| 1. |
- Loeb, Carina, 1967-, et al.
(författare)
-
Att som vuxen leva med hjälp från en ställföreträdare : En förstudie om huvudmännens förväntningar och upplevelser i Eskilstuna och Strängnäs
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De som har en ställföreträdare, vilka kallas för huvudmän, är en sårbar grupp eftersom de i många fall är beroende av andra för att kunna klara sig i sin vardag. Människor som av fysiska eller psykiska orsaker inte kan föra sin egen talan i rättsliga frågor kan få hjälp i form av en ställföreträdare enligt föräldrabalken. En ställföreträdare träder in i huvudmannens ställe i en rad situationer där huvudmannen behöver hjälp. Huvudmännens relationer till ställföreträdare har stor betydelse för huvudmännens levnadsvillkor i vardagen.Syftet med denna förstudie har varit att undersöka huvudmännens förväntningar på och erfarenheter av att leva med hjälp från god man eller förvaltare för att kunna klara sig i sin vardag. Förstudiens frågeställningar är följande: Vilka förväntningar har huvudmännen på sin ställföreträdare? Vilka erfarenheter har huvudmännen av hjälp från ställföreträdare i sin vardag? Hur upplever huvudmännen tilltron till sin egen förmåga att kunna klara sig på egen hand i sin vardag? Hur upplever huvudmännen tilltron till sin egen förmåga att kunna påverka vilken hjälp de kan få av sin ställföreträdare? Vilka utvecklingsområden finns avseende hjälp genom ställföreträdarskap och huvudmännens tilltro till sin egen förmåga?Ett praktiskt och erfarenhetsbaserat lärande och utveckling har stått i centrum i förstudiens design redan från början genom ett praktiknära och deltagarbaserat forskningsperspektiv. Både tematiskt öppna frågor och slutna frågor användes vid datainsamling. Beroende på deltagarnas behov och kognitiva funktionsnedsättning gavs kompletterande förklaringar av frågorna.Huvudmännens förväntningar på och erfarenheter av att leva med hjälp från god man eller förvaltare för att kunna klara sig i sin vardag visar intressanta resultat. Likheter och skillnader om hjälp från ställföreträdare ger en bra grund för vidare utvecklingsarbeten. En generell slutsats är att det görs en del goda arbeten för huvudmännen, men det behövs en del förbättringar också. Följande rekommendationer vill vi särskilt uppmärksamma:- Goda exempel och framgångsfaktorer i ställföreträdarskap bör tas tillvara och synliggöras- Vad som ingår i ställföreträdarskap enligt bestämmelser bör tydliggöras mer både för huvudmännen och ställföreträdare- Utbildningsinsatser för ställföreträdare bör ses över och kunskaper om olika typer av funktionsnedsättning som huvudmännen har ges tillräckligt- En heterogen grupp framträder där tilltron till förmågan och förväntningar och erfarenheter varierar till en viss del, vilket är ett tecken på att dialog, samråd och lyhördhet bör prioriteras i fortsatt utvecklingsarbeten
|
|
| 2. |
- Aytar, Osman, 1960-, et al.
(författare)
-
Hur fungerar det kunskapsbaserade brottsförebyggande arbetet? : En processutvärdering av arbetet med lägesrapporter och medborgarlöften i Fagersta och Ludvika kommun
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna processutvärdering har varit att kartlägga och analysera arbetet med lägesrapportering och medborgarlöften i Fagersta och Ludvika kommun. I linje med utvärderingssyftet ovan har frågeställningar som undersökts i processutvärderingen för respektive insats i båda kommunerna varit följande: Den första har handlat om vilka framgångsfaktorer, risker och hinder var som funnits utifrån de uppsatta målen och den andra om vilka förbättringsförslagen har varit för respektive insats.Det empiriska materialet består av intervjumaterial och dokumentation av insatserna i Fagersta och Ludvika. Utvärderargruppen närvarade vid möten i EST-gruppen och lokala Brå i Fagersta, samt FAS-gruppen och lokala Brå Ludvika. Vid dessa tillfällen presenterades utvärderingens upplägg och planeringen för intervjuer. Därefter planerades intervjuerna. Åtta fokusgruppsintervjuer (med sammanlagt 34 deltagare) och tre individuella intervjuer genomfördes. Samtliga intervjuer genomfördes via Teams på grund av rådande omständigheter med Covid-19. Intervjuerna utfördes utifrån en anpassad intervjuguide bestående av semistrukturerade frågor.Resultaten från processutvärderingen visar att likheterna mellan kommunerna överväger, men det finns också skillnader. I såväl Fagersta som Ludvika kommun utförs ett målinriktat brottsförebyggande arbete och det finns goda förutsättningar att stärka detta arbete. Utifrån resultat och analys av intervjuer kan ett antal slutsatser dras om framgångsfaktorer, risker och hinder, liksom möjliga förbättringsförslag identifierats avseende arbetet med lägesrapporter och medborgarlöften i berörda kommuner. De centrala slutsatserna för det pågående brottsförebyggande arbetet utifrån analysen av intervjumaterialet är följande:* Arbetet med lägesrapportering har stärkt kommunernas kunskap om sina respektive lokala utmaningar* Kommunernas brottsförebyggande arbete skulle stärkas ytterligare av en mer tydlig och sammanhållen process* Återkopplingen till lägesrapporteringsgrupp och rapportörer behöver utvecklas* Kommunernas kan ytterligare stärka sitt förebyggande arbete genom att tydligare kommunicera de åtgärder som genomförs
|
|
| 3. |
- Aytar, Osman, 1960-
(författare)
-
Hur är interkulturell myndighetsutövning om våldsutsatta barn och unga möjlig? : En kunskapsöversikt och praktiska implikationer
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund och syfte: Under hösten 2015 startades tre delprojekt under benämningen ”KÖP-projekt – KunskapsÖversikter för Praktiker” av Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd (MKHV) med uppföljningar under 2017 och 2018. Detta paper handlar om delprojektet med koppling till Individ- och familjeomsorg (IFO) inom socialtjänsten. Personer med utländsk bakgrund utgör en betydande del av IFO:s nästan alla verksamhetsområden, främst inom ekonomiskt bistånd, dygnsvård för barn och unga och bland hemlösa. Syftet med denna kunskapsöversikt var att göra en genomgång av forskning om myndighetsutövning inom området barn och unga med utländsk bakgrund som utsätts för psykiskt och fysiskt våld inom familjen. Fokusområden för kunskapsöversikten är följande: Utrednings- och bedömningsmetoder, samverkansmetoder och tjänstemännens hantering av maktbefogenheter.Metod och material: Kunskapsöversikten är i linje med det som kallas ”scoping study” som handlar om en ”snabb översyn” över ämnesområdet. Huvudfokus ligger på referee-granskade artiklar i relevanta internationella och nationella databaser, men även andra forskningsrapporter och publikationer som har relevans för ämnet har tagits med som komplement till vetenskapliga artiklar.Resultat och analys: Resultatet visar att det inte finns specifika bedömningsinstrument, utredningsmetoder eller samverkansmetoder enbart för våldsutsatta barn och unga med utländsk bakgrund, men det finns instrument och metoder som används i utredningar där även barn och unga med utländsk bakgrund ingår.Slutsatser och implikationer: Eftersom det inte finns specifika bedömningsinstrument, utredningsmetoder eller samverkansmetoder om myndighetsutövning inom området barn och unga med utländsk bakgrund som utsätts för psykiskt och fysiskt våld inom familjen kan tillgängliga instrument och metoder användas genom lämplig kompatibilitet och överförbarhet.
|
|
| 4. |
- Aytar, Osman, 1960-
(författare)
-
Offentliga verksamheters samarbete med civilsamhället inom vård och omsorg : Ett kunskapsunderlag för Vård och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta uppdrag har varit att framarbeta ett kunskapsunderlag baserat på forskning om framgångsfaktorer, risker och hinder i Norden och Europa vad gäller offentliga verksamheters samarbete med civilsamhället inom vård och omsorg för Vård och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Kunskapsunderlaget är framtaget i samarbete mellan Eskilstuna kommun, Mälardalens universitet (MDU) och Samhällskontraktet (Samhällskontraktet är en regional samverkan mellan Eskilstuna kommun, Mälardalens universitet och Västerås stad). Sammanlagt 32 publikationer med relevans för kunskapsunderlagets syfte och frågeställningar har identifierats genom vetenskapliga databassökningar och övriga sökningar på webbsidor, genom kontakter med organisationer, forskare etc. De identifierade publikationerna handlar om offentliga verksamheters samarbete med civilsamhället i Belgien, Danmark, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Sverige. Resultatet visar en viss variation både mellan länderna och mellan grupper av länder, exempelvis har den informella omsorgen mer utrymme inom omsorg i Belgien, Nederländerna och Storbritannien än i Danmark, Norge och Sverige där omsorg fortfarande är mer som ett offentligt ansvar som tillhandahålls av staten och kommunerna. Resultatet visar vidare en hel del framgångsfaktorer, risker och hinder i offentliga verksamheters samarbete med civilsamhället inom vård och omsorg i de undersökta länderna. Vidare presenteras ett förslag för förbättrings-, utvecklings- och förändringsarbeten av Vård och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun avseende samarbete med civilsamhället.
|
|
| 5. |
- Aytar, Osman, Docent i socialt arbete/ fil.dr. i sociologi, 1960-, et al.
(författare)
-
Tillsammans för barnens bästa i Sörmland : Följeforskning om utvecklingsarbetet – delrapport 1
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna delstudie har varit att undersöka hur initiering och start av utvecklingsarbetet Tillsammans för barnens bästa i Sörmland har gått till. Fokus har varit på generella reflektioner om initiering och start av utvecklingsarbetet som process; framgångar, risker och hinder i utvecklingsarbetet hittills, samt förbättringsmöjligheter för det fortsatta utvecklingsarbetet.Utvecklingsarbetets egen dokumentation och självrapporteringar, observationer vid gemensamma möten under utvecklingsarbetet samt intervjuer utgör de grundläggande källorna för datainsamling. Intervjupersoner valdes utifrån deras involvering under initieringen och starten av utvecklingsarbetet. En fokusgruppsintervju med elva deltagare gjordes inom ramen för Lärande workshop 1 i slutet av mars 2022 och två kompletterande skriftliga intervjuer gjordes efter fokusgruppsintervjun. Utvecklingsarbetet hade inte en enda startpunkt, eller ett specifikt problem att utgå från. Gemensamt i beskrivningar av startpunkter är att flera parter delar en upplevelse av att något behöver göras tillsammans för barns fysiska och psykiska hälsa samt att Skottlandsmodellen lyfts som en intressant utgångspunkt. En upplevd framgångsfaktor är denna delade övertygelse om att länet behöver utvecklingsarbete för att förbättra barns mående. Det finns ett engagemang hos både politiker och tjänstemän. En annan framgångsfaktor är skolans delaktighet i styrningen av arbetet. Intervjupersonerna uttryckte även att det hade varit en lyckad rekrytering av processledare, både utifrån kompletterade kompetenser och framåtdriv. Under uppstartsfasen upplevdes att fokus var på effektmål snarare än projektmål. Intervjupersonerna lyfter detta som en dubbel risk, både att det kan forma/förskjuta förväntningarna på vad projektet kommer att uppnå och att tiden för konkret arbete blir kortare. Även omsättning i personal och chefsnivå ses som en risk. I intervjuerna lyfts även förslag till det kommande arbetet. Att arbeta aktivt med informationsspridning och att arbeta praktiskt tillsammans med hjälp av ”case”, samt att komma i gång med pilotverksamhet bedöms som viktiga framåtriktade aktiviteter. Upplevelser och erfarenheter av processen från och med initiering till start och fastställande av projektplan visar många lärdomar för att upprätthålla och främja framgångar, förebygga risker och hinder, samt att sätta i gång förbättringar i det fortsatt utvecklingsarbetet. En generell rekommendation är att identifierade framgångar, risker/hinder och förbättringsförslag tas som utgångspunkt för förbättringsarbetet i fortsättningen. Några övergripande rekommendationer:1. Att ha mer fokus på projektets målsättningar 2. Tydlig och enhetlig informationsspridning till, och förankring hos, berörda aktörer och verksamheter. Nyhetsbrevet kan behöva kompletteras med exempelvis dialogträffar, workshops eller liknande. 3. Eftersom det finns andra aktörer som inte är representerade i styrgruppen rekommenderas att mer dialog förs med dessa aktörer.4. Case som ett förslag på metod för att synliggöra olika förståelser för vad utvecklingsarbetet skulle innebära för olika parter i samverkan5. Kartläggning om vad som fungerar bra och mindre bra i fråga om inkludering av berörda aktörer och att ett förbättringsarbete inleds med bland annat mer involvering av barn och vårdnadshavare.
|
|
| 6. |
- Hopstadius, Maria, et al.
(författare)
-
Utveckling av lärande om ungas delaktighet : Om IDEDI-utbildningen ”Verktyg för demokrati – Ungas delaktighet som skyddsfaktor” i Eskilstuna
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med följeforskningen var att följa upp hur deltagare från IDEDI-utbildningen, som hölls under hösten 2019 i Eskilstuna kommun i samarbete med Fryshuset, haft möjlighet att praktiskt använda de presenterade verktygen och erhållna kunskaperna från utbildningen för att motverka att unga vänder sig till destruktiva miljöer eller grupper.Under fyra workshops hösten 2020 samtalades med åtta deltagare från Ung Fritid och mötesplatser och mötesplatser och en deltagare från Tjejjouren Meja (numera Ungdomsjouren) i Eskilstuna kommun. För öppna samtal har en tydlig ambition om ömsesidighet hållits vid liv. Under rådande omständigheter blev det så att ett begränsat antal deltagare kunde vara med i följeforskningsprojektet vilket är en begränsning för studien även om vi inte hade andra valmöjligheter. Men i spridningskonferensen online bjöd vi alla deltagare för IDEDI-utbildningen för ett öppet samtal om våra resultat.Samtalen under workshops, i mindre grupper inom workshops samt deltagarnas skriftliga eftertankar i samband med varje workshop vittnar om en hel del intressanta reflektioner kring utbildningens relevans och användbarhet. Överlag vittnar deltagarnas reflektioner om att IDEDI utbildningen erfarits som lärorik och användbar. Den har i sin helhet bidragit till ett större tänkande och reflekterande bland deltagarna kring metoder de kan använda sig av i den egna verksamheten.
|
|
| 7. |
- Jukkala, Tanya, et al.
(författare)
-
Att leva med en världsomfattande pandemi : En studie om människors oro kopplat till covid-19 i Sverige
- 2021
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Huddinge : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 58:1-2, s. 103-131
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Living with a global pandemic. A study of people's worries in relation to Covid-19 in SwedenCovid-19 as a health crisis has affected all spheres of private and public life, both nationally and internationally, locally and globally.This article aims to contribute knowledge about people's levels of worry during the pandemic's first phase in Sweden.Worry is examined in relation to sociodemographic background, social capital, and judgements concerning potential threats and the national measures implemented.The theoretical framework utilized resides upon concepts and theories of worry and social capital.The data was collected in Sweden in April and May 2020 through an online survey of experiences of the Covid-19 pandemic.Multiple regression analysis and multiple correspondence analysis revealed that higher levels of worry were closely associated both with the judgement that the national measures implemented were not correct, and with the perception that Covid-19 as an illness comprised a greater threat than its financial and social consequences.These factors were also related to advanced age, chronic illness, and lower levels of social capital.Our findings point to the need for further sociological research - both quantitative and qualitative - concerning the pandemic's various consequences in everyday life.
|
|
| 8. |
- Larsson, Lina, 1973-, et al.
(författare)
-
Tillsammans för barnens bästa i Sörmland : Följeforskning om utvecklingsarbetet – delrapport 2
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tillsammans för barnens bästa i Sörmland, är en länsgemensam utvecklingssatsning i Sörmland. Satsningens målsättning är bättre fysisk och psykisk hälsa för Sörmlands barn. Arbetet sker i samverkan mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola. Fokus för satsningen är att ta fram och påbörja implementeringen av en praktiskt förankrad och beslutad modell för samverkan med barns behov i fokus. Denna rapport är delrapport två i följeforskningen gällande Tillsammans för barnens bästa i Sörmland. Delrapport 1 berörde initiering och uppstart av utvecklingsarbetet och denna rapport fokuserar på den aktiva fas som följt efter uppstart med konkretisering och pilotprojekt.Fokus i följeforskningen är processen, framgångar, risker och hinder, förbättringsmöjligheter samt förutsättningen att fortsatta utvecklingsarbetet när den finansierade tiden tar slut 2023. Datamaterialet i delstudien är i huvudsak utvecklingsarbetets egen dokumentation och självrapporteringar, observationer vid gemensamma möten under utvecklingsarbetet samt intervjuer. En gruppintervju med åtta deltagare gjordes inom ramen för Lärande workshop 2 i slutet av november 2022 och tre kompletterande intervjuer gjordes efter gruppintervjun. Utvecklingsarbetet har gått in i en mer aktivitetsorienterad fas. Det har genomförts uppstartsträffar för pilotprojektet Barn i behov av stöd utifrån en NPF- liknande problematik i Gnesta, Katrineholm och Strängnäs. Projektet gäller barn med problematik som förknippas med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Tillsammans för barnens bästa i Sörmland har även, utifrån dialog med olika intressenter, identifierat sju nyckelaspekter för framgångsrik samverkan:En väg inRelationerTillitSamordning av stödSamlokaliseringMobilitetSamsynResultaten i delstudien är starkt överlappande med resultaten i den första delstudien, intervjupersonerna ser engagemang och bred förankring som viktiga framgångsfaktorer. Viktiga riskfaktorer är fortfarande omsättning på chefs- och personalnivå. I den första delstudien lyftes målen som en risk, därför att de var effektmål mer än projektmål. I denna fas har målen bedömts vara en tillgång. Målens vaghet har kunnat användas som en resurs i arbetet med att konkretisera och diskutera vad målen kan innebära för olika verksamheter och olika barn. Under den mer aktivitetsinriktade fasen har några nya frågor aktualiserats i intervjuerna. En sådan fråga är skolans brist på länsgemensamma beslutsarenor, något som ses som en utmaning när det gäller att fatta länsövergripande beslut och för huvudmännens möjligheter att representera varandra. När arbetet blir konkret blir det också tydligt att ambitionen att förbättra för alla barn i Sörmland kan bli svårt att realisera i Tillsammans för barnens bästa i Sörmland. Detta lyfts bland annat i arbetet med pilotprojekten. Det har inneburit en konkretisering och en förankring av samverkansmodellen i de kommuner som berörs. Det har också skapat möjligheter att förbättra situationen för barn med NPF-liknande problematik i de olika miljöerna. I intervjuerna lyfts dock även farhågor om att delprojektet ska resultera i lokala lösningar som inte går att generalisera/applicera på situationen för barn med likande problematik i andra kommuner i länet. I intervjuerna lyfts upplevelser och erfarenheter av processen, under projektfasen, som lärdomar för att upprätthålla och främja framgångar, förebygga risker och hinder, samt att sätta i gång förbättringar i det fortsatt utvecklingsarbetet. En generell rekommendation är att identifierade framgångar, risker/hinder och förbättringsförslag tas som utgångspunkt för förbättringsarbetet i fortsättningen. Några övergripande rekommendationer:Fokusera på att säkerställa en basnivå för samverkan som når alla barn i Sörmland, exempelvis tillgång till en familjecentral.Säkerställ att det finns möjlighet att dra nytta av lärdomar från pilotprojekten när dessa når resultat. Det är viktigt att resultaten lyfts från det lokala perspektivet till det regionala, så att erfarenheterna kan generaliseras i utveckling för alla barn i Sörmland.Säkerställ att arbetet inte bara handlar om psykisk ohälsa, inkludera även hälsofrämjande insatser för barn med exempelvis funktionsnedsättning eller kroniska sjukdomar. Kanske kan det ske i samband med arbete med välmåendehjulet. Säkerställ att det tas hänsyn även till andra livsvillkor, som exempelvis ekonomiska villkor, i arbetet att främja barns hälsa. Mobilisera Tillsammans för barnens bästas beslutade mål och arbetssätt som en utgångspunkt och resurs i nya statliga satsningar.För att inte riskera att arbetet avstannar, formulera snarast en plan för fortsättning (gärna förlängning) i form av fortsatt praktisk testning av nya samverkansformer och implementering av modellen.
|
|
| 9. |
- Richardson, Matt X., et al.
(författare)
-
Digital Microlearning for Training and Competency Development of OlderAdult Care Personnel : Mixed Methods Intervention Study to Assess Needs, Effectiveness, and Areas of Application
- 2023
-
Ingår i: JMIR Medical Education. - : JMIR PUBLICATIONS, INC. - 2369-3762. ; 9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Older adult care organizations face challenges today due to high personnel turnover and pandemic-related obstacles in conducting training and competence development programs in a time-sensitive and fit-for-purpose manner. Digital microlearning is a method that attempts to meet these challenges by more quickly adapting to the educational needs of organizations and individual employees in terms of time, place, urgency, and retention capacity more than the traditional competency development methods. Objective: This study aimed to determine if and how an app-based digital microlearning intervention can meet older adult care organizations' personnel competency development needs in terms of knowledge retention and work performance. Methods: This study assessed the use of a digital microlearning app, which was at the testing stage in the design thinking model among managerial (n=4) and operational (n=22) employees within 3 older adult care organizations. The app was used to conduct predetermined competency development courses for the staff. Baseline measurements included participants' previous training and competency development methods and participation, as well as perceived needs in terms of time, design, and channel. They then were introduced to and used a digital microlearning app to conduct 2 courses on one or more digital devices, schedules, and locations of their own choice during a period of similar to 1 month. The digital app and course content, perceived knowledge retention, and work performance and satisfaction were individually assessed via survey upon completion. The survey was complemented with 4 semistructured focus group interviews, which allowed participants (in total 16 individuals: 6 managerial-administrative employees and 10 operational employees) to describe their experiences with the app and its potential usefulness within their organizations. Results: The proposed advantages of the digital microlearning app were largely confirmed by the participants' perceptions, particularly regarding the ease of use and accessibility, and efficiency and timeliness of knowledge delivery. Assessments were more positive among younger or less experienced employees with more diverse backgrounds. Participants expressed a positive inclination toward using the app, and suggestions provided regarding its potential development and broader use suggested a positive view of digitalization in general. Conclusions: Our results show that app-based digital microlearning appears to be an appropriate new method for providing personnel competency development within the older adult care setting. Its implementation in a larger sample can potentially provide more detailed insights regarding its intended effects.
|
|
