| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Lundh, Thomas, et al.
(författare)
-
Spårelement i blodkroppar från väster- och norrbottningar 1990-99
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sexton spårelement bestämdes i blodkroppar från 600 kvinnor och män i åldrarna 25-74 år från Västerbotten och Norrbotten. Med Induktiv kopplad plasma (ICP-MS) bestämdes aluminium (Al), vanadin (V), mangan (Mn), kobolt (Co), nickel (Ni), koppar (CU), zink (Zn), selen (Se), rodium (Rh), palladium (Pd), kadmium (Cd), antimon (Sb), wolfram (W), platina (Pt) och bly (Pb). Dessutom bestämdes med atomfluorescens kvicksilver (Hg). Cd-koncentrationerna är av en nivå som kopplats samman med lätt toxicitet. Medianhalterna av Pb och Hg ligger långt under de som satts i samband med toxiska effekter. Variationen var emellertid hög; de högsta halterna är i nivå med dem som anses kunna orsaka ogynnsamma effekter. I en multivariat modell utvärderades effekter av kön, ålder, rökvanor och kalenderår. Framför allt för Cd, men i viss mån också för Hg, hade rökare högre halter än icke-rökare. Kvinnor hade högre halter av Cd och Pb än män. Det fanns klart stigande halter av Cd och Hg med stigande ålder. Vid jämförelse mellan prover tagna 1990, 1994 och 1999 hade en markant sänkning skett av Pb (ca 6% per år), Hg (ca 6% per år) och Cd, men i det fallet bara för män (6% per år), inte för kvinnor. Detta beror sannolikt på minskade utsläpp av dessa metaller, med sjunkande exponering som följd. För Pb och Cd bör sänkningen i exponering ha varit högre än 6% per år, eftersom tidigare ådragen kroppsbörda har en tendens att fördröja en sänkning i blodkroppar. Det finns skäl att även fortsättningsvis följa utvecklingen av metallhalter i blod. För halterna av Al, V, Mn, Co, Ni, Cu, Zn, Se, Rh, Pd, Sb, W och Pt i prover tagna 1999 finns mindre möjligheter att jämföra med andra studier. De funna halterna är emellertid i paritet med det fåtal andra undersökningar som finns. Det fanns en rad associationer mellan halter av olika element. Av särskilt intresse är korrelationerna mellan Pt, Pd and Rh, vilka har spritts i miljön genom användning av katalytiska avgasrenare i bilar. Detta fynd förtjänar vidare undersökningar. Se och Hg var också relaterade, troligen p g a gemensam källa i form av fisk, möjligen också gemensamma bindningar i kroppen.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Rehn, Börje, et al.
(författare)
-
Musculoskeletal symptoms among drivers of all-terrain vehicles
- 2002
-
Ingår i: Journal of Sound and Vibration. - : Elsevier BV. - 0022-460X .- 1095-8568. ; 253:1, s. 21-29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this cross-sectional study was to characterize the risk of experiencing musculoskeletal symptoms in the region of the neck, shoulders and upper and lower back for professional drivers of various categories of all-terrain vehicles and to assess the association between symptoms and duration of exposure to whole-body vibration (WBV) and shock from driving all-terrain vehicles. The study group consisted of 215 drivers of forest machines, 137 drivers of snowmobiles and 79 drivers of snowgroomers and a control group of 167 men randomly selected from the general population. The subjects were all from one of the four most northern counties in Sweden and they were all men. Musculoskeletal symptoms were assessed by use of a standardized questionnaire. In addition, the questionnaire held items about the driving time with all-terrain vehicles and a subjective estimation of exposure to unpleasant movements (shock, jolt, irregular sway). The job strain was measured according to Karasek's demands/control model. The prevalence ratios were adjusted for age, smoking and job strain. Among drivers, significantly increased prevalence ratios within the range of 1∂5–2·9 were revealed for symptoms from the neck–shoulder and thoracic regions during the previous year. None of the driver categories had a statistically significantly increased risk of low back pain. Forest vehicles were those most reported to cause unpleasant movements. In conclusion, drivers of all-terrain vehicles exhibit an increased risk of symptoms of musculoskeletal disorders in the neck–shoulder and thoracic regions. The increased risk is suggested to be related to physical factors such as exposure to whole-body vibration (WBV) and shock, static overload or extreme body postures. However, since symptoms of low back pain were not significantly increased, it appears that factors other than WBV would explain the occurrence of symptoms in the group of all-terrain drivers.
|
|
| 8. |
- Schütz, Andrejs, et al.
(författare)
-
Studie av bakgrundshalter av metaller hos svenska ungdomar
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Försurande luftföroreningar leder till försurning av mark och vatten. Detta leder till mobilisering av vissa metaller/element (medan andra fixeras starkare i marken). Via dricksvatten och föda kan dessa förskjutningar påverka människans exponering. Ett bra sätt att studera detta är att mäta retentionen genom biologisk monitorering, d.v.s. bestämning av element i biologiskt prov, t ex blod. Upprepade mätningar över tid kan ge en god uppfattning om utvecklingen av miljö- och exponeringssituationen i ett givet område och användas för att utvärdera effekter av insatta åtgärder. För att kunna göra jämförelser och följa utvecklingen är det viktigt att ha tillgång till bakgrundshalter av miljöföroreningar, vilket är en av målsättningarna med detta projekt. Vänersborg-Trollhättan utgör ett område som starkt förorenats med både försurande luftföroreningar samt metaller. 1993/94 togs blodprov på sammanlagt 372 st 15-åringar i Trollhättan och Uppsala. 1995/96 togs nya prover på 292 av ungdomarna, som då var 17 år gamla. Även en rad andra förhållanden registrerades, bl a andra blodvariabler, som återspeglar järnstatus. Tretton element bestämdes i helblod och plasma med induktivt kopplad plasma masspektrometri. Genom intervju och enkät inhämtades uppgifter om bl a livsstilsfaktorer. Utifrån sju dagars kostregistrering beräknades intag av olika näringsämnen. En stor mängd data angående halter av olika element i helblod och serum hos svenska ungdomar har genererats. Särskilt för rubidium (Rb) och bly (Pb), men också för zink (Zn) och kvicksilver (Hg) var halterna högre i helblod än i plasma. För kadmium (Cd) var medianhalten högre i serum än i helblod. För kobolt (Co), koppar (Cu), selen (Se) och tallium (Tl) var koncentrationerna i helblod och serum ungefär lika höga. Det fanns signifikanta samband mellan halterna i helblod och plasma för Co, Cu, Zn, Se, Rb, volfram (W), Hg och Pb, men inte för rhodium (Rd), palladium (Pd), Cd, platina (Pt) eller Tl. 1993/94 fanns en rad skillnader i elementhalter mellan orterna: Halten av Pb (19%), W (75%) och Rb (9%) var högre i både helblod och plasma hos ungdomar i Trollhättan än i Uppsala. Även för Co, Se, Rb och Pd var koncentrationen högre i antingen helblod eller plasma. För inget av det 13 elementen hade Uppsala-ungdomarna högre halter. Mellan 1993/94 och 1995/96 (ungdomar studerade båda åren) visade halterna av Cu, Se och Cd ökande trender i både helblod och plasma, medan W, Hg och Pb sjönk. Det är inte klart hur stor del av detta som är en tidstrend, respektive återspeglar ökande ålder. En rad andra förhållanden påverkade elementhalterna: Flickorna hade högre halter i helblod av Co och Cu än pojkarna, som hade högre halt av Rb och Pb. Halten av Se i serum var associerat med intaget av selen. Koncentrationerna av Hg i både helblod och serum var relaterade till intaget av fisk, såväl totalt (rS=0,32; P=0,0001), som insjö- och annan fisk, serumhalten också med antalet amalgamfyllningar. Cd i helblod var starkt korrelerat till rökning och till dåligt järnstatus, återspeglat i serumhalten av ferritin (rS=-0,17; P=0,002). Det fanns ett stort antal signifikanta associationer mellan halter av olika element i blod, och särskilt i serum, mycket långt över det slumpen skulle kunna förklara. Det är oklart om detta sammanhänger med kopplad exponering eller metabolism, t ex bindningar till proteiner eller interaktion. Mängder av ytterligare bearbetningar återstår i detta omfattande datamaterial.
|
|
