| 1. |
- Axelsson, Thom
(författare)
-
Att konstruera begåvning - debatten om IQ
- 2012
-
Ingår i: Educare. - : Malmö högskola, Lärande och Samhälle. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; :1, s. 7-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Throughout the 20th century, the nature of intelligence has been a hot topic and an intensely debated issue. It is the measuring and testing of intelligence, in particular, that has aroused the strongest reactions from defenders and protesters alike. The discussion on intelligence tests have frequently revolved around questions such as whether these tests will lead to an increased social mobility and liberation or, on the contrary, to exclusion and discrimination of certain groups. The focus of the present article, however, is not the consequences of intelligence testing but rather the debate concerning the testing within the research community. This debate is approached from three different perspectives: a historical perspective, a psychological perspective, and a perspective allowed for by discourse analysis. Having done this, I discuss one other tentative way of dealing with intelligence testing that does not necessarily have to involve narratives of liberation or of oppression. This is done with the help of Michel Foucault’s concept ‘governmentality’.
|
|
| 2. |
- Axelsson, Thom
(författare)
-
Att lära sig välfärdsstatens normer
- 2010
-
Ingår i: Från storslagna visioner till professionell bedömning - Om barndom, utbildning och styrning. - : Malmö högskola. ; , s. 43-60
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den svenska skolan har det under senare år blivit allt vanligare att eleverna får utvärdera sig själva. Denna utvärdering, som inte sällan sker med hjälp av föräldrar och lärare, mynnar ofta ut i mål som: ”att mungiporna ska vara uppe”, ”att inte ha en tråkig inställning”, ”att jobba på att bli en bättre kompis”, ”att vara trevlig mot alla” och ”att vara sig själv”. Denna, med Åsa Bartholdssons ord, vänliga maktutövning kan analyseras i termer av styrning (Bartholdsson 2008; se även Vallberg Roth 2009). Hur de framtida medborgarna ska styras i önskvärd riktning är ett problem som de flesta samhälle har att ta ställning till. Över tid har denna styrning tagit olika former och präglats av olika rationaliteter. Under de senaste två hundra åren, i samband med demokratins framväxt, har samhällena i väst fått en liberal styrningsform. Det är en styrningsform som inte ska blandas ihop med liberalism som en politisk filosofi eller som en samhällstyp. Istället ska det ses som en formel för maktutövning, en styrningsrationalitet, där styrningen flyttar fokus från stat till samhälle. Ett annat sätt att uttrycka det är att gränsen mellan stat, ofta förknippat med tvång, och samhälle, ofta förknippat med frivillighet, har blev allt mer otydlig. Staten har blivit en institution inom samhället som likt andra institutioner kan användas som styrmedel (Nilsson 2008:131–134; Rose 1995a:41). Demokratins genombrott beredde vägen för en rad olika sociala reformer, dessa var emellertid inte villkorslösa. Detta ställde samtidigt nya krav på medborgaren. Det var först under 1800- och 1900-talet som statens makt – via olika institutioner – blev grundmurad. I detta arbete var folkskolan liksom värnplikten en viktig kugge för att skapa enhet. Genom dessa fick folket – främst då samhällets oroshärdar: fattiga barn och unga män – en klar föreställning om sin nationella tillhörighet. Utan detta hade det varit omöjligt att genomföra den typ av demokrati som skedde i början av 1900-talet (Liedman 2003:422). Den liberala styrningskonsten fungerade bäst i demokratisk tappning. Maktens spridning krävde en befolkning fostrad i ett demokratiskt tankesätt, inte minst behövdes det för att motivera de fattiga att tänka och handla långsiktigt och moraliskt (Cruikshank 1999:49). I det här kapitlet diskuteras den liberala styrningsformen, i en svensk kontext under den tidigare halvan av 1900-talet. Diskussionen kommer att föras i relation till tre centrala områden: den tidiga välfärdsstaten, skolan och expertens ökade inflytande i formandet av den framtida medborgaren. Men först något mer om själva styrningsbegreppet.
|
|
| 3. |
- Axelsson, Thom, et al.
(författare)
-
Barndomens historiska framväxt
- 2010
-
Ingår i: Utbildningsvetenskap för förskolan. - : Natur & Kultur. - 9789127121119 ; , s. 39-60
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Axelsson, Thom, et al.
(författare)
-
Perspektiv på skola och barndom
- 2011
-
Ingår i: Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. - : Natur & Kultur. - 9789127130050 ; , s. 25-43
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Axelsson, Thom
(författare)
-
Utbildningsvetenskaplig forskning vid Malmö högskola
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande beskrivning presenteras översiktligt aktuell forskning med utbildningsvetenskaplig relevans vid Malmö högskola. Beskrivningen behandlar pågående eller nyss avslutade forskningsprojekt, avhandlingsarbeten och licentiatuppsatser, och vilka forskare och lärare som ägnar sig åt sådan forskning och vid vilka institutioner som dessa hör hemma. Beskrivningen genomförs mot bakgrund av Malmö högskolas ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen och syftar till att visa på en samlad bild av utbildningsvetenskaplig forskning och de inriktningar som är centrala inom detta område. Vidare visar framställningen på forskningsbasen för utbildning på grundnivå.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Qvarsebo, Jonas, et al.
(författare)
-
Upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs
- 2014
-
Ingår i: Styrningskonst på utbildningsarenan. - : Studentlitteratur AB. - 9789144095684 ; , s. 1-20
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
