| 1. |
- Ekström, Veronica, 1975-
(författare)
-
Det besvärliga våldet : Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I avhandlingen analyseras hur våldsutsatta kvinnors behov tolkas, omförhandlas och anpassas för att kunna hanteras inom socialtjänstens organisation. Avhandlingens övergripande frågeställningar fokuserar på insatser och behov, betydelsen av socialtjänstens organisering och betydelsen av socialarbetarnas handlingsutrymme. Avhandlingen baseras på kvalitativa analyser av statliga propositioner, intervjuer med socialarbetare och med kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer. Det teoretiska ramverket bygger bland annat på Frasers (1989) teoretiska perspektiv som tar sin utgångspunkt i samhällets tolkningar av människors/gruppers behov av stöd, nyinstitutionell teori och teorier om gatubyråkrater. Avhandlingen visar att socialarbetares tolkningar är centrala aspekter av förhandlingen om hur våldsutsatta kvinnors behov och rätt till stöd ska förstås. Ett viktigt resultat i avhandlingen är att stödet till våldsutsatta kvinnor blir så pass olika. Avhandlingen ger inga svar i kvantitativa termer på hur olikheten är fördelad, men den ger exempel på hur olikheten tar sig uttryck. I kommuner där specialiseringen innebär att socialarbetarna på socialkontoret i första hand utreder behov och fattar beslut om insatser, måste det också finnas adekvata insatser att besluta om. Saknas det så erbjuds inte heller något stöd. Stödet till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer blir också olika eftersom socialarbetare ställer olika krav eller sätter upp olika trösklar för att kvinnor ska få stöd. Avhandlingen visar att både gemensam kunskap och gemensam syn på sociala problem är centralt för att samarbetet inom den specialiserade socialtjänstens ska fungera och i längden också för vilket stöd människor kommer att erbjudas.
|
|
| 2. |
- Sinare, Hanna, 1985-
(författare)
-
Benefits from ecosystem services in Sahelian village landscapes
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rural people in the Sahel derive multiple benefits from local ecosystem services on a daily basis. At the same time, a large proportion of the population lives in multidimensional poverty. The global sustainability challenge is thus manifested in its one extreme here, with a strong need to improve human well-being without degrading the landscapes that people depend on. To address this challenge, knowledge on how local people interact with their landscapes, and how this changes over time, must be improved. An ecosystem services approach, focusing on benefits to people from ecosystem processes, is useful in this context. However, methods for assessing ecosystem services that include local knowledge while addressing a scale relevant for development interventions are lacking.In this thesis, such methods are developed to study Sahelian landscapes through an ecosystem services lens. The thesis is focused on village landscapes and is based on in-depth fieldwork in six villages in northern Burkina Faso. In these villages, participatory methods were used to identify social-ecological patches (landscape units that correspond with local descriptions of landscapes, characterized by a combination of land use, land cover and topography), the provisioning ecosystem services generated in each social-ecological patch, and the benefits from ecosystem services to livelihoods (Paper I). In Paper II, change in cover of social-ecological patches mapped on aerial photographs and satellite images from the period 1952-2016 was combined with population data and focus group discussions to evaluate change in generation of ecosystem services over time. In Paper III, up-scaling of the village scale assessment to provincial scale was done through the development of a classification method to identify social-ecological patches on medium-resolution satellite images. Paper IV addresses the whole Sudano-Sahelian climate zone of West Africa, to analyze woody vegetation as a key component for ecosystem services generation in the landscape. It is based on a systematic review of which provisioning and regulating ecosystem services are documented from trees and shrubs on agricultural lands in the region.Social-ecological patches and associated sets of ecosystem services are very similar in all studied villages across the two regions. Most social-ecological patches generate multiple ecosystem services with multiple benefits, illustrating a multifunctional landscape (Paper I). The social-ecological patches and ecosystem services are confirmed at province level in both regions, and the dominant social-ecological patches can be mapped with high accuracy on medium-resolution satellite images (Paper III). The potential generation of cultivated crops has more or less kept up with population growth in the villages, while the potential for other ecosystem services, particularly firewood, has decreased per capita (Paper II). Trees and shrubs contribute with multiple ecosystem services, but their landscape effects, especially on regulating ecosystem services, must be better studied (Paper IV). The thesis provides new insights about the complex and multi-functional landscapes of rural Sahel, nuancing dominating narratives on environmental change in the region. It also provides new methods that include local knowledge in ecosystem services assessments, which can be up-scaled to scales relevant for development interventions, and used to analyze changes in ecosystem services over time.
|
|
| 3. |
- Söderberg, Christina
(författare)
-
Individriktad brottsprevention : om SSPF och viljan att samverka
- 2016
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna licentiatuppsats behandlar brottspreventiv samverkan på individnivå, vilket är ett relativt nytt fenomen i Sverige och Skandinavien. Ett specifikt arbetssätt, samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritidssektor – SSPF – undersöks i studien och övergripande studeras hur idén om brottspreventiv samverkan i form av SSPF konstrueras och motiveras, hur den tolkas och omtolkas av samverkansparterna samt hur den omsätts i praktik.Det mer specifika syftet med studien är att undersöka brottspreventiv samverkan på individnivå som idé och praktik. Tre olika fokus eller aspekter på detta belyses: policy/struktur; organisation/profession och praktik/familj.De frågeställningar som besvaras i studien och som är kopplade till ovanstående fokusområden är följande: Hur har denna form av samverkan runt unga växt fram och hur motiveras den? Hur ser de organisatoriska förutsättningarna ut och hur upplevs SSPF av samverkansparterna? Slutligen hur interagerar företrädare för samhällets institutioner/ de professionella med familjen?Tre kommuner ingår i undersökningen. Empiriskt material har samlats in genom dokumentstudie, intervjuer i grupp och enskilt med samverkansparterna i de tre kommunerna, genom observationer vid SSPF-möten samt genom en enkät som gick ut till 30 kommuner och stadsdelar i Sverige.Resultaten visar att en koppling finns mellan den allmänna samhällsutvecklingen i stort och brottspreventionens utveckling. Allmänt kan sägas att talet om brottsprevention idag handlar allt mindre om strukturella förklaringar och åtgärder. I stället talas alltmer om kontroll och effektivitet, vilket bland annat innebär tidiga upptäckter och snabba insatser. För att lyckas med detta behöver samverkan komma till stånd. Resultaten visar också att polisens roll i individriktad prevention har blivit viktigare och framträder som den tydligaste aktören i SSPFsamverkan.Gällande förutsättningarna för SSPF-arbetet visar studien att såväl organisatoriska förutsättningar som exempelvis stabilitet i organisationer och implementeringsmöjligheter, som möjligheter till informationsutbyte på individnivå mellan parterna spelar stor roll för arbetet. De professionella bildar allians där den gemensamma bilden av den unge skapar mening. En spänning mellan stöd och kontroll blir synlig i SSPF-arbetet, likväl som en sorts likriktning, där poliser agerar socialarbetare och socialtjänsten talar om mer kontroll. Allians bildas också mellan professionella och föräldrar, vilket främst syftar till ökad kontroll runt den unge, men också till att stärka stödet till den unges föräldrar. De professionellas strävan efter ett nytt sätt att arbeta för att göra det bättre för målgruppen blir trots allt tydligt i studien.
|
|
