverkan på atmosfärkemin har studerats genom att beakta dess reaktion med alkaner och enklare alkener. Dessa reaktioner fungerar som en buffert av den kemiska aktiviteten i troposfären men de leder istället till förhöjda halter av organiska nitrater och kvävedioxid. Arbetet utgör en lämplig grund för fortsatta studier där en mer detaljerad kvantifiering av saltpartiklar betydelse i olika miljöer skall utvärderas.
|
|
| 2. |
- Andersson-Sköld, Yvonne, et al.
(författare)
-
Miljöeffekter av lösningsmedel - underlag till åtgärdsstrategi
- 1991
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport har data rörande organiska lösningsmedels hälso- och miljöeffekter sammanställts. De effekter som beaktas är - direkta effekter på människans hälsa - direkta effekter på vegetation - betydelse för ozonbildning i troposfären - bidrag till växthuseffekten - bidrag till nedbrytning av ozon i stratosfären. För bedömningen av ämnenas betydelse för växthuseffekt och nedbrytning av stratosfäriskt ozon har troposfärisk livslängd beräknats. För bidraget till bildning av ozon i troposfären har ozonbildningspotentialen för respektive ämne beräknats med hjälp av atmosfärkemisk modell. Lämpliga lösningsmedel ur miljösynpunkt är alkoholer och aceton. Dessa föreningar har inga kända negativa effekter på miljön. De har en kort troposfärisk livslängd eftersom de lätt tvättas ut med nederbörden. De medverkar således endast i liten utsträckning till att bilda ozon och koldioxid i troposfären. Den nederbörd som löst ut de lättlösliga lösningsmedlen har inga kända miljöeffekter. Mindre lämpliga ur miljösynpunkt är de klorerade lösningsmedlen. Dessa föreningar kan dels ha direkta effekter på hälsa och växtlighet och dessutom kan de bilda växtskadande, klorinnehållande produkter som kan ackumuleras i biologiska näringskedjor. Klorinnehållande föreningar med mycket lång troposfärisk livslängd bör undvikas. Till dessa hör metylenklorid, perkloretylen och även koltetraklorid. Den långa uppehållstiden och deras förmåga att absorbera värmestrålning gör dem till växthusgaser med förmåga att påverka jordens klimat. Dessa föreningar kan också bidra till nedbrytning av ozonlagret i atmosfären. De klorsubstituerade lösningsmedel som ingår i denna serie har samtliga en låg ozonbildningspotential. Detta beror delvis på den låga reaktiviteten, det vill säga de hinner inte reagera tillräckligt inom den tidsskala som studerades, 4 dygn. Övriga lösningsmedel som behandlas är relativt likvärdiga med avseende på förmåga att bilda ozon, vilket är något högre än för de substituerade kolväteföreningarna. Ozon och vissa andra produkter som bildas har en välkänt negativ inverkan på växtlighet. Det är mycket litet känt om lösningsmedels direkta och indirekta effekter på växtlighet. Genom bildning av koldioxid och ozon vid fullständig nedbrytning i luft bidrar de till växthuseffekten. Samtliga lösningsmedel som studerats har vid höga halter negativa effekter på hälsa och en tabell med riktvärden har sammanställts.
|
|
| 3. |
- Andersson-Sköld, Yvonne, et al.
(författare)
-
Miljörisker med lösningsmedel - Vilket lösningsmedel ska jag välja?
- 1991
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie behandlar organiska lösningsmedels miljöeffekter, och har utförts vid IVL. En mer detaljerad beskrivning av beräkningarna som ligger till grund för resultaten i denna rapport har redovisats i IVL-Rapporten B 1041 (Miljöeffekter av lösningsmedel - underlag till åtgärdsstrategi, 1991). De effekter som beaktas är: * betydelse för ozonbildning i det marknära luftlagret, troposfären - direkta effekter på växtlighet * bidrag till växthuseffekten* bidrag till nedbrytning av ozonlagret i stratosfären. Lämpliga lösningsmedel ur miljösynpunkt är alkoholer och aceton. Dessa föreningar har de lägsta effekterna på miljön. Eftersom de lätt tvättas ut med nederbörden, medverkar de endast i liten utsträckning till att bilda ozon och koldioxid i troposfären. Detta framgår av tabellen på motstående sida, där en sammanfattning över miljöegenskaper hos de lösningsmedel som behandlats presenteras. Den nederbörd som löst ut de lättlösliga lösningsmedlen har inga kända miljöeffekter. Mindre lämpliga ur miljösynpunkt är de klorerade lösningsmedlen. Dessa föreningar kan dels ha direkta negativa effekter på hälsa och växtlighet och desssutom kan de bilda växtskadande, klorinnehållande produkter som kan ackumuleras i biologiska näringskedjor. Klorinnehållande föreningar med mycket lång troposfärisk livslängd bör undvikas. Till dessa hör metylenklorid, perkloretylen och även koltetraklorid. Den långa uppehållstiden och deras förmåga att absorbera värmestrålning gör dem till växthusgaser med förmåga att påverka jordens klimat. Dessa föreningar kan också bidra till nedbrytning av ozonlagret i stratosfären. Övriga lösningsmedel som behandlats är relativt likvärdiga med avseende på förmåga att bilda ozon. Ozon och vissa andra produkter som bildas har en välkänt negativ inverkan på växtlighet. Det är mycker litet känt om lösningsmedels direkta och indirekta effekter på växtlighet. Genom bildning av koldioxid och ozon vid fullständig nedbrytning i luft bidrar de till växthuseffekten. För att välja lösningsmedel i en viss tillämpning bör givetvis även hälso- och brandrisker beaktas utöver de aspekter på miljöeffekter som tas upp i denna studie. För en kort genomgång av lösningsmedlens hälsoeffekter hänvisas läsaren till del två i IVL-rapporten B 1041 'Miljöeffekter av lösningsmedel - underlag til åtgärdsstrategi'. Tabellen på motstående sida kan användas för att erhålla en rangordning av de lösningsmedel som studerats. En viss försiktighet bör antas för den inbördes rangordningen i den stora 'mellangruppen'. Slutsatsen är snarast att alkoholerna rekommenderas, främst på grund av deras förmåga att lösas ut med nederbörden, medan vi avråder från de klorerade och i viss mån de aromatiska lösningsmedlen.
|
|
| 4. |
- Blind, Per-Jonas, et al.
(författare)
-
Carboxylic ester hydrolase. A sensitive serum marker and indicator of severity of acute pancreatitis.
- 1991
-
Ingår i: International journal of Pancreatology. - 0169-4197. ; 8:1, s. 65-73
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- When using clinical criteria, both falsely positive and falsely negative diagnoses of acute pancreatitis (AP) are often made. Based on a clinical study, elevated serum levels of the pancreatic lipolytic enzyme carboxylic ester hydrolase (CEH) was recently suggested to be a highly specific marker of acute pancreatitis. To determine the sensitivity of the test for AP, a study on patients with the diagnosis set objectively was necessary. In the present study, AP was diagnosed by contrast-enhanced computed tomography in 64 patients, and histopathological examination of tissue removed at laparotomy in 18 of them. By these criteria, 42 patients suffered from acute interstitial pancreatitis (AIP), and 22 patients from necrotizing pancreatitis (NP). Based on the CEH concentrations in the first serum sample obtained in each patient, the sensitivity of CEH for pancreatitis was 98%. From the second day after admission, CEH levels in patients with NP were significantly higher than in patients with AIP. Furthermore, in patients with NP, CEH values remained at a raised level for the following 10 d, whereas a significant decrease of CEH values was noted in patients with AIP. In contrast, total serum amylase activities were higher in patients suffering of AIP than in patients suffering of NP during the observation period. We conclude, that the sensitivity of the CEH test is very high for AP. CEH concentrations remaining at a high level are suggestive of NP, whereas diminishing CEH levels are suggestive of AIP.
|
|
| 5. |
- Carlsson, Helene, et al.
(författare)
-
Limonen - lösningen på miljöproblemen eller...? En arbetsmiljö- och miljöteknisk utvärdering av d-limonen som avfettningsmedel.
- 1991
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Limonen har marknadsförts som ett naturligt, och därför helt ofarligt, avfettningsmedel som kan ersätta lösningsmedel som t ex tri. En undersökning har gjorts av effekterna på abetsmiljö och yttre miljö vid användning av limonenbaserade avfettningsmedel. Arbetsmiljö: En genomgång av litteraturen visar att man länge misstänkt att d-limonen kan orsaka hudallergi. Nyligen avslutade försök visar att det är limonenoxid som bildas då limonen är i kontakt med luft, som kan ge upphov till allergi. Limonens eventuella förmåga att framkalla cancer undersöks för närvarande. Hälsoriskerna vid användning av ett ämne beror inte bara av ämnets inneboende egenskaper. De beror i hög grad på hur det hanteras. Fyra företag som använder limonen i anläggningar med varierande grad av automatisering, inbyggnad och ventilation besöktes och förhållandena studerades. Personalen som arbetade vid anläggningarna utsattes för halter från mindre än 1/100 av och upp till knappt 1,5 gånger gällande hygieniska gränsvärde. Den stora variationen beror på olika omfattning av inkapsling och ventilation av anläggningarna, på appliceringssättet samt även på olika badstyrka och badtemperatur. Även omfattningen av hudkontakt med tvättvätskan varierade mycket mellan de olika företagen
|
|
| 6. |
- Holm, S, et al.
(författare)
-
Increased protein absorption after acute gastroenteritis in children.
- 1992
-
Ingår i: Acta Paediatrica. - 0803-5253 .- 1651-2227. ; 81:8, s. 585-8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We investigated the intestinal absorption of the macromolecule human alpha-lactalbumin during and after an episode of acute gastroenteritis in children. Twenty children were studied in the acute phase and 17 excreted rotavirus. Eleven children were studied again 5-8 weeks later (convalescent phase). Human alpha-lactalbumin serum concentrations in the acute phase were similar but in the convalescent phase they were significantly (p less than 0.001) higher than those in the reference children. The serum concentrations were also higher in the convalescent than in the acute phase (p = 0.021). This study suggests that there is an increased absorption of proteins from the gut into the circulation 5-8 weeks after rotavirus gastroenteritis.
|
|
| 7. |
- Lönnerdal, Bo, et al.
(författare)
-
Cloning and sequencing of a cDNA encoding human milk beta-casein.
- 1990
-
Ingår i: FEBS Letters. - 0014-5793 .- 1873-3468. ; 269:1, s. 153-6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A cDNA of 1065 bp encoding the human milk beta-casein was cloned and sequenced using a synthetic oligodeoxyribonucleotide probe and a human mammary gland library. The nucleotide (nt) sequence contained an open reading frame sufficient to encode the entire amino-acid (aa) sequence of a beta-casein precursor protein consisting of 210 aa and a signal peptide of 15 aa. The nt sequence shows 45-62% homology to those of bovine, ovine, rat, and mouse beta-caseins. The highly phosphorylated site, which is responsible for the calcium-binding capacity of beta-casein, the signal peptide, and a sequence encoding for an inhibitor to the angiotensin-converting enzyme seem highly conserved among the beta-caseins with known sequences.
|
|
| 8. |
- Lövblad, Gun, et al.
(författare)
-
Miljökonsekvenser vid användning av ammoniak för att reducera utsläppen av kväveoxider
- 1993
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att minska utsläppen av kväveoxider utnyttjas katalytisk eller icke-katalytisk reduktion av kväveoxider till kvävgas med ammoniak i avgaser från bl a energiproduktion. Genom att driva denna reduktion mot mer effektiv NOx-minsknng krävs större mängder ammoniak och sannolikt kommer större utsläpp av ammoniak till luft att erhållas. Ökade ammoniakhalter i rökgasen ger nackdelar i form av problem med restprodukten men eventuellt även i form av effekter i miljön. Eftersom kväveoxider och ammoniak har olika egenskaper vad gäller atmosfärkemi, depositionshastigheter mm är det inte självklart att man kan nöja sig med att studera hur det totala kväveutsläppet förändras. Genom att släppa ut ammoniak i stället för kväveoxider, kan ändrade förhållanden erhållas bl a vad gäller risker för försurning, kvävemättnad och oxidantbildning. Sett ur de flesta miljöaspekter - effekter av förhöjda NOx-halter, oxidantbildning, nationella - internationella utsläppsstrategier för kväve, etc - är NOx-rening med ammoniak enbart positiv. Den förhöjda kvävedepositionen av ammonium i närområdet, som blir följden av ammoniakutsläpp, jämfört med kvävedepositionen förorsakad av större mängder utsläppt NOx utan rening, kan i det lokala perspektivet ytterligare försura mark och bidra till skador på miljön, t ex skador på barrträd i skogsbryn. Bidragen är dock små och har sannolikt endast viss betydelse i områden som redan är starkt försurade och kvävebelastade. Lokalisering av anläggningar med ammoniakutsläpp bör ske till områden med låg svavel- och kvävebelastning.
|
|
| 9. |
- Magnusson, Yvonne, 1957, et al.
(författare)
-
Mapping of a functional autoimmune epitope on the beta 1-adrenergic receptor in patients with idiopathic dilated cardiomyopathy.
- 1990
-
Ingår i: The Journal of clinical investigation. - 0021-9738. ; 86:5, s. 1658-63
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The presence and properties of serum autoantibodies against beta-adrenergic receptors in patients with idiopathic dilated cardiomyopathy were studied using synthetic peptides derived from the predicted sequences of the human beta-adrenergic receptors. Peptides corresponding to the sequences of the second extracellular loop of the human beta 1- and beta 2-adrenergic receptors were used as antigens in an enzyme immunoassay to screen sera from patients with dilated cardiomyopathy (n = 42), ischemic heart disease (n = 17), or healthy blood donors (n = 34). The sera of thirteen dilated cardiomyopathy patients, none of the ischemic heart disease patients, and four of the healthy controls monospecifically recognized the beta 1-peptide. Only affinity-purified antibodies of these patients had a inhibitory effect on radioligand binding to the beta 1 receptor of C6 rat glioma cells. They recognized the receptor protein by immunoblot and bound in situ to human myocardial tissue. We conclude that a subgroup of patients with idiopathic dilated cardiomyopathy have in their sera autoantibodies specifically directed against the second extracellular loop of the beta 1-adrenergic receptor. These antibodies could serve as a marker of an autoimmune response with physiological and/or pathological implications.
|
|
| 10. |
- Pleijel, Karin, et al.
(författare)
-
Atmosfärkemiska och meteorologiska processers betydelse för mesoskalig ozonbildning
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ozon, bildat i de marknära luftlagren, i troposfären, förekommer idag i så höga halter att växtligheten skadas i många områden. Ökningen i ozonhalt kan förklaras av ökande kväveoxider och organiska ämnen, vilka i närvaro av solljus bildar ozon. Här har olika faktorer bakom ozonbildningen studerats med en atmosfärkemisk trajektoriemodell. De atmosfärkemiska och meteorologiska faktorernas påverkan på den lokala till mesoskaliga ozonbildningen upp till ca två dygns transporttid har omfattat: * solljuset, * temperaturen, * omblandningen, * bakgrundsluftens kemiska innehåll (som kommer från utlandet), * kväveoxider, * organiska ämnen som grupp respektive som enskilda ämnen. Medan faktorer som solljus, omblandningen och bakgrundsluftens kemiska sammansättning har stor betydelse för ozonbildningen, spelar temperaturen en mycket liten roll. Kväveoxider är som grupp mer betydelsefulla än organiska ämnen för ozonbildningen i de svenska exempel som studerats här. Vad gäller enskilda organiska ämnen, så har dessa värderats mot varandra genom att använda ozonbildningspotentialer uttryckta som kg bildat ozon per kg utsläppt organiskt ämne. Vi diskuterar också betydlesen av icke-fotolytisk och marint initierad nedbrytning av kolväten, som en ytterligare faktor till ozonbildningen. Denna faktor är än så länge mycket osäker, och ger i de beräknade fallen små bidrag till ozonbildningen.Slutligen ges i ett antal fallstudier realistiska exempel på vad de olika kemiska och fysiska förutsättningarna under olika årstider har för inverkan på ozonbildningen på mesoskala i Sverige.
|
|
