| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersson-Sköld, Yvonne, et al.
(författare)
-
Simulations of ozone formation from different emission sources in Sweden
- 1995
-
Ingår i: Water, Air and Soil Pollution. - 0049-6979 .- 1573-2932. ; 85:4, s. 2045-2050
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An emission inventory concerning volatile organic compounds (VOC) and their emission profile linked to their sources in Sweden has been undertaken. The inventory has been used in model simulations to predict the ozone formation from different emission source categories in Sweden. The studies have been carried out using the IVL photochemical trajectory model for two types of air masses which describes clean and polluted air. In Sweden mobile sources contribute to 45 % by mass of the total national VOC emissions, 58 % of the NOx emissions and to at least 43 % of the ozone formation from national sources. In general, the ozone formation in Sweden is more dependent and sensitive to emissions of NOx rather than VOC
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Yvonne, et al.
(författare)
-
Three variants of parathyroid hormone-related protein messenger RNA are expressed in human mammary gland.
- 1997
-
Ingår i: Pediatric Research. - 0031-3998 .- 1530-0447. ; 41:3, s. 380-3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PTH-related protein (PTHrP) is found in a variety of tissues; particularly high levels are present in human milk. The structure of the human PTHrP gene is complex, and alternative splicing allows expression of three different variants PTHrP139, PTHrP173, and PTHrP141, respectively. To determine which of the variants are expressed in human mammary gland a reverse transcriptase polymerase chain reaction (RT-PCR) method was elaborated, distinguishing the three variants. mRNA isolated from human milk cells, human mammary epithelial cells (HMEC) and human nonlactating mammary gland cells were analyzed. The RT-PCR experiments resulted in amplification of DNA fragments corresponding to all three variants for all three cell sources tested. The nucleotide sequences of the PCR fragments were determined and verified to be identical to the reported sequences. Hence, it is concluded that human mammary gland epithelial cells express three variants of PTHrP. Whether these have different physiologic effects in the mammary gland or in the breast fed infant remain to be explored.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Carlsson, Helene, et al.
(författare)
-
Rengöring med laktater
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Estrar av mjölksyra, laktater, har föreslagits som alternativ till rengöring med klorerade lösningsmedel. Den kristiska effekten av laktaterna tycks vara hud- och slemhinneirritation. Laktaterna har låg akut giftighet. Ett enda fall av allergi mot etyllaktat finns rapporterat. Laktaterna sönderdelas sannolikt till mjölksyra och alkohol i kroppen och till viss del, innan upptag, på huden och i andningsvägarna. Data om laktaternas mutagenicitet, fosterskadande effekt och förmåga att framkalla cancer är sparsamma. Avfettning av metallgods med etyllaktat har studerats på ett företag. Koncentrationen i luften där personal arbetade hela dagarna uppmättes till 0,6 ppm (standard avvikelse 0.5 ppm). Hudexponering förekom vid skötsel och underhåll av anläggningen men ej frekvent i daglig drift. Tvätten var försedd med kraftig ventilation för att hålla halten etyllaktat i arbetslokalen låg. När ventilationen stängdes av steg halten snabbt. Personalen besvärades av irritation i luftvägarna vid kortare arbeten inuti, eller nära anslutning till tvättunneln. Laktaternas effekter i vattenmiljö har utvärderats utifrån existerande data avseende ekotoxikologi och nedbrytbarhet. Baserat på dessa data är ingen av de studerande laktaterna att betrakta som miljöfarlig enligt EUs kriterier. Lakternas bidrag till bildning av marknära ozon har simulerats med datormodeller. Laktaternas bidrag är lågt, lägre än många andra organiska lösningsmedels, men ökar då laktatens molekylstorlek ökar. Stora laktater är dock så svårflyktiga att de endast avges i luft i mycket liten omfattning. Laktaterna kan även ge upphov till hälso- och miljöproblem vid koncentrerade punktutsläpp. Laktaterna luktar kraftigt vilket skulle kunna begränsa luftutsläppen.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Janhäll, Sara, et al.
(författare)
-
Alternativa avfettningsmedels inverkan på den troposfäriska ozonbildningen
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Då vissa klorerade lösningsmedel har en negativ inverkan på det stratosfäriska ozonskiktet försöker man minska användningen av dem. Frågan är vilka ämnen det är lämpligt att använda i stället, bl a med avseende på deras miljöpåverkan i övrigt. Här undersöks hur ett antal föreslagna ersättningsämnen påverkar ozonhalten i troposfären. I en atmosfärkemisk trajektoriemodell har ozonbildningspotentialer och ozonhalter beräknats för ett antal ämnen och utsläppsmiljöer. De ämnen som har studerats är fyra laktater: metyllaktat, etyllaktat, isopropyllaktat och etylhexyllaktat, samt fyra paraffiner: nonan, dekan, undekan och dodekan. I simuleringarna har några olika svenska utsläppsmiljöer använts. I tillägg har utsläppsbilderna tagits antingen från Albanien, Grekland, Storbritanien eller från Europa som helhet. Rapporten behandlar också vissa känslighetsanalyser av den använda modellen. Arbetet är en del av en större undersökning där ämnena även studeras med avseende på deras påverkan på arbetsmiljö och hälsa. Resultaten visar att laktaterna genomgående har lägre ozonbildningspotentialer än paraffinerna. Den lägsta ozonbildningspotentialen erhölls för metyllaktat. Motsvarande värde för etyl- och isopropyllaktat är ca tre gånger högre och för etylhexyllaktat ca fem gånger högre. Paraffinerna bidrar mest till ozonbildningen med ca sju gånger så höga ozonbildningspotentialer som metyllaktat. Då de klorerade lösningsmedlen byts ut ökar, i modellberäkningarna, ozonhalterna i troposfären oberoende av ersättningsmedel. Skillnaden blir dock för en europeisk genomsnittsmiljö maximalt 1,5 ppb, och genomsnittligt under de fyra simulerade dygnen mindre än 0,9 ppb. Då alla de traditionella lösningsmedlen byts ut mot laktater mindskar ozonhalterna något. Vid byte mot paraffiner blir ozonhalterna istället något högre. Skillnaden är dock aldrig större än 3,5 ppb vid normala ozonhalter på 50-60 ppb, och genomsnittligt 1,2 ppb under de fyra dygnen. Då beräkningarna utförs under svenska förhållanden är skillnaden ungefär en tredjedel av de här angivna.
|
|
| 9. |
- Janhäll, Sara, et al.
(författare)
-
Emission Inventory of NMVOC (Non Methane Volatile Organic Compounds) and Simulations of Ozone Formation due to Emissions of NOx and NMVOC in Sweden
- 1997
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- An emission inventory, covering the different source categories of ozone precursors in Sweden, has been performed. The emission from each category, road traffic, working machinery, other mobile sources, wood combustion, energy production, industry, domestic use and pesticides, have been separated in to 81 organic compounds and NOx
|
|
| 10. |
|
|
