| 1. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(författare)
-
Levels of PCB, PCDD/F and BFR in pooled serum samples from 4-, 8- and 12-year-old children in Uppsala, sampled 2008-2021 (POPUP), and PCB and PCDD/F in 12-year-old children from Sweden, sampled 2016-2017 (Riksmaten Adolescents)
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1996 har Livsmedelsverket varje år samlat in modersmjölk och blod från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar (POP). Sedan 2008 har mor-barn-paren tillfrågats att vara med i en uppföljande studie när barnet uppnått 4, 8 och 12 års ålder. I följande rapport redovisas halterna av PCB (indikator, mono- och non-orto PCB), dioxiner och furaner (PCDD/F) och bromerade flamskyddsmedel (BFR) i poolade serumprover från barn i uppföljningen. Dessutom har PCB och PCDD/F analyserats i 20 serumpooler från barn i årskurs 5 (12-åringar) från Livsmedelsverkets nationella matvaneundersökning från 2016-17, Riksmaten Ungdom. Bland PCBerna var medelkoncentrationen i serum högst för CB 153 (16-48 ng/g fett) oavsett ålder på barnen. Många av PCDD/F-kongenerna låg under kvantifieringsgränsen och medelhalten för PCDD TEQ (1,8-4,3 pg/g fett) var liknande som för PCDF TEQ (2,0-3,4 pg/g fett). För BFR låg de flesta proverna under kvantifieringsgränsen och BDE 209 hade högst medelhalt (2,1-3,0 ng/g fett). Utvärdering av tidstrender av serumhalter i POPUP för perioden 2008-2021 visade att halterna sjunkit under perioden för PCB och BFR (PBDE och HBCDD).Halterna av PCDD/F TEQ och total TEQ jämfördes med Efsas riskvärdering från 2018 där ett NOAEL-värde på 7 pg TEQ /g serumfett i 9-åringar fastställts. Resultaten visar att många av PCDD/F-ämnena ligger under kvantifieringsgränsen och att både 8 och 12-åringar i POPUP samt 12-åringar i Riksmaten ungdom har halter under eller omkring detta NOAEL. Halterna i 4-åringar var högre men det beror troligtvis på att de har ammats mer nyligen och att de har ett högre intag i förhållande till sin kroppsvikt, jämfört med de äldre barnen.
|
|
| 2. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(författare)
-
Levels of perfluoroalkyl substances (PFAS) in individual serum samples from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2017-2019, and temporal trends for the time period 1996-2019
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). Poly- och perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en sådan substansgrupp. I vårt projekt undersöks bland annat hur exponering för PFAS har förändrats sedan stora ändringar i produktion av kemikalierna skett runt millennieskiftet. I följande rapport redovisas halter av PFAS i serum från förstföderskor provtagna 2017-2019 samt tidstrender för perioden 1996-2019. PFOS förekommer i högst halt i serum följt av PFHxS och PFOA. Hälften av förstföderskorna, provtagna 2017-2019, hade serumhalter över den nivå hos mammor som är önskvärd för att skydda barnet mot hög exponering under foster- och amningsperioden, fastställd av EFSA 2020. Serumhalter av PFUnDA har ökat cirka 2 % per år under hela studieperioden, medan det för PFNA observerades en ökning av halter fram till omkring år 2008 och därefter sjunker halterna. På grund av dricksvattenföroreningar av PFAS har serumhalterna av PFBS och PFHxS ökat hos förstföderskorna från Uppsala. Efter år 2010-2011 har halterna i serum börjat minska (change-point year), vilket överensstämmer med att åtgärder för att sänka halten PFAS i dricksvattnet har satts in sedan föroreningen upptäcktes i juli 2012. Resultaten visar att storskalig utfasning av PFOS och PFOA internationellt har resulterat i minskande exponering i befolkningen och serumhalterna minskade årligen med 5 % för PFOA och 9 % för PFOS under studieperioden i Uppsala. Kvinnor med högst utbildning (mer än 3 år eftergymnasial utbildning) hade 10-70 % högre PFAA-halter än kvinnor med lägst utbildning (gymnasieskola). Störst skillnad observerades för PFBS och PFHxS som till viss del sannolikt beror på att kvinnor med högst utbildning i högre grad bott inne i Uppsala stad och därigenom fått högre exponering via dricksvattnet, än kvinnor med lägst utbildning som bott längre från stadskärnan. Serumhalterna av flera av de långkedjiga karboxylsyrorna minskade med 1-3 % per enhetsökning av BMI, vilket antyder att överviktiga kvinnor hade något lägre halter av dessa PFAA än kvinnor med lågt BMI. Det är viktigt att fortsätta följa trender av PFAS i POPUP för att se om exponeringen fortsätter att minska, och för de ämnen som inte visar någon nedåtgående trend om nivåerna kommer att plana ut för att sedan minska.
|
|
| 3. |
- Hedvall Kallerman, Pernilla, et al.
(författare)
-
Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP) in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2017 to 2019, and temporal trends for the time period 1996-2019
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av industrikemikalien PCB (mono-, di- och non-orto PCB), oavsiktligt bildade dioxiner och furaner (PCDD/F) och bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCDD) i 45 modersmjölksprover insamlade 2017 till 2019. De klorerade pesticiderna DDT (p,p’-DDT, p,p’-DDE, p,p’-DDD, o,p’-DDT), hexaklorbensen (HCB), hexaklorcyklohexan (β-HCH) och klordan (oxyklordan och transnonaklor) har anlyserats i pooler, 3 pooler per år, för åren 2017-2019. Nya data används också för att uppdatera tidstrenderna för dessa ämnen. Bland PCBerna var medelkoncentrationen i modersmjölk (2017-2019) högst för CB 153 (22 ng/g fett). Medel-halten för PCDD TEQ (1,5 pg/g fett) var något högre än för PCDF TEQ (1,4 pg/g fett). Bland de polybromerade difenyletrarna (PBDE) uppvisade BDE 153 (0,51 ng/g fett) högst medelhalt. Den DDT-förening som hade högst medelhalt i de poolade proverna var p,p’-DDE (33-80 ng/g fett). Utvärdering av tidstrender för perioden 1996-2019 (multipel linjär regression) visade att halterna av di-orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och non-orto PCB TEQ har minskat med ca 6 % per år. Halterna av PCDD TEQ har minskat fortare än halterna av PCDF TEQ (7 % respektive 3 % per år). Det finns en tendens till att haltminskningarna för PCB och PCDD/F varit snabbare under den första delen av studien. För CB 153, di-orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och PCDD/F TEQ observerades ett signifikant trendbrott runt åren 2000-2002, och för non-orto PCB TEQ var det ett trendbrott 2007. Efter trendbrotten minskade halterna långsammare. Även om bröstmjölknivåerna av tot TEQ minskar, hade fortfarande 10 av 45 kvinnor (provtagna 2017-2019), nivåer över EFSAs modellerade kritiska halt för bröstmjölk. Halterna av BDE 47, BDE 99 och BDE 100 har minskat med 7-12% per år. Nivåerna av BDE 153 ökade under 1996-2000 då ett trendbrott sågs och därefter har halterna minskat. BDE 209 har bara analyserats i modersmjölk sedan 2002 och hittills kan inte någon tidstrend observeras. Trenden för HBCDD visade en nedåtgående trend med 3 % per år och ett trendbrott sågs 2000 med ökande trend före och minskande halter efter det året. Halterna av klorpesticider i modersmjölk minskade med 5-11 % per år och för HCB sågs ett trendbrott år 2000 med en långsammare minskning efter det. Resultaten stämmer överens med det som rapporterats tidigare inom POPUP. Mammans ålder, BMI, viktförändring under graviditet och utbildningsnivå är faktorer som kan påverka halterna av POPar i bröstmjölk, och dessa justerades för i trendanalysen. Resultaten visade bl a att POP-halterna minskade med 1-2 %, per procent som mamman ökade i vikt under graviditeten. Fortsatta undersökningar av POPar i modersmjölk kan ge svar på om halterna av PCBer, PCDD/F och HCB håller på att stabiliseras på nuvarande nivåer.
|
|
| 4. |
- Hedvall Kallerman, Pernilla, et al.
(författare)
-
Temporal trends of poly- and perfluoroalkyl substances (PFASs) in serum from children at 4, 8, and 12 years of age, in Uppsala 2008-2019
- 2020
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Projektet undersökte halterna av 38 poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i blodserum i 4-, 8- och 12-åriga barn från Uppsala provtagna under perioden 2016-2019. PFAS är långlivade kemikalier som har stor användning i konsument- och kemikalieprodukter. Barnens mammor deltog, vid barnens födelse, i en undersökning av gravida och ammande kvinnors exponering för miljöföroreningar som genomförs av Livsmedelsverket, med finansiering av Naturvårdsverkets Hälsorelaterade miljöövervakning. Barnen rekryterades och provtogs i en uppföljningsstudie 4, 8 eller 12 år efter födseln. Uppföljningen av barnen har godkänts av den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala och barnens mammor har gett skriftligt samtycke gällande barnens deltagande. Resultaten visar att de flesta analyserade PFAS, 27 av 38 ämnen, inte hade mätbara halter i serum. Bland de detekterbara PFAS hade PFHxS, PFOS och PFOA de högsta halterna följt av de långkedjiga karboxylsyrorna PFNA, PFDA och PFUnDA. För att studera tidstrender av PFAS slogs resultaten ihop med redan insamlad data från barn i samma studie från 2008-2015. Resultaten visar nedåtgående tidstrender för fem PFAS-ämnen under perioden 2008-2019. Medelhalterna minskade med 7 % per år för PFHpA, 6 % för PFOA, 3 % för PFNA, 4 % för PFDA och 6 % för PFOS. För PFUnDA och PFHxS fanns ingen signifikant trend.
|
|
| 5. |
- Plassman, Merle, et al.
(författare)
-
Levels of ultra-short chain perfluoroalkyl substances (PFAS) in urine samples from first-time mothers in Uppsala, Sweden
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). Poly- och perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en sådan substansgrupp. I följande rapport redovisas halter av PFAS i urin från förstföderskor, provtagna 2009-2011. Totalt analyserades urinprov från 40 kvinnor där hälften av kvinnorna i tidigare studier haft detekterbara halter av Perfluorbutansulfonsyra (PFBS) i serum och hälften hade halter under detektionsgränsen. PFAS har förekommit i dricksvattnet i Uppsala, detta upptäcktes 2012 och sedan dess har åtgärder vidtagits för att rena dricksvattnet. Eftersom PFBS har en relativt kort halveringstid (ca 26 dagar) visar förekomst av denna homolog i serum att drickvattenexponeringen var pågående när serum- och urinproven togs. Syftet med projektet var att 1) undersökaurin som matris för analys av ultra-kortkedjiga PFAS jämfört med analys i serum, 2) bedöma bidraget av ultrakortkedjiga PFAS till extraherbart organiskt fluor (EOF) och totala fluornivåer i urin och 3) att jämföra nivåerna mellan kvinnor som har druckit PFAS-förorenat dricksvatten och kvinnor som inte har det. Resultaten visade att de flesta av de PFAS som analyserades i denna studie låg under detektions-/kvantifieringsgränserna. Slutsatsen är därmed att urin sannolikt inte är en effektiv matris för biomonitorering av ultra-kortkedjiga PFAS, åtminstone inte med de volymer som använts i denna studie (~2mL). EOF-analysen visade på detekterbara nivåer i 35 % av urinproverna, vilket tyder på att vissa individer kan exponeras för andra, okända PFAS. Exponering för PFAS-kontaminerat dricksvatten resulterade inte i förhöjda halter av PFAS eller EOF i urin från förstföderskor i Uppsala
|
|
