| 1. |
|
|
| 2. |
- Arvidsson, Barbro, 1945-
(författare)
-
Group supervision in nursing care : a longitudinal study of psychiatric nurses' experiences and conceptions
- 2000
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom hälso- och sjukvården betonas att vården ska ges utifrån ett patientorienterat sätt. Om sjuksköterskor skall kunna ge patienten god omvårdnad, måste de själva ha en god arbetssituation. Det blir allt vanligare att sjuksköterskor i arbetet utsätts för en mängd negativa psykiska påfrestningar, såsom hot och våld, som kan leda till stress. Stress kan också relateras till att sjuksköterskorna i sitt arbete ställs inför komplicerade etiska övervägande. Det är viktigt att få möjligheter att reflektera över vilka etiska principer och ställningstagande arbetet baseras på. En metod som möjliggör reflektion är grupphandledning i omvårdnad. Deltagarna i grupphandledning bör ha samma yrkesbakgrund och ledas av en utbildad handledare, som också har samma yrkesbakgrund, som de som deltager i handledning. I handledning reflekteras över genomförda omvårdnadssituationer utifrån frågor som Vad hände? Vilka etiska aspekter förekommer? Vad kan sjuksköterskan göra annorlunda om det händer igen? Det handlar om att genom reflektion undersöka hur sjuksköterskan agerar, gör bedömningar, tänker och känner i olika omvårdnadssituationer. I detta sammanhang kan hon/han få emotionell och teoretisk återkoppling, ges möjlighet att kritiskt granska och diskutera svåra ställningstaganden samt få alternativa handlingsmöjligheter. Det övergripande syftet med föreliggande studie var att granska och undersöka hur psykiatrisjuksköterskors professionella kompetens över tid förändrades genom grupphandledning i omvårdnad. Tre delstudier genomfördes. Undersökningsgruppen bestod av tolv psykiatrisjuksköterskor, fördelade på två grupper som erhöll handledning i omvårdnad under två år. Inför den första delstudien konstruerades två frågeformulär för att undersöka om deltagarna i grupphandledning upplevde trygghet, tillit och lärande under handledningssammankomsterna. Resultatet från delstudie 1 visar att psykiatrisjuksköterskorna i hög grad upplevde att handledningssammankomsterna karakteriserades av ett humanistiskt synsätt. Deltagarna upplevde stöd, hjälp och att man lyssnade på varandra samt att alla hade en inlevelseförmåga. Efter varje handledningssession skrevs dagbok över vad som hänt. Avsikten med dagboksanteckningarna var att få material som beskrev handledningssituationerna. En allmän kunskapsutvecklande handledningsmodell skapades av de i resultatet framtagna orden och formuleringarna. Handledningsmodellen kan användas vid uppbyggnad och genomförande av handledning och undervisning inom olika yrkesområden för att stimulera till ökad yrkesmässig utveckling. Delstudie 2 och 3 utgjordes av svar från intervjuer med deltagarna efter ett år och två år, under pågående handledning, samt fyra år efter avslutad grupphandledning i omvårdnad. Resultatet visar att psykiatrisjuksköterskorna kände ökad arbetstillfredsställelse. De förvärvade ökad kunskap och kompetens och fick förstärkt säkerhet i omvårdnadssituationer. Vidare uppfattade de att deras självförtroende ökat. Vid fyra årsuppföljningen framkom att psykiatrisjuksköterskornas yrkesidentitet hade förstärkts. De hade integrerat omvårdnadsperspektivet i det dagliga arbetet. Grupphandledning i omvårdnad bidrog till att deltagarna vidmakthöll styrka och hade kraft att fortsätta att arbeta. Psykiatrisjuksköterskorna önskade att grupphandledning i omvårdnad skulle utgöra en integrerad del i deras yrkesverksamhet. Efter avslutad handledning kvarstod känslan av gemenskap bland de som deltagit i handledning. I Sverige är omvårdnadsforskning på frammarsch och ger sjuksköterskor en god möjlighet till uppdatering och att bli mer avancerade och skickliga i sina uppgifter. Presenterade studie visar att grupphandledning i omvårdnad är ett sätt att få ökad medvetenhet om hur omvårdnadsforskningens resultat kan förklaras, tydliggöras och tillämpas. Grupphandledning i omvårdnad bör vara en naturlig del i sjuksköterskeutbildningen.
|
|
| 3. |
- Arvidsson, Barbro, 1945-
(författare)
-
Grupphandledning i omvårdnad utmanar sjuksköterskans kompetens
- 2004
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - Stockholm : Socialmedicinsk tidskrift. - 0037-833X. ; 81:4, s. 334-339
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Handledning i omvårdnad startade bland sjuksköterskor inom den psykiatriska vården i England. Under 1960-talet började handledning av sjuksköterskor införas på en psykiatrisk avdelning vid Ullevåls sjukhus i Norge. Utvecklingen av handledning i omvårdnad/yrkesmässig handledning i omvårdnad har sedan dess spridits via den psykiatriska vården till den somatiska (Hermanson m.fl., 1994), och kom i slutet av 1980-talet även till Sverige.
|
|
| 4. |
- Arvidsson, Barbro, 1945-, et al.
(författare)
-
Psychiatric nurses' conceptions of how a group supervision programme in nursing care influences their professional competence : a 4-year follow-up study
- 2001
-
Ingår i: Journal of Nursing Management. - Chichester, United Kingdom : Blackwell Publishing. - 0966-0429 .- 1365-2834. ; 9:3, s. 161-171
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AIM: The aim of the study was to describe, after 4 years, psychiatric nurses' conceptions of how a 2-year group supervision programme within nursing care had influenced their professional competence.BACKGROUND: The intention of group supervision in nursing care is to understand nurses' experiences within real care settings and to structure these in a professional and personal context.METHODS: Ten psychiatric nurses participated in a 2-year group supervision programme. They were interviewed 4 years after the group supervision was ended. Data were analysed according to the phenomenographic method.FINDINGS: Six description categories emerged: a feeling of job satisfaction; gaining knowledge and competence; gaining a sense of security in nursing situations; a feeling of personal development; realizing the value of supervision; and a sense of professional solidarity.CONCLUSIONS: The findings of the 4-year follow-up showed that a group supervision programme in nursing care had lasting influences on the psychiatric nurses' professional competence in the form of a pronounced professional identity and an integrated nursing care perspective. Group supervision contributes to maintaining the strength and energy needed to carry on working, which makes continuing supervision necessary.IMPLICATIONS: An important research implication could be to investigate the type of knowledge that ought to be developed within group supervision in nursing care.© 2001 Blackwell Science Ltd.
|
|
| 5. |
- Arvidsson, Barbro, 1945-, et al.
(författare)
-
Psychiatric nurses' conceptions of how group supervision in nursing care influences their professional competence
- 2000
-
Ingår i: Journal of Nursing Management. - Oxford : Blackwell Publishing. - 0966-0429 .- 1365-2834. ; 8:3, s. 175-185
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AIM: The aim of the study was to describe, after 1 and 2 years respectively, psychiatric nurses' conceptions of how group supervision within nursing care influenced their professional competence.BACKGROUND: The intention of group supervision in nursing care is to understand nurses' experiences within real care settings and to structure these in a professional and personal context.THE STUDY: Ten psychiatric nurses participated in the group supervision. They were interviewed on two occasions: after 1 and 2 years, respectively.FINDINGS: The data analysis was influenced by the phenomenographic approach and provided four description categories: a feeling of job satisfaction; acquiring knowledge and competence; gaining a sense of security in nursing situations; and a feeling of personal development.CONCLUSIONS: In supervision, practice and theory are integrated, resulting in enhanced nursing competence among the participants. Supervision should be an integrated part of nursing work and regarded as a means of quality assurance. A long-term follow-up could give valuable proof that group supervision in nursing care has a lasting effect on nurses' professional competence.
|
|
