| 1. |
|
|
| 2. |
- Al Saad, Tamy, et al.
(författare)
-
Kunskap och lärande genom projektsamverkan : utmaningar och möjligheter. Följeforskning av ett samverkansprojekt i Vänersborgs kommun.
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2021 beviljades Vänersborgs kommun statsbidrag från Delegationen mot segregation (Delmos) för ett samverkansprojekt mellan det lokala brottsförebyggande rådet och den kommunala arbetsgruppen Samverkan för social inkludering. Projektet kallas Delmosprojektet och syftar till att skapa mer jämlika och jämställda förutsättningar för medborgarna i den socioekonomiskt utsatta stadsdelen Torpa att påverka sina liv. Samverkansarbete är ett nytt arbetssätt inom Vänersborgs kommun, där man hoppas hitta långsiktiga sätt att samverka kring det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.För att kvalitetssäkra arbetet i Delmosprojektet och ta fram underlag för fortsatt metodutveckling fick forskargruppen Samskapande hållbar samhällsutveckling (SHS) vid Högskolan Väst i uppdrag att genom observationer och intervjuer genomföra följeforskning. Forskningen genomfördes utifrån ett deltagarperspektiv och under projektets inledande fas, från september 2021 till januari 2022. Denna rapport är en både beskrivande och analytisk sammanfattning av projektet under den här tiden, med målet att illustrera utmaningar och möjligheter när det gäller kunskapsöverföring mellan de samverkansaktörer som representerar Vänersborgs kommun. Analysen är gjord utifrån ett arbetsintegrerat lärandeperspektiv och inkluderar faktorer som anses påverka lärprocesserna, såsom absorptionsförmåga, systematisk kommunikation, projektroller, gruppdynamik, gemensamma mål, tillit och relationer samt tidspress.Generellt uppfattas Delmosprojektet som positivt och dess mål som viktigt. Samarbetet i arbetsgrupperna beskrivs som väl fungerande med givande diskussioner i en trygg och inkluderande miljö. Genom medborgardialoger visar kommunen stort förtroende för och tillit till medborgarna och deras kunskaper och erfarenheter av området. Projektdeltagarna förstår vikten av medborgarperspektivet och önskar att det även fortsättningsvis är en del av kommunens arbete.Samtidigt uttrycker deltagarna att det finns utmaningar, framför allt i form av otydlighet kring projektstruktur, roller och gemensamma mål. De efterfrågar mer information kring projektet som helhet, men även en struktur för kommunikation mellan grupper och inom de olika förvaltningarna. Likt inom många andra kommunala projekt önskas också mer tid och resurser.Följeforskningen har funnit goda exempel att ta vara på inför framtida projekt men också möjligheter till utveckling. Att förankra kommande projekt är en viktig förutsättning för deras start och fortlevnad, och därtill krävs systematiska kommunikationsvägar, långsiktiga mål och ständiga utvärderingar. Att medborgarnas röster måste vara ledande i arbetet finns det inga tvivel om, men rapporten lämnar utrymme för frågor kring hur man bäst når medborgare som i vanliga fall inte kan eller vill nås.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Assmo, Per
(författare)
-
International collaboration in the new WIL PhD programme at University West
- 2020
-
Ingår i: VILÄR. - Trollhättan : Högskolan Väst. - 9789188847867 ; , s. 7-8
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Work Integrated Learning (WIL) is a profile of University West, both in education and in research. Since 2020, the University has initiated a new and unique PhD programme in WIL. University West is given the task and responsibility by the Swedish government to develop WIL into a new research subject. Hence, University West is the only University that provide this PhD programme in WIL, nationally and internationally. The presentation initially provide a presentation of the PhD programme, discussing the field of research and the organisational structure. Being a unique PhD programme, University West aim to make it attractive in the international landscape of higher education and research. In so doing, the presentation discuss the development of international collaboration of WIL research, illustrated by a new agreement and collaboration of PhD education in WIL with Central University of Technology (CUT) in South Africa. In this respect, the presentation also highlight the opportunities of international long-term research cooperation in WIL, as a research field/subject, and there to connected collaborations with the surrounding society at local, national and international levels.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Karlsson, Erika, et al.
(författare)
-
Stadsdelsexperter : Invånares röster i ett blandområde i Trollhättan. Ett FOU-projekt mellan Högskolan Väst och Trollhättans stad
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forsknings- och utvecklingsmiljön Samskapande hållbara samhällen (SHS) vid Högskolan Väst har under flera år arbetat i nära samverkan med kommunen Trollhättans Stad. Främst genomförs samarbetet i form av projekt finansierade av Delegationen mot segregation (Delmos) där fokus ligger på olika aspekter av segregation och social hållbarhet. Denna rapport sammanfattar ett Delmos-projekt som genomförts 2021–2022. Projektet leddes av Samhällsbyggnadsförvaltningen vid Trollhättans Stad och hade stöd i kommunens mål- och resursplan, hållbarhetspolicy och strategi för social hållbarhet. SHS deltog genom forskning samt som utbildare för kunskapsspridning.Segregation har sedan länge varit en svår utmaning för Trollhättans Stad. Tidigare rapporter har beskrivit och analyserat den både ur ett generellt statistiskt perspektiv och ur perspektivet ungas rörelsemönster i staden (Karlsson etal., 2021; Sunnemark etal., 2021). Vad gäller bostadssegregation pekar tidigare rapporter på ett behov av mer kunskap om hur förväntningar på, och identiteter kopplade till, platser i staden påverkar var Trollhättans invånare bor, vistas och lever sina liv. Det Delmos-projekt som ligger till grund för denna rapport tog sin utgångspunkt i dessa resultat och lade grunden för ett hela staden-perspektiv där segregation – speciellt bostadssegregation – inte ses som en angelägenhet enbart för vissa utsatta områden utan är en angelägenhet för alla kommunens invånare. Därmed behövs djupare kunskaper och erfarenheter från ett brett spektrum av kommunens invånare för att driva integrationsarbetet framåt. Denna rapport syftar till att öka denna kunskap samt identifiera metoder för fortsatt kunskapsutveckling som kan stödja konkreta förändringar. En del av arbetet är att identifiera möjligheter och hinder för mer integrerade och inkluderande blandområden att växa fram och utvecklas i Trollhättan. Sådana områden kan identifieras med hjälp av ett antal indikationer i kombination med DeSO1-statistik (Sunnemark etal., 2021:19–24).Dessa två ambitioner – hela staden-perspektivet och blandområdet – förenas i denna rapport. En fallstudie har gjorts i Innovatum – Norra Skoftebyn – Pettersberg (INSP) som potentiellt blandområde. Enligt Segregationsbarometern (2021a) faller det under kategorin ”områden med goda socioekonomiska förutsättningar” och utifrån de ytterligare indikatorer som används i rapporten kan det anses vara ett blandområde. Statistiskt är det representativt för Trollhättan som helhet och kan därför betraktas som ett Trollhättan i miniatyr.Rapporten baseras huvudsakligen på en utvecklad tidsrumslig stadsrumsanalys av INSPområdet, med intervjuer och geografisk information som grund. Tio invånare från området har deltagit i individuella intervjuer och gemensamma fokusgruppsintervjuer. I rapporten benämns dessa invånare stadsdelsexperter, inte för att de besitter en högre grad av expertis om områdets omständigheter än andra utan för att de utgör den mest diversifierade demografiska konstellationen av de sökande till studien och därmed har goda förutsättningar att illustrera livet i området ur både ett brett och ett djupt perspektiv.Studien visar att det finns både möjligheter till och begränsningar för att området utvecklas som blandområde. Möjligheter identifieras främst i relation till rekreation, utbildning, samhällsdeltagande och trygghetsupplevelse, medan begränsningar identifieras i relation till ekonomiska och etniska förutsättningar på bostadsmarknaden, främst sammankopplade med befintligt bostadsbestånd. Etnicitet identifieras som delvis begränsande även i relation till upplevd trygghet och kultivering av en platsidentitet. Slutsatsen är att fortsatt utveckling av ovan nämnda faktorer, gärna i nära samverkan med områdets invånare, är viktigt för att INSP-området ska realiseras som ett blandområde utifrån ett hela staden-perspektiv
|
|
| 7. |
- Karlsson, Erika, et al.
(författare)
-
Ungdomars vardag i Trollhättan : Ungdomars bildberättelser under coronapandemin
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport fokuserar på gymnasieungdomars egna upplevelser och rörelsemönster i Trollhättan, före och under coronapandemin. Rapporten använder en tidsgeografiskt inspirerad metod för datainsamling där ungdomarna använt sina mobiltelefoner för att under en veckas tid skapa en digital bilddagbok samt därtill besvara en digital intervjuenkät. Studien pekar på att ungdomarna under coronapandemin saknar att umgås med vänner och familj, att röra sig fritt i samhället samt att utöva sina fritidsaktiviteter. Studien visar också att ungdomarna i studien intar en ambivalent position i förhållande till de restriktioner och begränsningar som gäller under pandemin. De förväntas i hög grad fortsätta sin skolgång på ett relativt oförändrat vis, men samtidigt förväntas de ta eget ansvar för att begränsa smittspridningen i sitt vardagsliv. Ungdomarnas situation tenderar att skapa spänningar och förvirring i relation till hur de ska agera såväl privat som i det offentliga rummet.Rapporten avslutas med diskussionsfrågor ämnade att ge kommunens politiker och förvaltningar ökad förståelse för ungas möjligheter till deltagande på lika villkor i det offentliga rummet, både under och efter en pandemi, samt utgöra ett kunskapsunderlag för strategisk planering och beslutsfattande.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
