| 1. |
- Baianstovu, Rúna Í, 1961-, et al.
(författare)
-
Complexities facing social work : Honor-based violence as lived reality and stereotype
- 2024
-
Ingår i: Journal of Social Work. - : Sage Publications. - 1468-0173 .- 1741-296X.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Summary: It is widely accepted that honor-based violence is a lived reality and a serious problem. However, honor-based violence is also a contested academic and political field, characterized by a polarized debate about whether or not the violence comprises stereotyping images of immigrants. This article asks how honor-based violence can be understood in light of this polarization, and what consequences it may have for clients and social workers. It is based on interview data with 235 adults with either professional (n = 199) or personal experiences (n = 36) of honor-based violence in Sweden. The data has been thematically coded and analyzed using the concepts of culturalization and intersectionality.Findings: Honor-based violence is simultaneously a lived reality and teeming with stereotypes that are constructed by culturalizing images of nation, gender, age, religion, and sexuality. These stereotypes constitute forms of violence themselves and decrease clients’ trust in society and its institutions. Hence, the stereotypes become obstacles to social workers’ capacity to support those exposed to violence. At a general level, the stereotypes contribute to retaining the exposed in violence. In contrast, intersectional approaches to understanding honor-based violence have the potential to capture clients’ self-perceived and complex formulations of the causes of, and the character of, their situation, and thus increase the possibilities for adequate support.Applications: The article's findings can support social workers’ understanding of the complexity of honor-based violence and strengthen their possibilities and capacities to develop antiracist and nonviolent communicative practices and, thus, acknowledge clients’ varying experiences and individual needs.
|
|
| 2. |
- Baianstovu, Rúna Í, 1961-, et al.
(författare)
-
Migration, Honour, Violence and Inequality : Developing Isolation and Mobility as Mechanisms of Honour Related Violence
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The aim of the paper is to contribute to the expanding knowledge-base for reducing honour related violence (HRV), that has becomeincreasingly complicated, not to say corrupt, by ongoing neoliberalism and right-wing agendas.HRV is a serious problem with complex roots, causes and sometimes deadly consequences. It is a contested academic and political fieldconstructed through various borders, boundaries, and intersections such as nation, ethnicity, gender, age, sexuality, religion, and migration.The paper examines some of these borders, boundaries, and intersections by analysing the expressions, prevalence, and patterns of HRV in Sweden, a historically social democratic and femocratic welfare state, challenged by increasing social, economic, and political inequalities,and a mainstream discourse describing HRV as a distinctively dangerous form of violence linked to culture, religion, and migrants’ failure to‘assimilate’ to Nordic ideals of gender equality. As such, positionings on HRV have played and continue to play straight into the hands ofnationalist politics, racist agendas, and right-wing assimilationism.In contrast, the paper draws on feminist and intersectional sociological theory, at the interface of honour, integration, migration, to develop theconcepts of isolation and mobility. It is based on a substantial qualitative and quantitative empirical material: focus groups and individual in-depth interviews with people with direct, personal experiences and indirect, professional experiences of HRV (n=259) and three surveysanswered by fifteen-year-olds in Swedish metropolitan areas (n=6002).The paper shows first, how isolation and mobility reinforce or weakenhonour norms and violence, respectively
|
|
| 3. |
- Baianstovu, Rúna Í, 1961-
(författare)
-
Migration och kvinnors utsatthet för våld i nära relationer
- 2021
-
Ingår i: Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer. - Stockholm : Liber förlag. - 9789147138302 ; , s. 202-215
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Migration och kvinnors utsatthet för våld i nära relationer belyser kvinnors generella sårbarhet för våld i nära relationer i anknytningsrelaterade migrationssituationer ur ett intersektionellt perspektiv.Genom fyra kvinnors berättelser ser vi vilken betydelse faktorerna inneslutning och mobilitet har för våldsutsatthet i migrationens gränsland och hur kön, ålder, etniskt/och eller nationellt ursprung, språk, religion, sexualitet och migrationsstatus samspelar med samhällets lagstiftning och dess kapacitet att genom sina välfärdsinstitutioner erbjuda adekvat stöd och hjälp som de utsatta också har möjlighet att ta del av.
|
|
| 4. |
- Baianstovu, Rúna Í, 1961-, et al.
(författare)
-
Relationerna bestämmer tillhörigheten : En utvärdering av IOP Mötesplats Vox 2018-2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SAMMANFATTNINGIOP Mötesplats Vox 2018-2020 har kommit till för att identifiera och möta behoven i två bostadsområden i Örebro kommun, Varberga och Oxhagen, som tillsammans utgör stadsdelen Vox. Verksamhetens mål är att bidra till ökad jämlikhet och integration genom att stärka förutsättningarna för barn och unga att nå målen i skolan, för en attraktiv och trygg stadsdel, för utbildning, arbete och integration samt för möjligheten till meningsfull fritid. Örebro universitet har under 2020 åtagit sig att utvärdera verksamhetens måluppfyllelse på individ-, områdes- och samhällsnivå. Utvärderingen baseras på intervjuer, statistik och rapporter.Mötesplatsens verksamhet var inledningsvis bred men utkristalliserades andra året i en rad mer stabila verksamheter som bidrar till måluppfyllelse. Vi ser detta som en naturlig utveckling som kan liknas vid att vaska guld: efter enträget arbete faller gruset undan och guldkornen framträder. De verksamheter som har bidragit till måluppfyllelse har som gemensam nämnare att de utformats med lyhördhet för deltagarnas behov och i tät samverkan med andra verksamheter. Fritidsbanken, Kul i Vox, Ungdomspoolen och Vox IF är några exempel. Dessa har ökat rörligheten mellan människor och platser vilket målen ytterst handlar om. Måluppfyllelse i skolan är en förutsättning för att barn och unga ska kunna röra sig mellan olika geografiska och sociala miljöer. Detsamma gäller vuxnas utbildning och arbete. I en attraktiv och trygg stadsdel kan människor röra sig fritt utan att begränsas av rädsla och hierarkier mellan människor och grupper i samhället, och en meningsfull fritid handlar om nya erfarenheter, relationer och förmågor som bidrar till rörlighet.Mötesplats Vox har bland annat vitaliserat befintlig verksamhet genom Lovskolan, skapat Fritidsbanken, Kul i Vox och Ungdomspoolen varav några permanentats i kommunens regi samt den numera självständiga föreningen Vox IF vilket i högsta grad bidrar till ökad jämlikhet och integration i Vox-området. Deltagande i verksamheterna har haft positiv betydelse för individer, men när vi undersöker förändring på områdes- och samhällsnivå ser vi att situationen i området försämrats avseende arbete, utbildning och integration. Det är ännu för tidigt att se effekten av satsningar på skolområdet, för det är först 2021-2022 som mätningar kan visa resultat av mötesplatsens insatser. Vi har dock konstaterat att de grundförutsättningar som formar ungas möjlighet till meningsfull fritid såsom föräldrars arbetslöshet, låg utbildningsnivå, fattigdom och trångboddhet, är samspelande faktorer som kan försämra ungas möjligheter till studier, organiserade fritidsaktiviteter, umgänge och återhämtning.När det gäller målsättningen om en trygg och attraktiv stadsdel är det svårt att se någon entydig utveckling. Vi ser en överrepresentation av anmälningar som gäller vissa brott, men också en minskning som kan tyda på en nedåtgående trend vad gäller kriminalitet.När vi beaktar ett axplock av data om socioekonomiska villkor framträder bilden av ett socialt utsatt område. De problem vi har pekat på beror inte på människors födelseland eller bakgrund i sig utan på den samlande summan av socioekonomiska faktorer såsom låg utbildningsnivå, svag ställning på arbetsmarknaden och bristande förankring i de offentliga trygghetssystemen. Dessa faktorer drabbar ju också människor med svensk bakgrund i utsatta områden. Samtidigt kan omständigheter kring migrationen tillsammans med hinder i etableringen i det nya hemlandet förstärka risken för social problematik och fattigdom när det gäller utrikes födda. Den goda sidan av saken är att konkreta livsomständigheter såsom utbildningsnivå, kunskap om socialförsäkringssystemet, boendeförhållanden och kontakter som gynnar etablering på arbetsmarknaden går att förändra till det bättre. De villkor vi har diskuterat är inte huggna i sten utan kan förbättras genom bland annat integrationspolitik, utbildningspolitik, arbetsmarknadspolitik och bostadspolitik och det finns stora behov av långsiktigt, relationsskapande arbete med både barn, unga och vuxna i Vox-området. Det handlar dels om socialt stöd som sådant, dels om att skapa tillit till socialtjänsten, skolan och andra myndigheter som ju tillsammans uppfattas som repressiva representanter för samhället; inte på grund av de boendes bakgrund och erfarenheter i hemländerna utan utifrån myndigheternas faktiska ageranden här och nu.Samtliga offentliga och ideella aktörer i Vox-området känner till Mötesplats Vox arbete och åtskilliga har erfarenhet av samverkan med mötesplatsen. De ser positiva sidor av mötesplatsens engagemang i området, men det finns också förslag om utveckling av samverkan.I det fortsatta arbetet är framför allt ökad samverkan mellan boende, skola, socialtjänst, föreningar och de verksamheter som ingår i Mötesplats Vox av vikt. Mötesplatsen har goda förutsättningar för att vara drivande i övergripande samverkan som handlar om att skapa långsiktiga relationer och generaliserad tillit bland boende i området; det vill säga att man kan göra något för någon utan att förvänta sig något tillbaka och litar på att den andre gör något för någon annan en annan gång. Generaliserad tillit är i kort och gott förutsättningen för en trygg stadsdel där människor med olika erfarenheter och livsprojekt litar på att också människor utanför den egna gruppen vill dem väl. En förutsättning för att lyckas med sådant arbete är att öka de boendes agens och delaktighet i det egna livet och i samhällsutvecklingen. I sådana sammanhang axlar alla samhällsaktörer i området ansvaret att motverka samhällets allmänna tendens att se de boende som potentiella brottslingar eller problemhärdar, vilket skapar motsatsen till tillit. Den insikten har tydligt uttalats inom flera av mötesplatsens verksamheter och fångas i det medarbetarcitat som utgör rapportens titel: ”Relationerna bestämmer tillhörigheten”.
|
|
| 5. |
- Baianstovu, Rúna Í, 1961-, et al.
(författare)
-
Segregationens betydelse för hedersnormer samt för hedersrelaterat våld och förtryck : Nya analyser utifrån Storstadskartläggningen
- 2022
-
Ingår i: Socioekonomisk segregation och hedersrelaterat våld och förtryck. - Stockholm : Delegationen mot segregation (Delmos). ; , s. 5-45
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Vad har segregation, hedersnormer och hedersrelaterat våld med varandra att göra? Genom en analys av intervjuer med professionella inom offentlig verksamhet och i civilsamhället samt personer med egen erfarenhet av att växa upp i en hederskontext belyser vi segregationens betydelse för hedersnormer samt hedersrelaterat våld och förtryck på en rad fält. Fälten är socioekonomi, grannskap, kollektiv statslöshet, inkludering i det svenska välfärdssystemet, migrationsmönster, lokala och transnationella relationer samt bakgrund i stater med och utan offentlig välfärd. Studien visar att komplexa mönster av segregerande faktorer på dessa fält bidrar till att hedersnormer uppstår, upprätthålls och förändras och påverkar det hedersrelaterade våldets och förtrycket uttryck och omfattning. Mobilitet är segregationens motsats och därmed en mekanism som urholkar hedersnormer och minskar hedersrelaterat våld och förtryck.
|
|
| 6. |
- Baianstovu, Rúna Í, 1961-, et al.
(författare)
-
Socialt hållbart arbete med hedersrelaterat våld och förtryck i Örebro län 2022 : En intersektionell behovsinventering
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Örebro universitet har haft i uppdrag för Länsstyrelsen i Örebro län att undersöka behovet av särskilda stöd- och kunskapsresurser i det konkreta arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck i kommunerna i Örebro län. Forskning visar att hedersrelaterat våld och förtryck är en allvarlig utsatthet med många olika uttryck. Omfattningen är oklar inom forskningen och beror på variationer i definitioner och vetenskapliga metoder. Vi ser en tendens till att begreppet blir allt lösare i konturerna i offentliga dokument. Därmed är hedersrelaterat våld och förtryck ett komplext kunskapsområde som bidrar till stereotyper som hindrar att utsatta får rätt hjälp vid rätt tidpunkt, med lämplig omfattning och varaktighet. Mot bakgrund av tidigare forskning samt 23 fokussamtal med 88 professionella ur olika yrkeskategorier och nyckelpersoner i civilsamhället i Örebro län framkommer att en särskild stöd- och kunskapsresurs bör etableras. Stöd- och kunskapsresursens arbete bör bygga på ett inkluderande och intersektionellt perspektiv och på demokratins grund. Det bör vara djupt och brett förankrat i nationell och internationell forskning och ha social hållbarhet som mål. Kunskapsresursen bör vidare bygga på en vetenskaplig grund, verka för en dynamisk kunskapsutveckling i hela länet samt för öppenhet och transparens i kommunikationen mellan lokala, regionala och nationella aktörer. Det övergripande målet för länets arbete med och mot hedersrelaterat våld och förtryck bör vara att verka för varje invånares rätt till frihet från våld och förtryck och frihet till jämlikt och jämställt deltagande i samhällslivet. Dessa friheter hör samman med varandra och förutsätter frihet från varje form för inneslutning och segregation, inom familjelivet, i grupper och i samhället för övrigt.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Baianstovu, Rúna Í, 1961-, et al.
(författare)
-
The Transformation and Integration of Society : Developing Social Work Pedagogy through Jürgen Habermas’ Theory of Communicative Action
- 2020. - 1
-
Ingår i: The Routledge Handbook of Critical Pedagogies for Social Work. - Oxon, UK : Routledge. - 9781138545748 - 9781351002042 ; , s. 450-465
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Social work is a globalised field of action, facing theoretical, practical, ethical and pedagogical challenges caused by major global transformations that have given rise to an increasing diversity of socioeconomic, national, ethnic, racial, and religious divisions. This context poses anew the question of the possibility of interconnectedness over or between these divisions. It prompts us to ask, inter alia, do we have to share the same life, the same experiences, the same class, nationality, ethnicity, race, or religion to achieve solidarity and mutual understanding? The German philosopher, sociologist and critical theorist, Jürgen Habermas has shown that this increasing diversity calls for a specific kind of communication to reach mutual understanding and the emancipatory possibilities this entails. He also states that our possibilities for communication are often systematically obstructed. However, Habermas has not been content with stating the problem, he also offers a way to create mutual understanding and cohesion in a rapidly changing world. In such a context, the stakes for social workers (both as practitioners and educators) to communicate or facilitate mutual understanding over socioeconomic, cultural, religious and normative divides, are extraordinarily high. In this chapter the pressing needs of communication across difference and the obstacles to it will be examined in the light of Habermas Theory of Communicative Action.
|
|
| 9. |
- Baianstovu, Rúna Í, 1961-, et al.
(författare)
-
Vägar ut och vägar in : Hedersrelaterat våld och förtryck och kvinnors etablering i arbetslivet
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hedersrelaterat våld och förtryck inkluderar ett brett spektrum av psykiska, fysiska, sexuella och materiella begränsningar, kränkningar och våldshandlingar som syftar till att bevara eller återupprätta en familjs eller en släkts anseende i omgivningens ögon. Strikta könsnormer som reglerar människors möjligheter att forma sina liv är en bärande beståndsdel i alla heders-kontexter. Övertygelser om vilken typ av relationer, platser, uppgifter och roller som är lämpliga för flickor, pojkar, kvinnor och män i olika åldrar och samhällspositioner leder till begränsningar av framförallt flickors och kvinnors liv – inte minst deras möjligheter till utbildning och arbete utanför familjen.Vi har analyserat 26 livsberättelser från kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck med fokus på hur våldsutsattheten påverkar deras möjligheter till etablering i arbetslivet. Livsberättelserna kommer ur resultatet av datainsamlingen för Storstadskartläggningen, Heder och samhälle i Sverige tre storstäder Göteborg, Malmö och Stockholm 2017-2018. Resultatet av analysen visar för det första att hederskontextens könsbundna plikter och kyskhetsnormer begränsar flickors och kvinnors möjlighet till utbildning. Vissa av intervjudeltagarna har tillåtits studera på familjens villkor medan andra har hindrats helt och hållet. Många har haft svårt att fullfölja sina studier på grund av turbulens och ohälsa till följd av våldet. För det andra visas att utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck på kort och lång sikt gör det svårt att etablera sig i arbetslivet och samhället i stort. De intervjudeltagare som levt i strikta hederskontexter saknar i regel arbetslivserfarenhet under tonårstiden, liksom andra erfarenheter som är centrala för etablering i arbetslivet. Vissa av de kvinnor som anlänt till Sverige i vuxen ålder befinner sig långt från arbetsmarknaden på grund av att de har förhindrats lära sig svenska och ha kontakt med samhället utanför hederskontexten. Många av våra intervjudeltagare har levt och lever alltjämt i svåra omständigheter i och med en allvarlig hotbild, skyddad identitet, ständiga uppbrott och kvarvarande psykisk och fysisk ohälsa, vilket försämrar deras möjligheter att arbeta. En del av dessa omständigheter är gemensamma för våldsutsatta, oavsett om de utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck eller andra former av våld. Men några variationer är specifikt kopplade till hederskontextens grad av inneslutenhet respektive mobilitet. Ett tydligt mönster är att de intervjudeltagare vars föräldrar, eller andra närstående, har lyckats etablera sig på den svenska arbetsmarknaden så småningom själva utbildar sig och arbetar, om än med svårigheter och fördröjning. Huruvida föräldrarna etablerar sig och arbetar i Sverige verkar ha större betydelse än föräldrarnas utbildningsnivå och karriär i det före detta hemlandet. Det beror på att de föräldrar som arbetar i Sverige tar större del av det svenska samhället, och därmed lever i en högre grad av mobilitet och normförändring än de föräldrar som inte arbetar och har få kontakter med andra utanför den primära gruppen och på så vis lever i markant inneslutenhet där hedersnormerna förblir starka eller till och med förstärks efter migrationen. När föräldrar och andra familjemedlemmar arbetar ökar kontakten med det omgivande samhället samtidigt som deras sociala och ekonomiska beroende inom hederskontexten minskar: det leder till att hedersnormerna utmanas och försvagas. Sådan mobilitet leder till normförändring som förbättrar flickors och kvinnors möjlighet till utbildning och arbete utanför hederskontexten.Ett annat mönster i materialet är att de intervjudeltagare som vuxit upp under etniskt och religiöst minoritetsskap, krig och förföljelse, låg utbildningsnivå och fattigdom får sämre förutsättningar för studier och arbete. Sådana omständigheter tvingar människor att sluta sig inåt för att säkra sin överlevnad och är en mylla för strikta hedersnormer som ju är tätt sammanlänkade med familjens försörjning. I familjer där den huvudsakliga försörjningen vilar på transnationella relationer, arbete i familjeföretag och bortgifte av döttrar inom hederskontexten betraktas den obligatoriska skolgången i Sverige som ett nödvändigt ont eftersom den äventyrar döttrarnas kyskhet. Detsamma gäller kvinnors arbete utanför familjen. Men så ser det inte ut inom alla hederskontexter. I välbärgade familjer med hög status kan flickors skolprestationer istället betraktas som ett mått på deras kyskhet; familjens anseende gynnas om döttrarna presterar oklanderligt i skolan och inom livets alla områden, eftersom det signalerar ett slags uppburen skötsamhet som passar in i bilden av den lyckade familjen. Hederskontextens heteronormativa genusordning handlar ju, som vi sett, om att vara man eller kvinna på rätt sätt beroende på ålder och samhällsposition. Flickor och kvinnor i högstatusfamiljer kan därför i vissa fall åtnjuta en relativ, villkorad frihet som bygger på att deras studier och arbete gynnar familjen.Ett tredje och sista mönster har att göra med hedersnormernas föränderlighet. Flera av intervjudeltagarna berättar om konflikter inom hederskontexten – ibland föräldrarna emellan, andra gånger mellan föräldrarna och bröder som misshandlar sina systrar på eget bevåg, och åter andra mellan föräldrarna och den större släktgemenskapen. Några av konflikterna uppstår då unga män inskärper strikta hedersnormer som deras föräldrar inte känner igen i nya, grannskapsbaserade gemenskaper som uppstår till följd av segregation, diskriminering, ojämlik tillgång till välfärd och andra omständigheter som bidrar till inneslutning. Här ser vi hur socioekonomiska klyftor blir en grogrund för förstärkta hedersnormer. Andra konflikter uppstår då en person eller en familj anammar progressiva värderingar som går på tvärs med hedersnormerna. För att så ska ske behövs tillgång till tankegods som utmanar heders-kontexten, men framförallt möjlighet till försörjning, välfärd och sociala sammanhang som gör det möjligt att skapa ett meningsfullt liv utanför den och inne i ett samhälle som präglas av mångfald och demokrati. Hedersnormer är alltså inte fixa och färdiga en gång för alla; de förstärks eller försvagas beroende på människors levnadsvillkor, vars yttersta strukturella nivå kan sammanfattas som grader av inneslutenhet och mobilitet. Utbildning och arbete utanför hederskontextens snäva krets av familj och släkt kan erbjuda våldsutsatta kvinnor en väg till ett liv i trygghet och frihet.
|
|
| 10. |
|
|
