| 1. |
- Abenius, Johan, et al.
(författare)
-
Uppföljning av Natura 2000 i Sverige : Uppföljning av habitat och arter i Habitatdirektivet samt arter i Fågeldirektivet
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det har länge funnits ett behov av att utveckla kostnadseffektiva metoder för uppföljning av skötsel och bevarandestatus för biologisk mångfald i våra skyddade naturområden. Efter Sveriges inträde i EU har vi genom Natura 2000 också ett formellt ansvar för att följa upp huruvida gynnsam bevarandestatus råder för ett stort antal naturtyper (”habitat”) och arter som bedöms vara skyddsvärda i ett europeiskt perspektiv.De viktigaste motiven för att tillskapa ett uppföljningssystem är att vi behöver veta om vi sköter våra skyddade områden på ett bra sätt och att vi vill kunna utvärdera naturvårdens bidrag till övergripande politiska mål om att stoppa utarmningen av biologisk mångfald. Det övergripande syftet med uppföljningen är att kvalitetssäkra det svenska naturvårdsarbetet. I denna rapport presenteras ett målstyrt uppföljningssystem baserat på i huvudsak biologiska parametrar. Ett stort arbete har lagts ner på att formulera förslag till bevarandemål på biogeografisk (nationell) nivå för naturtyper och arter i nätverket Natura 2000, som i sin tur knyter an till bevarandemålen i de enskilda Natura 2000-områdena. Bevarandemålen relaterar till definitionen av gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter och har i första hand fokus på sådant vi kan göra någonting åt i form av skötselåtgärder eller andra åtgärder. Målen styr i sin tur urvalet av parametrar och metoder som används för att följa upp om gynnsam bevarandestatus har uppnåtts De biogeografiska (nationella) bevarandemålen är så konkreta att de går att bryta ner i operativa mål på objektnivå. Omvänt är ett övergripande krav på objektvisa bevarandemål att de utformas så att de kan aggregeras till underlag för uppföljning av de nationella målen för naturtyper och arter. Bevarandemålen på biogeografisk nivå utgör basnivån för de objektvisa målen. Målen på objektnivå kan även innehålla mål för regionala bevarandevärden. Det nationella uppföljningssystemet har utformats på olika sätt för olika naturtyper och arter, beroende på bl.a. areell utbredning, sällsynthet, detekterbarhet, hotbild och ekologiska egenheter. Tre strategier för mätningar på geografisk nivå har urskiljts. Uppföljning i samtliga objekt, i ett urval (stickprov) av objekten eller uppföljning på landskapsnivå med stickprov både i och utanför de utpekade Natura 2000-objekten. De habitat som är skötselberoende eller de parametrar som är relaterade till något som går att åtgärda inom objekten skall utvärderas objektvis inom Natura 2000-objekten. Som exempel kan nämnas variabler som vegetationshöjd i gräsmarker eller förekomster av diken i våtmarker. I de flesta icke skötta naturtyper, exempelvis grandominerad västlig taiga, aapamyrar och dystrofa sjöar, sker uppföljning av de flesta parametrar i permanenta provytor inom ett stickprov av objekten eller habitaten. Objektvis utvärdering genomförs endast där naturtyperna vid basinventeringen konstaterats ha icke gynnsam bevarandestatus. För sällsynta arter på bilaga 2 som är prioriterade i EU bör förutom förekomster i utpekade områden även populationerna utanför Natura 2000 följas upp, t.ex. genom floraväkteri. För uppföljning enligt Fågeldirektivet bör förutom förekommande fågeltaxeringar även data från det internetbaserade rapporteringssystemet under Artportalen användas. Av resursskäl har ambitionen varit att utforma ett indikatorbaserat system för ”tidig varning”, med en lägsta möjliga insatsnivå i botten. Dessa indikatorer utgörs av variabler som indirekt ger signaler om att parametrar för bevarandemålet går i någondera riktning. Om utfallet av mätning ger en negativ indikation så utlöses utökad uppföljning av parametrar för bevarandemålet i fråga. Först efter uppföljning av de i matrisen relaterade parametrarna i objektet kan utvärdering av bevarandestatus ske. Exempel: Istället för att mäta vattenkvalitet i hav (dyrt) så mäts indikatorn fintrådiga alger i flygbilder regelbundet (enklare och billigare). Förekommer fintrådiga rikligt utlöses uppföljning av vattenkvalitet i objektet. Metoder för uppföljning har så långt som möjligt standardiserats så att samma metoder och provytedesign används i så många liknande habitat och arter som möjligt. Metoderna kommer att beskrivas i en handbok för basinventering och uppföljning av Natura 2000. Några grundläggande kriterier för val av metoder har varit att de ska vara robusta, beprövade och väl dokumenterade, kostnadseffektiva, samt om möjligt vara icke-destruktiva. För att bestämma tillståndet för enskilda arter och habitat används tre typmetoder för registrering, positionering, slumpmässigt urval av ytor, samt subjektivt urval av ytor. Subjektiva metoder är beroende av en förrättningsmannamässig kompetens, snabba att utföra och ger godtagbar precision även om mätningarna bara görs i några få ytor. Handdatorer med GPS kommer att användas vid fältarbetet och kommer att vara ett viktigt verktyg vid positionering och arealavgränsning. De kommer att utrustas med funktion som automatiskt räknar ut när tillräckligt antal provytor uppnåtts för att med säkerhet bedöma status för det aktuella bevarandemålet. Naturvårdsverkets miljöövervakningsenhet har varit koordineringsansvarig i ”uppföljningsprojektet”. Projektet har letts av en arbetsgrupp med projektledare från miljöövervakningsenheten, samt representanter för Naturresursavdelningen, ArtDatabanken och en konsult med projektledningsbistående funktion. En stor del av arbetet inom projektet har utförts av länsstyrelserna. Dessa har varit indelade i tre grupper; grupp Syd, Mellan och Nord, var och en med sitt specifika ansvarsområde för olika Natura 2000-habitat. Gruppernas arbete har bestått i utveckling och tester av metoder för uppföljning av habitaten. Förslag till uppföljningsinsatser för arterna i Habitat- och Fågeldirektivens bilagor har tagits fram av ArtDatabanken.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Aronsson, Bernice, et al.
(författare)
-
Asylum-seeking children with severe loss of activities of daily living : clinical signs and course during rehabilitation
- 2009
-
Ingår i: Acta Paediatrica. - : Wiley. - 0803-5253 .- 1651-2227. ; 98:12, s. 1977-1981
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AIM: To investigate whether severe loss of activities of daily living (ADL) in asylum-seeking children is associated with physical disease or toxic influences and to describe the clinical course during the recovery process. METHODS: A total of 29 asylum-seeking children with severe loss of ADL were regularly assessed by physical examinations, laboratory tests and a structured evaluation of their ADL status during rehabilitation. RESULTS: A total of 12 children had previously recorded suicide attempts and 21 were recorded to have experienced traumatic events in their country of origin. The mean time from turning point to recovery was 6 months. Of the study participants, 22 needed enteral feeding and 18 gained weight during recovery. All children had a pulse rate and systolic blood pressure within the normal range. No sign of intoxication or physical disease was identified in laboratory tests or clinical examinations, with the exception of one case of epilepsy. CONCLUSION: Physical disease, pharmacological sedation or anorexia nervosa was not considered to be a probable cause of the loss of ADL in these children. The high rate of psychosocial risk factors and the stressful event of being in an asylum-seeking process call for further investigation of psychosomatic mechanisms.
|
|
| 4. |
- Björck, Lennart, et al.
(författare)
-
Tveksam vinst med ekolantbruk
- 2009
-
Ingår i: Svenska dagbladet. - 1101-2412. ; -
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ekman, Jan, et al.
(författare)
-
TIME - en gemensam informationsutbytesplattform för järnvägstransportbranschen
- 2006. - 5
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- TIME står för Train Information Management Environment. TIME är ett tänkt övergripande informationssystem för Järnväg. Viktiga aspekter hos TIME är utformningen av en plattform för kommunikation mellan aktörerna i järnvägstransportbranschen och information mellan fordon och system med en fast plats. TIME gäller alla delar i ett informationssystem, hur data produceras och processas, infrastruktur för information och principer för datalagring och informationsutbyte samt funktioner och tjänster baserade på denna information. TIME avser t.ex. att medverka till att samverkan mellan järnvägstransportbranschens aktörer fungerar bra, dessa aktörers egen verksamhet blir effektiv och att kunder till järnvägen och andra som beror av järnvägen erhåller rätt information.
|
|
| 8. |
- Ericsson, Iréne, 1956-, et al.
(författare)
-
The meaning of oral health-related quality of life for elderly persons with dementia
- 2009
-
Ingår i: Acta Odontologica Scandinavica. - : Informa UK Limited. - 0001-6357 .- 1502-3850. ; 67:4, s. 212-221
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective. Studies of oral health developments increasingly include self-reported assessments of how oral health affects quality of life (QoL), referred to as “oral health-related QoL”. People with dementia are often excluded in studies of oral health-related QoL and thus our aim in this study was to explore this area in elderly persons with dementia. Material and methods. Eighteen elderly individuals (aged between 78 and 94 years) with dementia of varying degrees of severity were interviewed with the aid of an interview guide; pictures and objects were used as stimulus material (triggers). The material was analyzed using grounded theory as point of departure, and a professional assessment of the oral health of the participants was used as reference. Results. Four categories were identified: the ability to chew and eat, independence, oral problems, and teeth are important. These factors are largely consistent with those that have emerged in earlier studies of the elderly, but in some cases less pronounced in persons with dementia. Conclusion. The use of triggers is a positive way to communicate oral health-related QoL among persons suffering from dementia, although the material used in this study needs further evaluation and development.
|
|
| 9. |
- Floderus, Birgitta, et al.
(författare)
-
Self-reported health in mothers : The impact of age, and socioeconomic conditions
- 2008
-
Ingår i: Women & health. - : Informa UK Limited. - 0363-0242 .- 1541-0331. ; 47:2, s. 63-86
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of the present analysis was to study health and well-being in mothers compared to women without children, and to analyze potential interactions with age and socioeconomic conditions. The study comprised 5,368 Swedish women born in 1960-1979 who were interviewed in any of the population-based Surveys of Living Conditions during the period 1996-2003. Having children at home was related to self-reported health symptoms and. long-standing illness in multiple logistic regression models. The impact of age, cohabitation status, full-time or part-time work, and income level were analyzed. While mothers were less burdened by long-standing illness, partly due to selection mechanisms (a "healthy mother effect"), they experienced worse self-rated health and more fatigue than women without children, and the odds of poor self-rated. health and fatigue increased by number of children. Conditions that strengthened the association between motherhood and impaired health were young maternal age, full-time employment, high income, and being alone. The study indicates a need for improved negotiations between parents regarding a fair share of work and family duties and extended support for lone mothers to prevent adverse health effects in women combining children and work. ne results may be useful to policy-makers and employers in developing new policies.
|
|
| 10. |
- Floderus, Birgitta, et al.
(författare)
-
Work status, work hours and health in women with and without children
- 2009
-
Ingår i: Occupational and Environmental Medicine. - : BMJ Publishing Group Ltd. - 1351-0711 .- 1470-7926. ; 66:10, s. 704-710
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: The authors studied self-reported health in women with and without children in relation to their work status (employed, student, job seeker or homemaker), work hours and having an employed partner.Methods: The study group comprised of 6515 women born in 1960–1979 who were interviewed in one of the Swedish Surveys of Living Conditions in 1994–2003. Self-rated health, fatigue and symptoms of anxiety were analysed.Results: Having children increased the odds of poor self-rated health and fatigue in employed women, female students and job seekers. The presence of a working partner marginally buffered the effects. In dual-earner couples, mothers reported anxiety symptoms less often than women without children. Few women were homemakers (5.8%). The odds of poor self-rated health and fatigue increased with increasing number of children in employed women, and in women working 40 h or more. Poor self-rated health was also associated with the number of children in students. Many mothers wished to reduce their working hours, suggesting time stress was a factor in their impaired health. The associations between having children and health symptoms were not exclusively attributed to having young children.Conclusions: Having children may contribute to fatigue and poor self-rated health particularly in women working 40 h or more per week. Student mothers and job seeking mothers were also at increased risk of poor self-rated health. The results should be noted by Swedish policy-makers. Also countries aiming for economic and gender equality should consider factors that may facilitate successful merging of work and family life.
|
|
