| 1. |
- Pettersson, Lars B., et al.
(författare)
-
Biogeografisk uppföljning 2021 av dagfjärilar inom habitatdirektivet
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten sammanfattar fjärilsinventeringar utförda 2021 inom Biogeografisk uppföljning som drivs av Naturvårdsverket. I fjällområdet kunde totalt 45 ytor inventeras. Sammanlagt noterades minst 92 högnordiska blåvingar på 29 inventerade ytor och 37 dvärgpärlemorfjärilar på 15 ytor. Två ytor inventerades för fjällsilversmygare men ingen individ påträffades denna säsong. Svartfläckig blåvinge observerades på 21 av 49 inventerade lokaler. Totalt noterades minst 190 individer och tillsammans med data från Svensk Dagfjärilsövervakning täcktes en stor del av artens förekomstområde. Brun gräsfjäril inventerades på 68 lokaler i Gävleborgs, Värmlands, Västra Götalands och Örebro län. Inventeringen resulterade i minst 482 observerade individer. Dårgräsfjäril inventerades på totalt 15 lokaler i Östergötlands och i Gotlands län. Totalt observerades 2069 individer varav 1311 sågs på Gotland och resterande 758 i Östergötland. Väddnätfjäril och asknätfjäril inventeras med räkning av larvkolonier i augusti-september. Väddnätfjäril inventerades på totalt 88 lokaler och 4420 larvkolonier noterades. Asknätfjäril inventerades på 5 lokaler i Uppsala län, 17 lokaler i Örebro län samt 20 lokaler i Stockholms län med totalt 4994 noterade larvkolonier. Apollofjäril inventerades med slingor på totalt 50 lokaler i Gotlands, Kalmar, Södermanlands, Stockholms och Östergötlands län och minst 386 individer observerades. Mnemosynefjäril inventerades på 31 lokaler i Blekinge, Stockholms, Uppsala och Västernorrlands län och totalt noterades 435 individer. Violett guldvinge inventerades på 67 lokaler i Dalarnas, Jämtlands, Norrbottens, Västernorrlands och Västerbottens län och totalt räknades minst 163 individer. Under övervakningsperioden minskade 1 art, 4 arter ökade och 2 arter var stabila. Trenderna för övriga 3 arter var osäkra. För samtliga arter analyserades andelen lokaler i, respektive utanför, skyddad natur i de tre biogeografiska zonerna. Andelen lokaler i skyddad natur var högst i den alpina och den kontinentala zonen.
|
|
| 2. |
- Pettersson, Lars B., et al.
(författare)
-
Biogeografisk uppföljning 2022 av dagfjärilar inom habitatdirektivet
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten sammanfattar fjärilsinventeringar utförda 2022 inom Biogeografisk uppföljning som drivs av Naturvårdsverket. I fjällområdet kunde totalt 35 ytor inventeras. Sammanlagt noterades 38 högnordiska blåvingar på 12 av 16 inventerade ytor, 34 dvärgpärlemorfjärilar på 14 av 17 ytor och 3 fjällsilversmygare noterades på 2 av 3 inventerade ytor. Svartfläckig blåvinge observerades på 23 av 56 inventerade lokaler. Totalt noterades minst 185 individer och tillsammans med data från Svensk Dagfjärilsövervakning täcktes en stor del av artens förekomstområde. Brun gräsfjäril inventerades på 69 lokaler i Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands, Västra Götalands och Örebro län. Inventeringen resulterade i minst 407 observerade individer. Dårgräsfjäril inventerades på totalt 15 lokaler i Östergötlands och i Gotlands län. Totalt observerades 1648 individer varav 1106 sågs på Gotland och resterande 542 i Östergötland. Väddnätfjäril och asknätfjäril inventeras med räkning av larvkolonier i augusti-september. Väddnätfjäril inventerades på 96 lokaler och 3617 larvkolonier noterades. Asknätfjäril inventerades på 5 lokaler i Uppsala län, 26 lokaler i Örebro län samt 20 lokaler i Stockholms län med totalt 2721 noterade larvkolonier. Apollofjäril inventerades med slingor på totalt 47 lokaler i Gotlands, Kalmar, Södermanlands och Östergötlands län och minst 334 individer observerades. Mnemosynefjäril inventerades på 31 lokaler i Blekinge, Stockholms, Uppsala och Västernorrlands län med minst 677 noterade individer. Violett guldvinge inventerades på 64 lokaler i Dalarnas, Jämtlands, Norrbottens, Västernorrlands och Västerbottens län och totalt räknades minst 226 individer. Under övervakningsperioden minskade 1 art, 1 art låg stabilt och 3 arter ökade. Trenderna för övriga 6 arter var osäkra. För samtliga arter analyserades andelen lokaler i, respektive utanför, skyddad natur i de tre biogeografiska zonerna. Andelen lokaler i skyddad natur var högst i den alpina och den kontinentala zonen.
|
|
| 3. |
- Pettersson, Lars B., et al.
(författare)
-
Dagfjärilsövervaka i din trädgård
- 2023
-
Ingår i: Yrfän. - 2002-1151. ; 2023:special-nr, s. 41-41
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Pettersson, Lars B., et al.
(författare)
-
Svensk Dagfjärilsövervakning, årsrapport för 2021
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den tolfte årsrapporten från Svensk Dagfjärilsövervakning, ett nationellt miljöövervakningsprogram som koordineras av Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket sedan 2010. Svensk Dagfjärilsövervakning är ett samarbete mellan Sveriges Entomologiska Förening, Naturvårdsverket, Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Länsstyrelserna. Verksamheten möjliggörs av frivilliga landet runt som mellan den 1 april och 30 september räknar fjärilar. Räkningen sker med en gemensam, systematisk metodik och fördelas på 3–7 inventeringstillfällen under säsongen. Det finns två olika sätt att övervaka, dels punktlokaler som är områden med 25 m radie som bevakas i 15 min per besök, dels slingor som är 0,5–3 km långa rutter som man inventerar i lugn promenadtakt. Genom att övervakningen upprepas inom säsongen och över flera år är det möjligt att skatta hur fjärilsfaunan förändras i antal och artsammansättning. Det tolfte årets övervakning har resulterat i rapporter från 334 slingor och 289 punktlokaler. Slingorna och punkterna är spridda över hela landet, från Beddingestrand i söder till Abisko i norr. Antalet rapportörer har under 2021 varit 361 och Svensk Dagfjärilsövervakning har räknat in 85 143 fjärilar av 98 arter. I medeltal har det setts 11,2 arter per punktlokal och 14,1 arter per slinga. För varje funnen fjärilsart redovisar rapporten 2021 års observationer som ett totalantal, en utbredningskarta och figur över de veckor då arten påträffats. De talrikaste arterna 2021 var i tur och ordning citronfjäril, slåttergräsfjäril och luktgräsfjäril. Trender i antal mellan 2010 och 2021 har skattats med hjälp av analysverktyget TRIM för 85 dagfjärils- och bastardsvärmararter. Av dessa minskade 20 arter jämfört med 2010, 20 arter ökade, 12 arter var stabila, medan övriga arter varierade så pass mycket att trenderna är osäkra. Sammanvägda index, så kallade miljöindikatorer har räknats fram för 1) de tolv arter som ingår i den europeiska miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar, 2) de tjugo vanligaste fjärilsarterna, 3) fjärilar i jordbruksmiljöer, samt 4) fjärilar i skogsmarker. Miljöindikatorn för de 20 vanligaste dagfjärilarna samt miljöindikatorn för skogsfjärilar ökar båda måttligt och signifikant under perioden 2010–2021. Trenden för miljöindikatorn för fjärilar i jordbruksmiljöer samt miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar är att dessa två grupper minskar måttligt men signifikant under perioden.
|
|
| 5. |
- Pettersson, Lars B., et al.
(författare)
-
Svensk Dagfjärilsövervakning, årsrapport för 2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den trettonde årsrapporten från Svensk Dagfjärilsövervakning, ett nationellt miljö-övervakningsprogram som koordineras av Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket sedan 2010. Svensk Dagfjärilsövervakning är ett samarbete mellan Sveriges Entomologiska Förening, Naturvårdsverket, Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Länsstyrelserna. Verksamheten möjliggörs av frivilliga landet runt som mellan den 1 april och 30 september räknar fjärilar. Räkningen sker med en gemensam, systematisk metodik och fördelas på 3–7 inventeringstillfällen under säsongen. Det finns två olika sätt att övervaka, dels punktlokaler som är områden med 25 m radie som bevakas i 15 min per besök, dels slingor som är 0,5–3 km långa rutter som man inventerar i lugn promenadtakt. Genom att övervakningen upprepas inom säsongen och över flera år är det möjligt att skatta hur fjärilsfaunan förändras i antal och artsammansättning. Det trettonde årets övervakning har resulterat i rapporter från 296 slingor och 268 punktlokaler. Slingorna och punkterna är spridda över hela landet, från Beddingestrand i söder till Kynisvuoma i norr. Antalet rapportörer har under 2022 varit 342 och Svensk Dagfjärilsövervakning har räknat in 64 848 fjärilar av 102 arter. I medeltal har det setts 11,0 arter per punktlokal och 14,5 arter per slinga. För varje funnen fjärilsart redovisar rapporten 2022 års observationer som ett totalantal, en utbredningskarta och figur över de veckor då arten påträffats. De talrikaste arterna 2022 var i tur och ordning luktgräsfjäril, slåttergräsfjäril och citronfjäril. Trender i antal mellan 2010 och 2022 har skattats med hjälp av analysverktyget TRIM för 83 dagfjärils- och bastardsvärmararter. Av dessa minskade 21 arter jämfört med 2010, 17 arter ökade, 14 arter var stabila, medan övriga arter varierade så pass mycket att trenderna är osäkra. Sammanvägda index, så kallade miljöindikatorer, har räknats fram för 1) de tolv arter som ingår i den europeiska miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar, 2) de tjugo vanligaste fjärilsarterna, 3) fjärilar i jordbruksmiljöer, samt 4) fjärilar i skogsmarker. Miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar är stabil medan miljöindikatorn för fjärilar i jordbruksmiljöer minskar måttligt men signifikant under perioden. Trenden för miljöindikatorn för de 20 vanligaste dagfjärilarna samt miljöindikatorn för skogsfjärilar är att dessa två grupper båda ökar måttligt och signifikant under perioden 2010–2022.
|
|
