| 1. |
- Annerblom, Marie-Louise
(författare)
-
Genusperspektiv - vad är det?
- 2000
-
Ingår i: Filosofer funderar. - Luleå : Luleå tekniska universitet. - 9186992074 ; , s. 5-12
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Annerblom, Marie-Louise
(författare)
-
Globalization of higher education : an evaluation of Sweden's National Agency of Higher Education's investment in an international teachers' exchange programme
- 2002
-
Ingår i: Spheres of influence. - Perth : University of Western Australia.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- round the world today there is a movement towards increased globalization. Above all, this means a development from centralization towards increased decentralization. The market has also come to play an important role in the development. Higher education's reaction to these trends is, among other things, a strong movement towards internationalization. Sweden's National Agency of Higher Education implemented a liberal exchange programme where approx. 300 university lecturers and an equal number of foreign lecturers worked, for a number of weeks, at each others universities. Their experiences have shown a number of positive results when it comes to their professional development including an increase of language knowledge, new insight pertaining to teaching, exchange of ideas within research and in some cases an establishment of an extended teacher and student exchange programme between the countries. A negative effect that might arise in a situation like this is that there may be a sense of there being a divide among university lecturers into an A and a B group, where those lecturers that have had the possibility of progression through exchange programmes of this nature also possess a ticket to the train of globalization that rushes through the world, whilst others are left behind in their local situation without this opportunity of further progression.In many contexts, internationalization and globalization show that these A and B groups are often equivalent to groups of men and women who, as a group, have different opportunities of participating in this development. This imbalance, being disadvantageous to women, does not apply when it comes to the National Agency of Higher Education's investment in international exchange. This exchange has instead had a large number of women participants from university sectors that are predominantly female. It is therefore especially interesting, from a democratic point of view, to evaluate these observations. The long-term effects of the teacher exchange programme are presently being analysed in a follow-up evaluation project and will be presented at the conference.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Annerblom, Marie-Louise, et al.
(författare)
-
Partiell sjukskrivning, arbete och livssituation : en utvärdering med genusperspektiv
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Partiell sjukskrivning innebär att kombinera sjukskrivning med arbete. För individen innebär detta en möjlighet kunna hålla kontakt med arbetslivet trots sjukdom. Ur Försäkringskassans och samhällets perspektiv har förhoppningen också varit att man bättre kan rehabilitera människor till arbete, samt att kostnader inom sjukförsäkringssystemet minskar. Denna rapport redovisar resultat från en utvärdering av partiell sjukskrivning på uppdrag från Förskringskassorna i Västerbotten och Norrbotten. Syftet har varit att belysa partiell sjukskrivning ur den försäkrades perspektiv, att ge en överblick över hur gruppen av partiellt sjukskrivna ser ut, samt analysera läns- och könsskillnader rörande partiell sjukskrivning. Inom projektet har två delstudier genomförts: en kvalitativ studie där sju partiellt sjukskrivna har djupintervjuats, samt en enkätundersökning på ett slumpmässigt urval av 550 personer som varit partiellt sjukskrivna i mer än tre dagar (bortfall 34%). En majoritet av dem som tillfrågats tycks vara nöjda med att ha varit partiellt sjukskrivna. I intervjustudien framkommer dock problem som handlar om problem på arbetsplatsen, till exempel att man förväntas utföra samma arbete som tidigare på mindre tid, och att arbetsgivaren inte visar tillräckllig förståelse för den sjukskrivnes situation. Resultaten visar att 80% av de partiellt sjukskrivna är kvinnor. Bland dem som fortfarande är sjukskrivna är andelen män störrebland de som fått sin sjukskrivning förändrad till heltid. Män återgår också i större utsträckning till samma sysselsättningsgrad som tidigare efter avslutad sjukskrivning. Andelen partiellt sjukskrivna i Norrbotten var 1997 20.2%, jämfört med 26,9 i Västerbotten. När vi tittar närmare på hur gruppen partiellt sjukskrivna i länen upplever sin situation, finner vi mycket små skillnader. I Norrbotten är det dock vanligare att man använder sjukskrivningsgraden 50% i stället för 25%. Vidare förefaller de tillfrågade i Norrbotten vara något mer tillfreds med bemötandet från Försäkringskassans personal. Många är partiellt sjukskrivna under relativt långa perioder, för hälften av de tillfrågade handlar det om mer än fem månader. Detta faktum pekar på vikten av att betrakta varje fall av partiell sjukskrivning som potentiellt långvarigt, och behovet av att man på ett tidigt stadium tänker i rehabiliteringstermer. Så många som 48% av de som varit sjuksvrivna i mer än sex månader uppger att det inte gjorts någon planering för återgång till arbete i samma omfattning som tidigare. Intrycket att rehabiliteringen är ett problem förstärks av att 69% i enkäten uppgivit att de inte tror att de i framtiden kan återgå till tidigare sysselsättning i samma omfattning. Dock förefaller de flesta som blivit föremål för rehabiliteringsinsatser vara ganska nöjda. Av de faktorer som bidragit till sjukskrivning som uppgivits i enkäten, är 64% relaterade till arbetet. Knappt hälften av dessa berör för hög arbetsbelastning. Ett huvudproblem i en studie som denna är att isolera hur just partiell sjukskrivning påverkar individens totala livssituation. En slutsats blir att partiell sjukskrivning är en ganska liten besåndsdel i det större sammanhanget av arbete, familj, fritid och ohälsa. Detta visar sig bland annat i att det är mycket svårt att hitta några signifikanta samband i enkätmaterialet. För framtida forskning om partiell sjukskrivning vill vi framhålla vikten av att göra mersystematiska jämförelser med alternativen: ingen sjukskrivning alls och heltidssjukskrivning, men också med förtidspension och sjukbidrag, då problemen ofta är långvariga. Den anmärkningsvärda överrepresentationen av kvinnor motiverar också en ingående orsaksanalys. Uppdragsgivare: Försäkringskassorna i Norrbottens och Västerbottens län
|
|
