| 1. |
- Björeland, Ulrika, et al.
(författare)
-
Inter-fraction movements of the prostate and pelvic lymph nodes during IGRT
- 2018
-
Ingår i: Journal of radiation oncology. - : Springer. - 1948-7894 .- 1948-7908. ; 7:4, s. 357-366
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectivities: The aim of this study was to evaluate inter-fraction movements of lymph node regions that are commonly included in the pelvic clinical target volume (CTV) for high-risk prostate cancer patients. We also aimed to evaluate if the movements affect the planning target volumes. Methods: Ten prostate cancer patients were included. The patients underwent six MRI scans, from treatment planning to near end of treatment. The CTV movements were analyzed with deformable registration technique with the CTV divided into sections. The validity of the deformable registration was assessed by comparing the results for individual lymph nodes that were possible to identify in all scans. Results: Using repetitive MRI, measurements showed that areas inside the CTV (lymph nodes) in some extreme cases were as mobile as the prostate and not fixed to the bones. The lymph node volumes closest to the prostate did not tend to follow the prostate motion. The more cranial lymph node volumes moved less, but still independently, and they were not necessarily fixed to the pelvic bones. In 95% of the cases, the lymph node motion in the R-L direction was 2-4mm, in the A-P direction 2-7mm, and in the C-C direction 2-5mm depending on the CTV section. Conclusion: Lymph nodes and prostate were most mobile in the A-P direction, followed by the C-C and R-L directions. This movement should be taken into account when deciding the margins for the planning target volumes (PTV).
|
|
| 2. |
- Eriksson, Erik, et al.
(författare)
-
Att förebygga våldsbejakande extremism : En systematisk kartläggning av insatser
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna systematiska översikt är att bidra till kunskap om evidensbaserade insatser för att förebygga våldsbejakande extremism (VBE). Särskilt åsyftas insatser som ämnar att påverka intentionen att utföra VBE, snarare än påverka förmåga att utföra VBE. Med begreppet ”evidensbaserade” avses insatser där komparativ effektivitet har kunnat beläggas, d v s insatsers effekter i förhållande till kontroll eller i förhållande till alternativa insatser. Den systematiska översikten utgår från följande frågeställningar med ökande betydelse för att uppfylla syftet: 1. Vilka insatser som ämnar att påverka intentionen att utföra VBE finns beskrivna i litteraturen? 2. Vilka utfall finns rapporterade från dessa insatser? 3. Vilken kunskap ger rapporterade utfall om insatsers komparativa effektivitet, d v s insatsers effekter i förhållande till kontroll eller i förhållande till alternativa insatser? Metod: • Systematiska och manuella sökningar genomfördes utifrån PICO-struktur (population, intervention, kontroll och utfall) i åtta databaser och resulterade i 52 577 publikationer. • PICO-strukturen låg sedan till grund för relevanskriterier som användes för beslut om inklusion och exklusion genom gallring på titel och abstrakt. Gallringen resulterade i 370 publikationer. • I det sista steget granskades dessa 370 publikationer i fulltext gemensamt av två oberoende granskare. Motstridigheter i bedömning mellan granskare löstes med hjälp av en tredje bedömare. De slutligt inkluderade 111 publikationerna kunde användas för att besvara översiktens tre frågeställningar om insatser, utfall och insatsers komparativa effektivitet. Resultat: • De 111 publikationer som ansågs stämma på relevanskriterierna beskrev totalt 183 insatser. • 38 av 111 inkluderade publikationer innehöll utfall med någon sorts relevans för hypoteser om hur våldsbejakande extremism ska kunna förebyggas. Det betyder att endast 51 av totalt 183 kartlagda insatser beskrevs med någon typ av utfall. Endast 15 publikationer innehöll egen framtagen primärdata. • Den vanligaste namngivna insatsen som studerats i de inkluderade publikationerna är policyprogrammet Prevent i Storbritannien, följt av Channel, som är en specifik insats inom Prevent. • Vanliga kvalitativa utfall är respondenters upplevelser av förebyggande insatser. Kvantitativa effekter som undersökts är före-efter-mätningar av kunskapsnivå, antalet hindrade potentiella attacker eller antal personer som deltagit i exitprogram. • Intressanta resultat finns från lokala insatser för att minska paramilitärt våld och skapa försoning på Nordirland, exitprogram i Norge, Sverige och Tyskland samt utbildningsinsatser bland unga och praktiker. Dock saknas i materialet jämförande studier som kan säkerställa insatsernas komparativa effektivitet. • Jämförande studier av utbildningsinsatser pekar på ökad kunskap och förändrade attityder, dessvärre utan någon påvisbar koppling direkt till VBE. • Inga studier hittades med ett utfall som direkt berör VBE där en insats komparativa effektivitet framgår i förhållande till kontrollgrupp eller i förhållande till alternativa insatser. Detta ger fog för att påstå att översikten belagt att det i kartlagda studier inte finns någon evidensbaserad insats. • Proportionerna mellan det totala antalet publikationer där förebyggande av VBE tas upp (n=111) och antalet primärstudier (n=15) återspeglar en hög kritisk medvetenhet men låg kunskapsnivå om faktiska utfall inom förebyggande av VBE.
|
|
