| 1. |
- Beckman, Jenny
(författare)
-
Competition and coordination in Swedish botanical publication, 1820-79 : Eleven editions of Hartman's Handbook
- 2022
-
Ingår i: History of Science. - : SAGE PUBLICATIONS LTD. - 0073-2753 .- 1753-8564. ; 60:2, s. 211-231
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 1820, a Handbook of the Flora of Scandinavia by Carl Hartman was published in Stockholm by Zacharias Haeggstrom. The Handbook was a successful project for both author and publisher: similar enough to textbooks and academic publications to appeal in educational settings, yet ostensibly written for the general public. The Handbook went through eleven editions, becoming the standard reference flora for Swedish botanists - academic as well as others - before being succeeded after 1879 by a range of specialized floras aimed at schoolboys, students, or academic botanists. The trajectory of Hartman's Handbook through the nineteenth century highlights the changing conditions of Swedish botanical publication. It draws attention to authorship as a scientific career tool, and, conversely, the significance of scientific texts in the emergence of commercial publishing in the first half of the nineteenth century.
|
|
| 2. |
- Beckman, Jenny
(författare)
-
Editors, librarians, and publication exchange : The Royal Swedish Academy of Sciences in the long 19th century
- 2020
-
Ingår i: Centaurus. - : Wiley. - 0008-8994 .- 1600-0498. ; 62:1, s. 98-110
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The paper discusses the publications of the Royal Swedish Academy of Sciences (RSAS) as part of a wider network of publication exchange, linking learned societies, libraries, and archives. The periodicals of the RSAS went through several reorganisations between 1813 and 1903, all to some extent related to their role in publication exchange. Although subject to many of the same deliberations of commercial value and institutional prestige as the expanding book trade, publication exchange offered a means of communication for institutions with widely differing financial, linguistic and scientific status, and a forum for articulating a wide range of values significant in scientific publication. In the context of publication exchange, the roles of producers and consumers, and of publishers and repositories of scientific knowledge overlap, and librarians emerge alongside editors as central actors in scientific communication. Scientific editorship should be viewed not only as a means of disseminating scientific findings to wider audiences, but as designing a product that could be used to forge institutional connections, to acquire publications, and to build collections. The case of the RSAS periodicals highlights the importance of publication, not only for the distribution of scientific knowledge, but for its acquisition.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Beckman, Jenny
(författare)
-
Niche development : the International Foundation for Science and the road to Sweden
- 2023
-
Ingår i: British Journal for the History of Science. - : Cambridge University Press. - 0007-0874 .- 1474-001X. ; 56:4, s. 553-566
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper examines the crowded landscape of conferences and organizations within which the International Foundation for Science (IFS) was shaped in the early 1970s. The IFS aimed to support scientists from developing countries, circumventing the bureaucracy of established international organizations such as UNESCO and the Organization for Economic Co-operation and Development (OECD). The new foundation was a potential rival to such institutions, which ironically provided the conditions essential to its emergence. Their conferences, board meetings and assemblies, where scientists and policy makers convened, provided key infrastructure for the development of the IFS. This infrastructure appears simultaneously both as an almost invisible feature of international science policy, and as a political problem. The solution to this problem was Stockholm: a geographical place that was also placeless, occupying both national and international status, desirable in its political, scientific and geographical neutrality. In an organizational context, academies and scientific societies who found their role circumscribed by existing international institutions used the IFS to argue for their particular role and expertise in funding and promoting scientific development. Geographically and politically, neutral Sweden provided a setting which was located between East and West, and which added to the country's own reputation for championing the causes of developing nations.
|
|
| 5. |
- Beckman, Ulrika, et al.
(författare)
-
Årsrapport : Könsdysforiregistret 2021
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Könsdysforiregistret (KDR) är ett nationellt kvalitetsregister med syfte att följa upp och utveckla den könsbekräftande vården i Sverige. Könsbekräftande vård är vård och behandling vid könsdysfori: ett psykiskt lidande eller en försämrad förmåga att fungera i vardagen som orsakas av att det vid födelsen tillskrivna könet inte stämmer överens med könsidentiteten. Vård vid könsdysfori tillhör såväl specialistpsykiatrin som varierande somatiska vårdområden.Registret ämnar följa personer livslångt och är unikt i sitt slag i världen. Flera specialiteter är involverade under utredning och behandling. Dessa är psykiatri, endokrinologi, plastikkirurgi, gynekologi, reproduktionsmedicin, logopedi, foniatri och dermatologi. Den könsbekräftande vården i landet är för närvarande centrerad till Lund, Göteborg/Alingsås, Linköping, Stockholm, Uppsala och Umeå samt till några andra orter. Vården följer de nationella kunskapsstöd som Socialstyrelsen har tagit fram (Socialstyrelsen 2015/2021).Vården vid könsdysfori är multidisciplinär och multiprofessionell. Ett nationellt kvalitetsregister behöver därför spegla hela vårdområdet och KDR avser att samla data från samtliga delar. Det innebär att uppgifter registreras av vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin, barnendokrinologi och vuxenendokrinologi, logopedi och plastikkirurgi. Registret skiljer sig från övriga nationella kvalitetsregister som vanligen samlar in uppgifter från en specialitet eller möjligen två. Vi har också ambitionen att följa patienter som påbörjat kontakten med barn- och ungdomspsykiatri och barnendokrinologi i registret för att erhålla långtidsinformation om denna grupp. KDR är anslutet till Registercentrum Syd i Lund sedan 2015 och IT-plattformen är 3C.Data började registreras i KDR 2017 och hade år 2021 17 registrerande enheter (av 35 möjliga). Det är ett 100-tal enskilda användare som är verksamma inom psykiatri, endokrinologi, logopedi och plastikkirurgi. Totalt deltar 1994 patienter i registret, varav 266 nya registreringar gjordes under 2021. Täckningsgraden varierar påtagligt mellan olika enheter i landet. Under 2021 och var det i medeltal 21 procent av psykiatrins nybesök som registrerades och drygt 40 procent av logopedins. Den totala täckningsgraden av patienter i landet uppskattas till 32 procent för registret i sin helhet 2021. Merparten av deltagarna i registret är mellan 18 och 25 år. I åldern 0–17 år var två tredjedelar tillskrivet kvinnligt kön vid födelsen. I äldre åldersgrupper var fördelningen utifrån tillskrivet kön vid födelsen jämnare.Före könsbekräftande behandling krävs utredning vid någon av landets sex utredningsenheter för könsdysfori. Det är stor skillnad på varifrån remisserna för utredning av könsdysfori kommer. När 7 möjligheten till egenremiss tydligt uttrycks är det 40–50 procent som väljer att skriva en egenremiss. Av samtliga deltagare hade 79,7 procent efter utredningen fått diagnosen F64.0 (Transsexualism), 6,6 procent F64.9 (Könsidentitetsstörning, ospecificerad) och 8,5 procent F64.8 (Andra specificerade könsidentitetsstörningar).En central kvalitetsindikator är väntetider. Sammanfattningsvis har väntetiderna till nybesök ökat kraftigt inom psykiatrins utredningsenheter, från i medeltal 9 månader föregående år till 17 månader 2021. De totala antalet faktiskt genomförda nybesök vid landets två största utredningsenheter har samtidigt minskat, och en enhet pausade utredningsverksamheten helt. Det är sammantaget en mycket oroväckande utveckling i den del av vårdkedjan som tar emot flest remisser per år.Inom endokrinologin gjordes mycket få nyregistreringar under året, men underlaget tyder på att vårdgarantin om 90 dagar hålls vid två enheter, medan väntetiden är 10 månader vid en tredje enhet. Logopedin har i medeltal 5 månaders väntetid, vilket är en förbättring gentemot tidigare år. Plastikkirurgin har nyss börjat registrera vid en enhet, denna enhet hade i medel 3,5 månads väntetid till sina nybesök.Eftersom endast delar av landets enheter registrerar och täckningsgraden är låg ger inte den data som presenterats i rapporten någon fullständig bild av den könsbekräftande vården i Sverige och informationen behöver tolkas med försiktighet. Eftersom vården utvecklas och kunskapsläget förändras snabbt har KDR behövt revideras flera gånger sedan starten. Information om utredning och behandling av barn och ungdomar har tillkommit, vilket krävt revidering av formulären framför allt inom psykiatri och endokrinologi under år 2020 och 2021. Detta har försenat enheter att komma i gång med registrering av data.Vi ser nu att registreringsgraden ökar 2022 i och med att viktiga uppdateringar är gjorda och nya formulär kan tas i bruk. De nya formulären innebär både förenklingar i inmatning av data och förbättrad datakvalitet. För mer aktuell data om väntetider och registrering hänvisas till hemsidan och Delårsrapport 2022-09-15. Denna årsrapport ska läsas med Årsrapport 2018 som bakgrund vad gäller den könsbekräftande vårdens historia i Sverige samt en mera utförlig kunskapssammanställning inklusive referenser. Det har ännu inte skett någon forskning på data från Könsdysforiregistret, vilket gör att inga egna artiklar kan presenteras. Mer information finns på registrets hemsida, www.konsdysforiregistret.se
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Jansson, Martin, 1988-
(författare)
-
Samtidens gränser : Om språkreformer och historisk tid runt sekelskiftet 1900
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation examines two extensive language reforms that caused controversy and discord in late 19th century Sweden: a comprehensive spelling reform and a formally authorised Bible translation. Among the numerous disagreements and entanglements that afflicted the projects, one issue persisted more than any other: the question of historical time. The correlation between past, present and future was fiercely contested and became a topic of intense negotiation.The purpose of this thesis is to analyse situated constructions of historical time around the turn of the 20th century. By invoking the language reforms as examples of temporal synchronisations, the study contributes to recent debates about modern temporalities and historical time. While earlier research predominantly considers intellectual discourses and abstract notions of temporality, this study emphasises historical time as a consequence of practical measures and applied procedures.The study concludes that historical time was established in order to manage a plethora of conflicting temporalities and asynchronous rhythms. The spelling reform and the Bible translation were affected by a wide range of conflicting times that preceded the notions of progress and acceleration often associated with the modern regime of historicity. The thesis demonstrates how the language reforms established a modern historical order that is often reduced to a passive articulation of an underlying regime.
|
|
| 8. |
- Widmalm, Sven, 1956-, et al.
(författare)
-
Conferences : constructingknowledge and communities
- 2022
-
Ingår i: Viewpoint: Magazine of the British Society for History of Science. - London : The British Society for History of Science. ; :126, s. 6-7
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
