| 1. |
- Babapour Chafi, Maral, 1983, et al.
(författare)
-
Activity Theory. A framework for understanding the interrelations between users and workplace design.
- 2021
-
Ingår i: A Handbook of Theories on Designing Alignment Between People and the Office Environment. - London : Routledge.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Activity theory (AT) is a conceptual framework for the study of human activity. From this theoretical perspective, an activity system is the primary unit of analysis and is broken into three analytical components: (i) the subject - the person, group or organisation being studied, (ii) the mediating tools by which the activity is carried out, and (iii) the object that the provides the meaning and purpose for which subjects engage in activities. As the concept of tool mediation is central to the theory, its application in workplace studies has enabled an understanding of the interaction between employees as users, their activities and workplaces as mediating tools. AT has been applied in workplace studies to examine the implications of relocating to flexible offices, offering a holistic and contextual method of discovery that has informed use(r)-centred workplace design. Qualitative and interpretative research is recommended for examining the components of activities and their interdependencies. To this end, contextual inquiries are recommended, with a triangulation of methods such as interviews, observations and walkthroughs to ensure a comprehensive understanding of activity systems. The chapter concludes with a step-by-step guide for conducting workplace studies, using AT as an analytical framework.
|
|
| 2. |
- Babapour Chafi, Maral, 1983, et al.
(författare)
-
Contextual user research methods for eliciting user experience insights in workplace studies
- 2020
-
Ingår i: FUTURE WORKSPACES. ; , s. 265-275
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Purpose : The purpose of this paper is to contribute with experiences and reflections on user research methods that we have tested in our studies of users' experiences in office environments. Theory : Previous workplace studies with qualitative data approaches mainly rely on traditional methods such as interviews and observations. Based on user-centered design research, we outline methods that can be used to facilitate understanding the interrelations between users and their surrounding environment. Design : Three methods and their variations were applied in different case studies to facilitate understanding of user experiences in office environments: (i) spatial walkthroughs, (ii) card sorting, and (iii) experience curve mapping. Findings : Spatial walkthroughs were more immersive and provided most insights on the actual context with respect to spatial design qualities. The card sorting enabled exploring user experiences with respect to predetermined aspects. The experience curve mapping enabled understanding the temporal aspects of the user experience. The latter two methods were less immersive and less disruptive in the organisational context than the spatial walkthroughs. The flexibility of these methods allows for tailoring the application depending on the purpose of the workplace studies. We recommend using a combination of these methods to capture a more holistic understanding of user experiences and improving the workspace design to better fit the users. Originality : The outlined methods required user involvement and participation and provided insights for making evidence-based recommendations for designing or redesigning office environments that fit users' needs and preferences.
|
|
| 3. |
- Babapour Chafi, Maral, 1983, et al.
(författare)
-
Ergonomics of Office Work in a VR Environment: A State-of-the-art Literature Review
- 2022
-
Ingår i: Conference Proceedings of the 51st NES Conference: Work Well - Ergonomics in an unpredictable world. - 9789150629750
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Virtual Reality (VR) holds promise as a potential professional work tool – one such potential is to support office work tasks. VR is a simulated environment accessed via head-mounted displays and hand-controlled devices for interacting with the virtual interface. This paper aims to provide a state-of-the-art review of empirical research on VR-based office work, focusing on ergonomics. A structured literature database search and criteria-based exclusion led to a total of 5 papers addressing office work in a VR environment. The research on VR-based office work identifies potentials and drawbacks relevant to consider for future research and developments. The identified studies examine technical solutions, task performance, user experience and comfort when using VR-based solutions. The fast pace of technology development, e.g lighter headsets, increased field of vision and screen resolution, new controls, and the emerging plethora of new software may resolve many identified challenges, while perhaps introducing new problems.
|
|
| 4. |
- Babapour Chafi, Maral, 1983, et al.
(författare)
-
Methods for eliciting user experience insights in workplace studies: spatial walkthroughs, experience curve mapping and card sorting
- 2022
-
Ingår i: Journal of Corporate Real Estate. - 1463-001X .- 1479-1048. ; 24:1, s. 4-20
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose Drawing on a user-centred design perspective, the purpose of this paper is to (i) provide an overview of three contextual user research methods, namely, spatial walkthroughs, experience curve mapping and card sorting, (ii) exemplify their applications in different case studies and (iii) compare the methods according to their contributions for the study of users’ workplace experiences. Previous workplace studies with qualitative approaches mainly rely on methods such as interviews and observations. Although these methods provide rich data, the understanding of office users, their use situations and finding more fitting workplace designs can benefit from deeper user experience insights. Design/methodology/approach Three methods and their variants were tested in studies of user experience in flexible offices: spatial walkthroughs, experience curve mapping and card sorting. The methods were tested during workshops and interviews in four case studies with a total of 114 participants. Findings Spatial walkthroughs were more immersive and provided the most insights on the actual context with respect to spatial design qualities, while experience curve mapping enabled understanding the temporal aspects of the user experience and card sorting enabled exploring user experiences with respect to predetermined spatial qualities and contextual aspects. Originality/value Spatial walkthroughs, experience curve mapping and card sorting methods have not previously been applied in workplace studies. They facilitate dialogue, participation and user involvement and provide insights for making evidence-based recommendations for designing or redesigning office environments that fit users’ needs and preferences.
|
|
| 5. |
- Babapour Chafi, Maral, 1983, et al.
(författare)
-
Post-pandemic office work: Perceived challenges and opportunities for a sustainable work environment
- 2022
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 14:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The widespread adoption of remote and hybrid work due to COVID-19 calls for studies that explore the ramifications of these scenarios for office workers from an occupational health and wellbeing perspective. This paper aims to identify the needs and challenges in remote and hybrid work and the potential for a sustainable future work environment. Data collection involved two qualitative studies with a total of 53 participants, who represented employees, staff managers, and service/facility providers at three Swedish public service organisations (primarily healthcare and infrastructure administration). The results describe opportunities and challenges with the adoption of remote and hybrid work from individual, group, and leadership perspectives. The main benefits of remote work were increased flexibility, autonomy, work-life balance and individual performance, while major challenges were social aspects such as lost comradery and isolation. Hybrid work was perceived to provide the best of both worlds of remote and office work, given that employees and managers develop new skills and competencies to adjust to new ways of working. To achieve the expected individual and organisational benefits of hybrid work, employers are expected to provide support and flexibility and re-design the physical and digital workplaces to fit the new and diverse needs of employees.
|
|
| 6. |
- Babapour Chafi, Maral, 1983, et al.
(författare)
-
Workspace preferences and non-preferences in Activity-based Flexible Offices: Two case studies
- 2020
-
Ingår i: Applied Ergonomics. - : Elsevier BV. - 0003-6870 .- 1872-9126. ; 83
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Activity-based Flexible Offices (AFOs) are innovations in workspace design that are being increasingly implemented in organisations. While most studies investigate satisfaction and perceived work support in AFOs, employees' workspace preferences are not addressed in the literature. The aims of this study were to (i) identify workspace preferences and non-preferences in AFOs, and (ii) investigate whether employees’ workstation choices support their activities and align with their preferences. Two Swedish municipalities participated in the study. Data collection involved 27 semi-structured interviews and annotations on architectural drawings. The results showed that the interviewees preferred workstations that were both desirable and functional, and avoided workstations that were undesirable. This was due to functional, social, emotional and symbolic aspects of the workspaces as well as their physical structure and stimuli. The approach used in this paper can be adopted for improving the design of AFOs, thereby mitigating the stress of finding a suitable workstation.
|
|
| 7. |
- Berlin, Cecilia, 1981, et al.
(författare)
-
A Systemic Overview of Factors Affecting the Cognitive Performance of Industrial Manual Assembly Workers
- 2021
-
Ingår i: Lecture Notes in Networks and Systems. - Cham : Springer International Publishing. - 2367-3389 .- 2367-3370. ; 221 LNNS, s. 371-381
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In paced assembly lines, cognitive processing is required from assembly workers to perform correct and timely assembly of complex products with varying specifications. This interview study involving 75 industrial assemblers, design- and manufacturing engineers explores how assemblers’ cognitive performance is influenced by multiple factors within the contexts of product design, production setup and assembly. Our results indicate that both positive and negative effects on assemblers’ cognitive performance can stem from task design, timing, physical loading demands, extrinsic motivation factors, teamwork and the assembly “interface” design. Among design- and manufacturing engineers, two mindsets emerged: (i) a product-centred mindset relying on assemblers having sufficient experience, knowledge, and assembly instructions, (ii) an assembler-focused mindset characterised by an iterative and collaborative development process to ensure easy-to-assemble solutions, and avoid errors, delays and costly re-work. Despite organizational differences and conditions between the companies that took part in the study, the results are largely consistent.
|
|
| 8. |
- Berlin, Cecilia, 1981, et al.
(författare)
-
COREQ checklist for the research project PreKo, 2018-2021
- 2021
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- For the research project “A Model for predictive assessment of cognitive workload – PreKo”, we (the researchers) have completed a COREQ (Consolidated Criteria for Reporting Qualitative Studies) checklist to transparently convey the research project’s study design in detail, with regard to the multi-case interview study that was carried out in the project.
|
|
| 9. |
- Berlin, Cecilia, 1981, et al.
(författare)
-
Development of a stakeholder identification and analysis method for human factors integration in work system design interventions – Change Agent Infrastructure
- 2022
-
Ingår i: Human Factors and Ergonomics In Manufacturing. - : Wiley. - 1520-6564 .- 1090-8471. ; 32:1, s. 151-170
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In any work system design intervention—for example, a physical workplace redesign, a work process change, or an equipment upgrade—it is often emphasized how important it is to involve stakeholders in the process of analysis and design, to gain their perspectives as input to the development, and ensure their future acceptance of the solution. While the users of an artifact or workplace are most often regarded as being the most important stakeholders in a design intervention, in a work‐system context there may be additional influential stakeholders who influence and negotiate the design intervention's outcomes, resource allocation, requirements, and implementation. Literature shows that it is uncommon for empirical ergonomics and human factors (EHF) research to apply and report the use of any structured stakeholder identification method at all, leading to ad‐hoc selections of whom to consider important. Conversely, other research fields offer a plethora of stakeholder identification and analysis methods, few of which seem to have been adopted in the EHF context. This article presents the development of a structured method for identification, classification, and qualitative analysis of stakeholders in EHF‐related work system design intervention. It describes the method's EHF-related theoretical underpinnings, lessons learned from four use cases, and the incremental development of the method that has resulted in the current method procedure and visualization aids. The method, called Change Agent Infrastructure (abbreviated CHAI), has a mainly macroergonomic purpose, set on increasing the understanding of sociotechnical interactions that create the conditions for work system design intervention, and facilitating participative efforts.
|
|
| 10. |
- Berlin, Cecilia, 1981, et al.
(författare)
-
Fysisk arbetsmiljö för hälsa, välmående och prestation
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport har till syfte att ge en kunskaps-översikt över tillgänglig forskning på temat ”Fysisk arbetsmiljö för hälsa, välmående och prestation”. Kunskapsöversiktens innehåll fokuserar på hur en frisk och välmående fysisk arbetsplats utformas, för att ge förutsättningar för god arbetsprestation parallellt med hög grad av välmående. Rapporten är avsiktligen vinklad bort från problemfokuserad litteratur om skaderisker, likaså om insatser för hälsopromotion som syftar till att individen tar ett större eget ansvar för att öka sin fysiska aktivitet eller ändring av livsstil. Istället riktas fokus mot friskfaktorer som härrör från en väl genomtänkt och avsiktlig formgivning (design) av arbetsplatsen, både i form av layout och dess ingående tekniska lösningar (exempelvis utrustningar, möbler med mera). Översikten inkluderar till stor del litteratur från ergonomi- och design-fältet, i syfte att betona kunskap om den avsiktligt formgivna arbetsmiljön och dess ingående designparametrar. En systematisk litteratursökning har genomförts med sökning i två databaser, Scopus och Web of Science. Till en början identifierades 4299 sökträffar som uppfyllde sökkriterierna. Efter sållning, granskning av abstracts och kvalitetsutvärdering av 446 fulltexter inkluderades och kategoriserades till slut 317 artiklar i två huvudsakliga kategorier: 196 primär- och litteraturstudier om fysisk belastning på arbetsplatser, samt 121 designprocessorienterade artiklar vars innehåll ger råd om, vägleder och organiserar formgivningen av en hälsosam och välfungerande fysisk arbetsplats. Kvalitetsgranskning genomfördes på samtliga inkluderade artiklar; empiriska primärstudier utvärderades med McGill Mixed Methods Appraisal Tool (MMAT), litteraturstudier med Critical Appraisal Skills programmes (CASP) mall för kunskapsöversikter, och den designprocessorienterade litteraturen genomgick en förenklad kvalitetsgranskning med specialanpassad mall. Den inkluderade kunskapen spänner över många olika studietyper, metodansatser, interventionsavsikter och yrkesgrupper. Inom kategorin primär- och litteraturstudier identifierades fältstudier (134), laboratoriska studier (45), enkätbaserade tvärsnittsstudier (53) och litteraturstudier (14). Ett första resultat var att friskfaktorer av olika slag identifierades; dessa uttrycks oftast i form av önskade utfall som är spridda över ett spektrum mellan välbefinnande å ena sidan och prestation å andra sidan, till exempel välmående, nöjdhet, återhämtning, komfort, engagemang, prestation, produktivitet, effektivitet, kreativitet, problemlösning och samarbete. Vissa ”negativt” formulerade utfall är också indikatorer på fysisk belastningsfriskhet, till exempel minskad stress, fysisk belastning, fysisk skaderisk eller felhandling. Som synes håller sig inte alla dessa utfall strikt till den fysiska arbetsmiljön, utan påverkar även kognitiva och organisatoriska friskfaktorer. Resultaten redovisades även indelat i de yrkeskategorier som kunde betraktas som utmärkande i materialet. Den största proportionen av yrkesrelaterad litteratur om friskfaktorer handlar om kunskapsarbete (som domineras av kontorsstudier), följt av studier från vårdsektorn, därefter från industriella tillämpningar (inklusive byggbranschen) och därefter övriga yrken och studier som inkluderar flera yrkeskategorier samtidigt. Den design-processorienterade litteraturen innehåller mycket vägledning i hur arbetsplatser bör utformas generellt för att förbättra friskhet. De flesta studier om designprocesser som ger processrekommendationer om hur utformningsarbetet bör fortlöpa och organiseras rekommenderar en deltagande (participativ) ansats, för att skapa bättre förståelse för medarbetarnas behov och skapa engagemang under designprocessen både för design av arbetsredskap och av arbetsplatser. Det finns dock en del studier som visar att deltagande processer inte alltid leder till önskade effekter. Andra värdefulla bidrag från denna litteraturkategori berör användandet av olika verktyg för simulering och utvärdering samt metoder för att bedöma lämpligheten av arbetsplatsutformningen för specifika grupper av användare. Både arbetsplatsdesign och tekniska produktlösningar för att stödja friskhet på arbetsplatsen har utvärderats av litteraturen. Ett fåtal studier fokuserade på att utvärdera arbetsredskap för olika yrkeskategorier, ofta med belastningsergonomiska och riskkartläggande perspektiv, men även med hänsyn till aspekter som nöjdhet, preferens och användarvänlighet. Andra specifika spår i litteraturen är artiklar om sittande och stående, särskilda arbetskrav och förutsättningar för äldre arbetskraft, återhämtning. Användning av nya teknikutvecklingar i design- och utvärderingsprocesser är en annan trend som syns i litteraturen. Rapporten lyfter fram tre områden som kan bli allt vanligare: robotar som arbetsredskap inklusive hur arbetsfördelning mellan robotar och människor bör ske, användning av bärbar teknologi (wearables) eller rörelseregistrerande teknik (till exempel sensorer och kameror) för aktivitets- och/eller biometrisk mätning och slutligen ökad användning av simuleringar, exempelvis via så kallade digitala tvillingar, för design och underhåll av arbetsplatser. Enligt en kategori studier framhålls att designmässiga arbetsplatsförändringar bör kombineras med utbildning, träning och kunskapskomplettering för att uppnå beteendeförändringar hos användare av arbetsplatsen eller arbetsredskapen, detta för att erhålla de största och mest varaktiga effekterna på hälsa och välmående. Den designprocessorienterade litteraturen gav en rik och varierad vägledning i olika processer, ansatser, verktyg och metoder för hur en friskhetsfrämjande arbetsplatsdesign kan stödjas. Bidragen kan vara vägledande både för individ- och makroperspektiv, det vill säga systemsynen i artiklarna varierar mellan olika systemnivåer och kan vägleda såväl olika processteg som val och utvärdering av specifika utrustningar och layouter samt ge råd för hur en deltagande process som involverar medarbetarna bör gå till. Bland verktygen som beskrivs för dessa ändamål finns metoder, analytiska modeller, mätutrustningar och simuleringstekniker. Denna översikt hade en bred ansats, vilket har visat sig vara både en styrka och en svaghet. Det är svårt att finna klara, allmänna rekommendationer med hänsyn till så många olika specialsammanhang och skilda arbetssystems syften. Även om renodlade studier om enskilda ”friskhetsfrämjande” faktorer finns, är multi-utfallsinriktade ansatser en mycket mer intressant och relevant väg att gå för framtida forskning och utveckling. För att komma längre och djupare med sådana kombinationer av syften, tror författarna att en framgångsfaktor är att begränsa sig till fördjupade studier inom avgränsade yrkesområden, till exempel industri, vård, kunskapsarbete och andra, mer specifika områden som i denna översikt har sammanförts med andra kategorier. En ytterligare rekommenderad fördjupning skulle vara att fokusera på utvärderingar av belastningsreducerande arbetsredskap, särskilt i syfte att vägleda organisationer, arbetsgivare och formgivare i processen att upphandla, välja, införskaffa och implementera utrustning och arbetsredskap. Något som bör beforskas mer är parallella utvärderingar av fysisk och kognitiv (eller mental) arbetsbelastning från samma arbete. Detta är svårt men mycket viktigt att undersöka. Denna studie har även funnit få bidrag som berör tidsrelaterade faktorer som till exempel schemaläggning, rotation med mera, vilka presenterats som strategier för en hälsosammare grad av fysisk belastning i arbetet. En närbesläktad aspekt som vore intressant att undersöka närmare är hur interaktionen med digitala gränssnitt påverkar den fysiska belastningen, då användningen av fler digitala tjänster leder till mer fysisk interaktion med ”smarta” gränssnitt och handhållna/bärbara tekniker både i våra yrken och privat. Vidare identifierade översikten få studier som beskriver misslyckade designprocesser.
|
|
