| 1. |
- Abrahamsson, Caroline, et al.
(författare)
-
Att drabbas av sorg i samband med vuxen närståendes död : En allmän litteraturöversikt om anhörigas upplevelser av sorg och vad som förvärrar och lindrar sorgen
- 2021
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Bakgrund: Sorg är en normal reaktion i samband med närståendes död. Sorg är inteen sjukdom men kan ge besvär som liknar dem som uppkommer vid sjukdom. Om sorgeninte kan hanteras av personen som drabbas av sorg kan den leda till kompliceradsorg och sorgeprocessen förlängs. Sjuksköterskor som arbetar inom vård och omsorgmöter anhöriga som upplever sorg i samband med närstående döende och död ochbehöver ha kunskap och förståelse för hur deras situation kan vara för att kunna geadekvat stöd för anhöriga i sorg.Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av sorg i samband med vuxen närståendesdöd.Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativstudiedesign. Vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna Cinahl Complete, Pub-Med och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån kvalitativa kvalitetskriterieroch analysen av studiernas resultat genomfördes utifrån Fribergs analysmetod för litteraturöversikter.Resultat: Upplevelsen av sorg delas in i två kategorier och tio underkategorier. En känslomässigbelastning och att känna sig vilsen och oviss med underkategorierna Chockoch oförmåga att minnas, Smärta, Ångest och ledsenhet, Skuld och lättnad, Ensamhetoch saknad, Ovisshet samt Vilsenhet. Omgivningens agerande förvärrar och lindrarsorgen med underkategorierna Att mötas av personer som inte förstår, Att få informationsom ger förståelse samt Att få känslomässigt stöd.Diskussion: Studiens kvalitet diskuteras utifrån trovärdighetsbegreppen tillförlitlighet,verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuteras de trecentrala fynden: upplevelser av skuld, ovisshet och betydelsen av känslomässigt stödvid sorg. Fynden diskuteras i relation till personcentrerad vård och sjuksköterskorsbehov av kunskap för att kunna möta personer i sorg.
|
|
| 2. |
- Andersson, Martina, et al.
(författare)
-
Erfarenhet av att bedöma äldre personers problem i livets slutskede : en fokusgruppsstudie ur ett sjuksköterskeperspektiv
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Andelen äldre personer i Sverige ökar och en del äldre personer drabbas av en eller flera kroniska sjukdomar. Allt fler personer önskar att vårdas hemma vid livets slut och kan då vara i behov av allmän palliativ vård. Vid palliativ vård i livets slutskede är det en eftersträvan att lindra lidande och förbättra livskvaliteten genom att tidigt uppmärksamma och lindra personers fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem. Äldre personer i livets slutskede har ofta flera komplexa problem som påverkar varandra. För att lindra lidande behöver sjuksköterskor kunna bedöma och tolka olika problem som äldre personer kan uppleva i livets slutskede. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att bedöma problem som äldre personer besväras av i livets slutskede inom kommunal hemsjukvård. En kvalitativ metod har använts. Data samlades in med fyra fokusgruppsintervjuer. Totalt deltog 13 sjuksköterskor verksamma inom hemsjukvård från tre olika kommuner i studien. Data analyserades med Kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom ett övergripande tema: strävan efter kontinuitet för att lära känna personen genom återkommande hembesök underlättar bedömning av problem som behöver tillgodoses i livets slutskede samt kategorierna; att bygga en relation underlättar bedömningen, att samtala för att erhålla information, att observera kroppsspråket skapar en bild och att ta del av andras iakttagelser som stöd. Resultatet visade att relationen till den äldre var viktig för att bedöma den äldres problem och att sjuksköterskor till stor del förlitade sig på sin kliniska blick vid bedömningen. Vidare framkom att sjuksköterskorna sällan använde sig av skattningsinstrument, vilket de uttryckte en önskan att bli bättre på. Slutsatsen är att en ökad användning av skattningsinstrument skulle kunna förenkla bedömning av problem hos äldre personer som sjuksköterskorna inte sedan tidigare har någon relation till. Detta skulle kunna skapa en känsla av trygghet för sjuksköterskorna och stärka dem i deras professionella roll. Användningen av skattingsinstrument skulle kunna öka kvaliteten på den allmänna palliativa vården som utförs i kommunal hemsjukvård. För att sjuksköterskorna ska få stöd i att öka användningen av skattningsinstrument har organisationen en viktig roll för att skapa rutiner och se till att etablerade arbetsformer utvecklas.
|
|
| 3. |
- Andrisan, Loredana, et al.
(författare)
-
Att uppmärksamma och tillgodose äldre personers behov utifrån ett palliativt förhållningssätt på vård och omsorgsboende : omvårdnadspersonals perspektiv
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Äldre personer som bor på vård- och omsorgsboende befinner sig i livetsslut och är ofta svårt sjuka. Palliativ vård är ett förhållningssätt som syftar till att förbättralivskvaliteten för patienter och deras familjer i samband med livshotande sjukdom.Förhållningssättet lämpar sig väl att använda vid vård- och omsorgsboende. Syfte:Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalens uppfattningar om vad de gör och kan göra för att uppmärksamma och tillgodose äldres behov på vård- ochomsorgsboende utifrån ett palliativt förhållningssätt. Metod: Sju fokusgruppdiskussioner som representerades av omvårdnadspersonal på fyra olika vård- och omsorgsboende genomfördes, sex fokusgruppdiskussioner genomfördes 2010 och en 2017. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat:Genom analysen framträdde ett övergripande tema Att möta den äldre utifrån dennes tankar, känslor och värderingar och tre huvudkategorier Att lära känna den äldre, Att sörja för den äldres angelägenheter och Att den äldre ges valmöjligheter. Slutsats: Föratt kunna tillgodose äldre personers behov utifrån ett palliativt förhållningssätt behöver omvårdnadspersonal möta den äldre personen utifrån dennes tankar, känslor och värderingar vilket kräver resurser i form av tid men också handledning i att samtala omexistentiella frågor.
|
|
| 4. |
- Beck, Ingela, 1965-, et al.
(författare)
-
Applying a palliative care approach in residential care : effects on nurse assistants' work situation
- 2015
-
Ingår i: Palliative & Supportive Care. - : Cambridge University Press. - 1478-9515 .- 1478-9523. ; 13:3, s. 543-553
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: The aim was to investigate the effects of an intervention that applies a palliative care approach in residential care upon nurse assistants' level of strain, job satisfaction, and view of leadership.Method: A quasi-experimental, pretest and posttest design was used. Study circles with workshops involving nurse assistants (n = 75) and their superiors (n = 9) focusing on emotional and existential issues in palliative care were evaluated using a questionnaire answered by the nurse assistants at baseline (November 2009), post-intervention (May 2010), and six-month follow-up (November 2010) in comparison with controls (n = 110).Results: Directly after the intervention, the job satisfaction of the nurse assistants decreased and they perceived the leadership more negatively than before the intervention. Six months later, strain as a result of criticism from residents and their superiors and having difficulty in balancing emotional involvement had decreased.Significance of results: The intervention initially seemed to decrease the well-being of the nurse assistants, which could be the result of their increased awareness of the residents' and relatives' needs, in combination with limited support. More emphasis should be placed on the role of leadership when implementing changes in practice.
|
|
| 5. |
- Beck, Ingela, 1965-, et al.
(författare)
-
Applying a palliative care approach in residential care : effects on nurse assistants' experiences of care provision and caring climate
- 2014
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences. - : Wiley-Blackwell. - 0283-9318 .- 1471-6712. ; 28:4, s. 830-841
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundA palliative care approach aims to integrate psychosocial and existential as well as relationship aspects in the care and is an approach that can be used in residential care. Nurse assistants are the ones who are closest to the residents but have limited prerequisites for working in accordance with the palliative care approach. We aimed to investigate the effects on nurse assistants' experiences of care provision and the caring climate of an intervention applying a palliative care approach in residential care.MethodsAn intervention involving nurse assistants (n = 75) and their leaders (n = 9), in comparison with controls (n = 110), was evaluated using a questionnaire at three points in time.ResultsIn the intervention group, positive effects were seen concerning the nurse assistants' reports of the care provision in that they focused more on the residents' stories about their lives and on communicating with the residents about what gave meaning to their lives. Also, negative effects were seen when the nurse assistants rated that the residents' needs for medical and nursing care had not been met at the facility directly after the intervention. No effects were seen concerning the caring climate or the prerequisites of providing more person-centred care.ConclusionThe intervention seemed to have encouraged the nurse assistants to focus on relationship aspects with the residents. So as not to jeopardise the NAs' well-being and to support NAs in keeping themselves involved in existential issues, their support most certainly needs to be continuous and ongoing. However, in spite of the leaders' involvement, the intervention was not sufficient for changing the organisational prerequisites for more person-centred care.
|
|
| 6. |
- Beck, Ingela, 1965-
(författare)
-
Att fokusera på "varandet" i en värld av görande : stöd till personalen i ett palliativt förhållningssätt vid vård- och omsorgsboende för äldre
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis was to study nurse assistants’ experience of palliative care and to investigate how an intervention with a focus on a palliative care approach in residential care facilities influenced the nurse assistants and their work situation. The thesis is based on two qualitative and two quantitative studies, focusing on nurse assistants working at residential care facilities for older people. The qualitative studies were based on focus-group interviews before the intervention (I) and individual interviews after the intervention (IV). The quantitative studies (II, III) were based on a questionnaire, including several measurements, that was answered pre-, and post- intervention. The intervention consisted of study circles with nurse assistants, and workshops together with their leaders, focusing on improvement work. A total of 75 nurse assistants participated in the intervention and answered the questionnaire at baseline and at two follow-ups, in comparison with 110 nurse assistants who served as controls. The results show that the nurse assistants experienced that it was difficult to focus on “being”, i.e. on relationship aspects in their work, since the main discourse in residential care focused on “doing”, i.e. on task oriented aspects. Palliative care was described as something that was only applied during a short and defined phase, namely the very last days of the residents’ life. The results also show that nurse assistants experienced difficulties facing emotional and existential issues with regards to both the residents and their relatives (I). The results of study I were, in turn, used as a basis for the development of the intervention. The evaluation of the intervention showed that the nurse assistants, after the intervention, had increased their focus on the residents’ situation and to a greater extent stated that they focused on the residents’ life stories and on aspects that brought meaning to their lives (III). The nurse assistants also stated that they experienced less criticism from their superiors as well as from the residents after the intervention (II). However, the evaluation also showed that the nurse assistants had a more negative view of the leadership (II), were more critical to the medical and the nursing care (III), and that their job satisfaction had decreased (II) after the intervention. Interviews after the intervention showed that they, as a result of the intervention, had not only gained increased insight into their own significance in their encounter with residents and their relatives, but also an increased awareness of the needs of the residents and their relatives. The intervention also contributed to an increased openness in the workgroup. However, the nurse assistants also expressed frustration over barriers, primarily in the form of a lack of resources and limited leadership (IV), standing in the way of the implementation of changes. The results indicate that the nurse assistants, through discussions and reflections over praxis in their ordinary work group, developed an increased awareness about, and focus on “being”, i.e. on relationship aspects. However, it would seem that essential prerequisites, such as support from the leaders and sufficient resources for working in line with a palliative care approach, were not provided. When implementing a palliative care approach in residential care facilities, more focus on support to the leaders is needed in order to maintain sustainable changes.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
