| 1. |
|
|
| 2. |
- Berg, Björn, et al.
(författare)
-
Sequestration of carbon in the humus layer of Swedish forests - direct measurements
- 2009
-
Ingår i: Canadian Journal of Forest Research. - 0045-5067 .- 1208-6037. ; 39:5, s. 962-975
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To determine sequestration rates of carbon dioxide (CO2) we calculated the carbon (C) storage rate in humus layers of Swedish forests with Podsolic soils, which account for 14.2 x 106 ha of the 22.7 x 106 ha of forested land in Sweden. Our data set covered 41 years of humus inventories and mean humus layer thickness in 82513 plots. We analysed three forest types: (i) all combinations of tree species, (ii) forests dominated (>70%) by Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.), and (Ui) forests dominated (>70%) by Scots pine (Pinus sylvestris L.). To relate changes in humus layer thickness to land area we used the intersections in 25 km x 25 km grids and used kriging interpolation, permitting calculations for each forest type. For each intersection mean humus thickness for each year was calculated and regressed against time to obtain the rate of change. This rate, humus bulk density, and humus C concentration were used, to calculate sequestration rates. The mean sequestration rate was 251 kg C-ha-1'year1, which is higher than theoretical values. The sequestration rate was positively related to temperature sum, albeit including effects of forest management. The pine-dominated forest type had a mean rate of 283 kgCha⁁year-1, and. the spruce-dominated had a mean rate of 239 kg Cha-1-year1. Under similar site conditions, pine sequestered more C than spruce (difference of 71 kg Cha-1'year-1; p < 0.0001), showing the importance of this type of ecosystem for C sequestration.
|
|
| 3. |
- Berg, Bengt-Åke
(författare)
-
Volatility, integration and grain banks : studies in harvests, rye prices and institutional development of the parish magasins in Sweden in the 18th and 19th centuries
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study is the first to focus primarily on the Swedish parish magasins, the country’s most widespread credit institution in the last half of the 18th, and the first part of the 19th, century. During the Early Modern Period, grain price volatility was a matter of great concern. The parish magasins were conceived as a substitute for government action intended to stabilize grain prices and offer relief in case of crop failure. The thesis analyzes the problems of harvest variability and grain price fluctuations utilizing both theory and empirical evidence. It is concluded that market integration, especially by permitting imports, was more effective than inter-harvest storage in reducing the likelihood of high prices. Initially the peasants were sceptical of the new institution. Although the establishment of the magasinswas strictly speaking voluntary, substantial hierarchical pressure was applied. Once they had come into existence, however, the magasins evolved into a type of grain bank. The parishioners found them useful as a source of communal revenue at a time of rising need for local public expenditure for education and poor relief. In addition, the failure of the grain market to meet the needs of the peasantry created a demand for loans in kind. Although by no means ideal, in the absence of any superior institutions, themagasins provided valuable services. When improvements in both municipal finance and the functioning of the grain markets occurred in the second half of the 19th century, the magasins became obsolete. Both history and geography impact the formation of institutions. This study describes one such case of institutional development and attempts to explain why the outcome deviated from the original intention.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Berg, Stefan, et al.
(författare)
-
Sequence properties of the 1,2-diacylglycerol 3-glucosyltransferase from Acholeplasma laidlawii membranes : Recognition of a large group of lipid glycosyltransferases in eubacteria and archaea
- 2001
-
Ingår i: Journal of Biological Chemistry. - 0021-9258 .- 1083-351X. ; 276:25, s. 22056-22063
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Synthesis of the nonbilayer-prone α-monoglucosyldiacylglycerol (MGlcDAG) is crucial for bilayer packing properties and the lipid surface charge density in the membrane ofAcholeplasma laidlawii. The gene for the responsible, membrane-bound glucosyltransferase (alMGS) (EC 2.4.1.157) was sequenced and functionally cloned in Escherichia coli, yielding MGlcDAG in the recombinants. Similar amino acid sequences were encoded in the genomes of several Gram-positive bacteria (especially pathogens), thermophiles, archaea, and a few eukaryotes. All of these contained the typical EX7E catalytic motif of the CAZy family 4 of α-glycosyltransferases. The synthesis of MGlcDAG by a close sequence analog from Streptococcus pneumoniae (spMGS) was verified by polymerase chain reaction cloning, corroborating a connection between sequence and functional similarity for these proteins. However, alMGS and spMGS varied in dependence on anionic phospholipid activators phosphatidylglycerol and cardiolipin, suggesting certain regulatory differences. Fold predictions strongly indicated a similarity for alMGS (and spMGS) with the two-domain structure of the E. coli MurG cell envelope glycosyltransferase and several amphipathic membrane-binding segments in various proteins. On the basis of this structure, the alMGS sequence charge distribution, and anionic phospholipid dependence, a model for the bilayer surface binding and activity is proposed for this regulatory enzyme.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Berg, Åke
(författare)
-
Standardiserad inventering av kornknarr (Crex crex) i Västmanlands och Uppsala län 2006-2007.
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att visa vilken sorts habitat kornknarren föredrar att häcka i, och vilken skötsel som är mest gynnsam för arten. Slutsatserna som dras kan vara en hjälp i arbetet med att genomföra lämpliga åtgärder för arten, t.ex. senareläggning av skörd, så att kornknarren kan häcka ostört och så att populationen på sikt ökar i landet. Kornknarren förekommer på åkermark och ängsmark i södra delarna av landet och längs Norrlands kustland. Arten är talrikast på Öland, på Gotland, i Västra Götaland samt i Uppland och Västmanland. Arten har under 1900-talet minskat kraftigt i antal. Under 2006 och 2007 inventerades kornknarrar i 12 inventeringsområden, sju belägna i Uppland; Fyrisån, Bälinge mossar, Tegelsmora, Torstuna, Dannemora, Marma skjutfält och Alunda och fem belägna i Västmanland; Gnienområdet, Svartåområdet, Vibyslätten, Skultuna och Baggådalen. Totalt observerades 113 sjungande kornknarrar i de 12 undersökningsområdena (49 hanar 2006 och 64 hanar 2007). Det största antalet observerades på Marma skjutfält (7 resp. 25 revir), i Svartåområdet (14 resp. 8 revir) och Torstunaområdet (12 resp. 7 revir). Kornknarren föredrog platser med hög vegetation (medelvärde 60 cm), på platser med frisk till fuktig mark, ofta med förekomst av diken. Hög vegetation i lämpliga miljöer fanns på ohävdade strandängar, slåtterängar, vallar och fleråriga trädor. Vårsådd, höstsådd, kultiverad betesmark och ettårig träda hyste färre kornknarrar än vad som kunde förväntas. Kornknarrarna satt till stor del i olika revir de båda undersökningsåren. En relativt stor andel av reviren fanns i habitat som påverkas av slåtter och putsning (slåtterängar, vallar och fleråriga trädor). Till skillnad från många andra ängsmarksfåglar (t ex vadare) så undvek inte kornknarren skogskanter (många fanns inom 100m från kantzoner). 87 revir besöktes dagtid för att undersöka om kornknarrarna fanns kvar i reviren. Bandspelare användes för att locka kvarvarande hanar. I sex av reviren fanns kornknarrarna kvar och visade kraftiga reaktioner på uppspelning av band med ropande kornknarrar, vilket kan tas som ett tecken på att de fortfarande var aktiva i reviret och ”troligen häckade”. Strategier för att gynna kornknarren bör fokusera på att bibehålla ängsmarker med hög vegetation, genom slåtter med något eller några års mellanrum. Eftersom kornknarrarna inte återkommer till exakt samma revir år från år så är det svårt att i detalj peka ut olika revir som bör skötas extensivt för att gynna kornknarren, men områden där arten rapporteras regelbundet är de mest lämpliga. Större områden (>10ha) är att föredra eftersom kornknarren ofta förekommer i ”aggregationer”. På fleråriga trädor bör det vara rimligt att avstå från skötselåtgärder de år kornknarrar förekommer. På slåtterängar med miljöersättning bör slåttern kunna skjutas upp om kornknarrar förekommer, men ersättning för bortfall av produktion av foder skulle vara gynnsamt. Förslagsvis bör områden på 1-2 ha lämnas vid slåtter och om möjligt bör korridorer till angränsande områden med hög vegetation lämnas t ex längs diken och kantzoner.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Berg, Åke
(författare)
-
Uncultivated Plants and Livelihood Support- a case study from the Chepang people of Nepal
- 2009
-
Ingår i: Ethnobotany Research and Applications. - 1547-3465. ; 7, s. 409-422
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study documents the use of un-cultivated food plants, their status and contribution to the livelihoods of the Chepang people of Nepal. Diversity fairs, key informant interviews and household surveys were used to identify use of plants as food, medicine and for cultural reasons. the uses of 85 uncultivated plants ios documented
|
|
| 10. |
|
|
