| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bjerselius, Rickard, et al.
(författare)
-
Persistenta organiska miljöföroreningar i fisk från Östersjöregionen 2000-2002
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Polychlorinated biphenyls (PCBs), polychlorinated dibenzo-p-dioxins and dibenzofurans (PCDD/DFs) are still an environmental problem in Sweden, although the use and production of PCBs have been banned for decades and the release of PCDD/DFs have decreased significantly. In general, the concentrations in food have declined since the 1970s. However, in fish from some parts of the Baltic Sea, the decline of PCBs and PCDD/DFs appears to have ceased in the 1990s (Bignert, 2002). For risk assessment purposes, the Swedish National Food Administration has conducted a fish survey 2000-2002 of levels of selected persistent organic pollutants (POPs), PCBs, PCDD/DFs and persistent pesticides, in fish from the Baltic Sea region. Also polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) and hexabromocyclododecane (HBCD), ubiquitously used flame retardants, have been added to this list because of results suggesting the PBDE group as candidate for a new environmental hazard. The aim is to get relevant data to be used in the continuous evaluation of the dietary recommendations and to follow changes in the levels of these environmental contaminants in fish. The ambition is to use the data as a basis for intake estimations for human body burdens and compare with internationally established tolerable weekly intakes (TWI). In addition, in November 2001, the European Commission (EC) published legislation aimed at achieving a reduction in human exposure to PCDD/DFs and PCBs (Council Regulation 2375/01/EC). One of the strategies to reduce the human exposure for PCDD/DFs and dioxin-like PCBs has been to set maximum levels for PCDD/DFs in foodstuffs. Sweden and Finland currently have a derogation from the Council regulation that allows national marketing of fish that exceed the maximum level for PCDD/DF. The legislation came into force from 1 July 2002. The Council Regulation also carries with it an obligation for Member States to monitor the levels of dioxin-like PCBs and PCDD/DFs in foodstuffs and to report the levels to the EC. These data will ultimately be used to both review the maximum limits and measure the effectiveness of the reduction strategy and set new maximum limits. For example, during 2004 the Commission is planning to set maximum levels for dioxin-like PCBs based on reported background levels from the member states. The following report includes results from parts of the sampling carried out in the Baltic Sea area in 2000-2002. Only results of PCBs, persistent pesticides, PBDEs and HBCD are reported here. The corresponding PCDD/DF levels are reported on www.slv.se in three interim reports.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Darnerud, Per Ola, et al.
(författare)
-
Organiska miljökontaminanter i svenska livsmedel
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Livsmedelsverket har som en viktig uppgift att uppskatta den hälsorisk som olika främmande ämnen i livsmedel kan utgöra. Vid detta arbete är det nödvändigt att utföra beräkningar av intaget av dessa ämnen via födan, s.k. intagsberäkningar. När det gäller organiska halogenerade ämnen är svenska intagsberäkningar i många fall bristfälliga då analysdata för livsmedel antingen är gamla, eller saknas helt. Det är därför av stor vikt att förbättra underlaget och basera de nya intagsstudierna på aktuella halt- och konsumtionsdata. Med hjälp av medel från Naturvårdsverkets Miljöövervakningsenhet har nya analyser av i första hand animaliska livsmedel utförts avseende på följande organiska miljökontaminanter (POP): PCDD/DF (17 kongener), PCB (23 kongener, varav 9 dioxinlika), PBDE (5 kongener), DDT (4 kongener), HCB, HCH (3 kongener) och komponenter i teknisk klordan (4 kongener). Nya konsumtionsdata har tagits fram i Livsmedelsverkets och SCB:s stora undersökning Riksmaten 1997-98 (Becker 1999), där speciellt fiskkonsumtionen har fått ett utökat utrymme. Halt- och intagsdata har därefter sammanställts och dessa redovisas i rapporten. Observera att intagsberäkningarna i rapporten är utförda enligt Matkorgsmetoden (se nedan), förutom i fråga om dioxiner, då intaget beräknades både från Matkorgsdata och från halter i enskilda livsmedel.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Eriksson, Sanna, et al.
(författare)
-
Syntetiska myskföreningar i bröstmjölk och fisk
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syntetiska myskföreningar förekommer i bl.a. parfym, tvål, tvättmedel, och kosmetika som substitut för den dyra naturliga mysken. De vanligaste syntetiska myskföreningarna tillhör grupperna nitromyskföreningar (t.ex. myskxylen (MX) och myskketon (MK)) och polycykliska myskföreningar (t.ex. HHCB och AHTN). Livsmedelsverket har sedan 1996 kontinuerligt samlat in bröstmjölk och blod från förstföderskor i Uppsalaområdet för att undersöka halter av miljökontaminanter. 44 bröstmjölksprover och 15 blodprover (serum) från dessa insamlingar (1996-2001) har analyserats med avseende på nitromyskföreningar (MX och MK) och polycykliska myskföreningar (främst HHCB och AHTN). Dessutom har fisk från Östersjön och andra svenska vattendrag, insamlade 1996-2001, analyserats. Resultaten visar att MX, MK, AHTN och HHCB förekommer i bröstmjölk från svenska mödrar. Medelhalterna var 21,8 (MX), 12,4 (MK), 125 (HHCB) respektive 23,8 (AHTN) μg/kg mjölkfett. Myskhalterna i serumproverna var låga. Inget samband mellan myskhalter i bröstmjölk och parametrarna ålder, BMI eller viktnedgång efter förlossning observerades. Däremot kunde en negativ tidstrend påvisas, d.v.s. halterna HHCB, AHTN och MX har sjunkit från 1998 till 2001. Antalet analyserade prover är dock litet, och för att kunna bekräfta den nedåtgående trenden krävs ytterligare analyser. Förstföderskor som deltog i bröstmjölksinsamlingen under 2000-2001 (N=23) svarade på frågor om användning av parfymerade produkter (parfym, deodorant, hudkräm, tvättmedel, handdiskmedel). Kvinnor med regelbunden användning av parfym hade högre halter HHCB i bröstmjölken än kvinnor med liten parfymanvändning. Kvinnor som använde parfymerad deodorant eller parfymerat tvättmedel hade högre halter AHTN i bröstmjölken än kvinnor som inte använde dessa produkter. P.g.a. det begränsade underlaget är resultaten osäkra, men ett samband mellan användning av parfymerade produkter och myskhalt i bröstmjölk kan inte uteslutas. En intagsberäkning visar att intaget av HHCB, AHTN, MX och MK hos spädbarn via bröstmjölk motsvarar 0,12-1,3 % av föreslagna PTDI-värden (provisional tolerable daily intake). Beaktas bör dock att variationen i halt mellan kvinnor är stor och att spädbarns exponeringen från andra källor, t.ex. parfymerade blöjor, tvättlappar och salvor, är okänd. Dessutom baseras de PTDI-värden som använts på en bristfällig toxikologisk dokumentation. Det begränsade antal analyser som gjorts av fiskprover tyder på att fisk från Östersjön och andra svenska vattendrag innehåller förhållandevis låga halter syntetiska myskföreningar. Resultaten bekräftar tidigare studier som tyder på att vatten från reningsverk är en källa till kontamination av miljön med syntetiska myskföreningar. Även fisk från vatten som anses vara relativt oförorenade, utan direkta utsläpp från industrier eller reningsverk, innehöll detekterbara halter av syntetiska myskföreningar. En intagsberäkning visar att även för storkonsumenter av fisk är marginalerna mellan exponering och föreslagna PTDI-värden stora.
|
|
