| 1. |
- Barup, Kerstin, et al.
(author)
-
Multi-disciplinary lidar applications
- 2010
-
In: Laser Applications to Chemical, Security and Environmental Analysis, LACSEA 2010. - 2162-2701. - 9781557528803
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Lidar is a powerful technique normally associated with atmospheric monitoring. However, lidar techniques, also of the laser-induced fluorescence and laser-induced breakdown spectroscopy varieties, provide many new possibilities in unconventional fields including cultural heritage and ecological applications.
|
|
| 2. |
- Bernerstedt, Thomas, et al.
(author)
-
3500 kyrkor : Problem eller möjlighet. 8 Restuareringsexempel
- 2014
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- I kyrkorna finner man de högsta kvaliteterna av arkitektur och konst som har stått i mänsklig makt att uppbringa. Kulturarvets värde är högt. Arkitektur är en konstart som förstärker funktionen/verksamheten – på samma sätt som t.ex. musik, poesi, skulptur eller måleri. Konstarterna går utöver funktionerna/verksamheterna, därför finns det alltid nya möjligheter att bearbeta. Restaureringskonstens uppgift är att tillvara arkitekturkvaliteterna, utveckla dem och förhöja dem. Det finns ungefär 3 500 kyrkor inom Svenska kyrkan, en tredjedel medeltida och entredjedel från 1950–60-talen. Sammantaget är det en komplex samling byggnader. Majoriteten av 6,4 miljoner medlemmar i Svenska kyrkan är intresserade av att kyrkobyggnaderna tas om hand. Färre säger sig vara intresserade av att aktivt delta i kyrkans kärnverksamhet. Men kyrkobyggnaden och verksamheten hänger samman; de enda byggnader som haft enoch samma användning i 1000 år är kyrkor. Att vårda och utveckla kyrkobyggnadsmiljöernaingår inte i kyrkans kärnverksamheter. Varför inte? Sedan relationsförändringen år 2000 då kyrkan skildes från staten har inga långsiktiga visioner eller strategier om förvaltningen av Sveriges mest tillgängliga kulturskatt framkommit. Inget drastiskt hände år 2000; antalet gudstjänstbesökare började minska långt tidigare. Varför ska vi vara så oroliga nu när vi inte var det förut? Våra kyrkor är i bättre skick än i något annat land i Europa, vi har aldrig haft det så bra som nu, ändå är det först nu som vi inte anser oss ha råd att sköta denna del av kulturarvet. Andra länder har en mängd olika sätt att finansiera och arbeta med kyrkobyggnader. Sverige har bara ett sätt, statsbidrag. En mängd oprövade möjligheter finns – ett gyllene ägg att förvalta! 20 studenter i Restaureringskonst har arbetat med kunskapsuppbyggnad i teori och praktik under året. Våra studier har innefattat tre innerstadskyrkor och fem andra kyrkor i Stockholms stift, praktiskt nåbara för våra studier. Vi är väl medvetna om de helt olikartade förutsättningar som finns i vårt avlånga land med Europas snabbaste urbaniseringstakt, även om vi haft ett begränsat antal fallstudier när vi tränat arbetsprocess och metodik. Året har förutom projektarbete omfattat föreläsningar, seminarier, workshops och studieresor inom restaureringshistoria, dokumentation med 3D-laserscanning, kulturhistoriskvärdering och analys, material och metoder för restaurering, gestaltning och bevarande,presentation och kommunikation. Av årets studenter är tio arkitekter, en ingenjör, sex antikvarier, två konservatorer och en förvaltare. Tack vare kursens blandade professioner är inledningdiskussionerna och det interna kunskapsutbytet en viktig del av utbildningen, liksom det nätverk som erbjuds genom inbjudna föreläsare och specialister inom praktisk restaurering och i forskningsfronten. Genom studiebesök och studieresor får studenterna kontakter ochintryck av hur restaurering tillämpas och diskuteras i olika sammanhang. I år har vi gjort studieresor till Tyskland och England samt inom Sverige. Kyrkan har i alla tider stått för högsta kvalitet i arkitektur och konst – årets kurs vill visa värdet av denna resurs och hur vi kan arbeta med uppgiften att upprätthålla och gärna öka kulturarvets kvaliteter genomrestaureringskonst.Vi tackar alla som bidragit till genomförandet av vår kurs i år; särskilt Stockholms stift och de församlingar som har gett oss tillgång till sina kyrkor.
|
|
| 3. |
- Gustafsson, Lotta, 1958-
(author)
-
Medeltidskyrkan i Uppland : restaurering och rumslig förnyelse under 1900-talet
- 2010
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The aim of this work is to illuminate the history of restoration in 20th century Sweden by studying restorations of medieval Uppland churches, in the hope of highlighting the debate and conflicts surrounding the ideologies forming the framework of church restorations and identifying the crucial considerations. It is an attempt to depicting church restorations with the focus of attention on the function of the church interior, but also on ways of achieving a credible design appropriate to the present. Theological and liturgical issues and their connection with usability constitute an important background. The study takes as its starting point the architect’s mission as the person in charge of the restoration project. The heritage conservation aspects and issues of principle concerning preservation are present as a basic precondition of every restoration assignment.The study demonstrates the complexity of the design of the various church interiors. The 20th century restorations have been concerned with modernisation, with questions of materials and with the character of the church interiors, but they have also hinged on individual architects and their differing attitudes towards preservation and new design, and on the relation between restoration and spatial renewal. This study encompasses the whole of the 20th century, but with special emphasis on the period between about 1920 and 1980. First of all a general count was taken of all major restorations in the province of Uppland. Their time-related character prompted a division of the 20th century into four periods, and one church from each period was chosen for closer study. The four churches chosen were Tensta, Skånela, Knivsta and Orkesta. More examples were then used to illustrate the complexity of the restorations. Studies of the church buildings, in the in-depth studies and in supplementary examples from the province as a whole, were then viewed in relation to overarching issues concerning restoration tradition, values and viewpoints held by the heritage conservation authorities, parochial needs for changes to the church interiors, but also discussions concerning the functional and artistic design of new churches and how those discussions were reflected in the historic churches.
|
|
