| 1. |
- Ideland, Malin, et al.
(författare)
-
Forskningscirkel om lärande för hållbar utveckling : inspiration till och reflektion över hur hållbarhetsperspektiv kan integreras i olika skolämnen
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Begreppet hållbar utveckling är idag ett väletablerat begrepp, samtidigt som det är komplext och öppet för olika tolkningar. Hållbar utveckling innebär att samhället måste planera utifrån såväl ekologiska och sociala som ekonomiska aspekter. Eftersom begreppet kan förstås på olika sätt är utbildning en viktig del i utvecklingen av ett hållbart samhälle – inte bara för att utveckla kunskaper utan även för att få möjlighet att reflektera över problem och möjligheter. Betydelsen av en hållbar samhällsutveckling förstärktes i och med att FN utlyste en dekad för lärande om hållbar utveckling mellan åren 2005 och 2014. Målet med denna dekad var att elever och studenter skall kunna utveckla verktyg för att på så sätt kunna göra medvetna fram- tida val med hänsyn till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Med detta som grund har även Naturskyddsföreningen arbetat med att stärka och utveckla utbildningen för hållbar utveckling. Latinskolan i Malmö har fungerat som en modellskola för utvecklingen av lärande om hållbar utveckling med stöd av Naturskyddsföreningen. Projektet har även inkluderat samverkan med Malmö högskola, vilket har inneburit att forskare med förankring inom forskningsområdet hållbar utveckling arbetat med en forskningscirklel för lärare från Latinskolan för att på så sätt fördjupa kunskaperna inom området lärande för hållbar utveckling. Denna rapport är resultaten av denna forskningscirkel. I rapporten kan man läsa om följande projekt: Lena Ansner och Sofia Gustafson Aarnivaara har undersökt hur estetiska designprocesser kan bidra till att utveckla elevers kritiska tänkande såväl som deras möjligheter att ta plats i offentligheten. För att undersöka detta genomförde de ett projekt om gatukonst – där eleverna dels studerade befintlig gatukonst, dels gjorde egen gatukonst. Detta reste frågor om vems röst som får höras i samhället, och på vilken plats. I sin analys utforskade Lena och Sofia hur elever kan använda den konstnärliga processen för att ta plats och göra avtryck i det offentliga rummet och därmed stärka sin känsla av delaktighet i stadens utveckling. Josefine Lindeberg och Helena Heister har undersökt hur ett undervisningstema tillsammans där språkämnena svenska och engelska och biologiämnet skulle hjälpa eleverna att använda sina kunskaper för att argumentera och ta ställning i en hållbarhetsfråga. Ämnesområdet var genteknik, ett spännande case för att lyfta hållbar utveckling eftersom frågor kring hälsa, ekologi, men även ekonomiska vinstintressen är ständigt närvarande inom detta område. Ett resultat från studien handlar om frågan om att arbeta och svårigheten att försöka sammansmälta olika ämnen. I skolan finns en mängd olika strukturella motstånd som stör lärandet. Lars Berggren undersökte, inom ramen för ett ämnesövergripande medieprojekt, hur detta kunde bidra till att eleverna utvecklar en global handlingskompetens och en pluralistisk syn på vad som är »hållbart«. Tillsammans i projektet – som handlade om mänskliga rättigheter – arbetade en medieklass på estetiska programmet och en språkintroduktionsklass med nyanlända flyktingar. I inledningsfasen av hade esteteleverna en ganska gängse uppfattning om att svenskar är bättre än andra på mänskliga rättigheter, men efterhand infann sig en viss ödmjukhet inför språkintroduktionsklassens elevers kunskaper och erfarenheter.
|
|
| 2. |
- Omazic, Anna, et al.
(författare)
-
Identifying climate-sensitive infectious diseases in animals and humans in Northern regions
- 2019
-
Ingår i: Acta Veterinaria Scandinavica. - : BioMed Central. - 0044-605X .- 1751-0147. ; 61:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: General knowledge on climate change effects and adaptation strategies has increased significantly in recent years. However, there is still a substantial information gap regarding the influence of climate change on infectious diseases and how these diseases should be identified. From a One Health perspective, zoonotic infections are of particular concern. The climate in Northern regions is changing faster than the global average. This study sought to identify climate-sensitive infectious diseases (CSIs) of relevance for humans and/or animals living in Northern regions. Inclusion criteria for CSIs were constructed using expert assessments. Based on these principles, 37 potential CSIs relevant for Northern regions were identified. A systematic literature search was performed in three databases using an explicit stepwise approach to determine whether the literature supports selection of these 37 potential CSIs.Results: In total, 1275 nominated abstracts were read and categorised using predefined criteria. Results showed that arthropod vector-borne diseases in particular are recognised as having potential to expand their distribution towards Northern latitudes and that tick-borne encephalitis and borreliosis, midge-borne bluetongue and the parasitic infection fasciolosis can be classified as climate-sensitive. Many of the other potential CSIs considered are affected by extreme weather events, but could not be clearly classified as climate-sensitive. An additional literature search comparing awareness of climate influences on potential CSIs between 1997-2006 and 2007-2016 showed an increase in the number of papers mentioning effects of climate change.Conclusions: The four CSIs identified in this study could be targeted in a systematic surveillance programme in Northern regions. It is evident that climate change can affect the epidemiology and geographical range of many infectious diseases, but there were difficulties in identifying additional CSIs, most likely because other factors may be of equal or greater importance. However, climate-ecological dynamics are constantly under change, and therefore diseases may fall in or out of the climate-sensitive definition over time. There is increasing awareness in the literature of the effects of climate change on infectious diseases over time.
|
|
| 3. |
- Tammimies, Kristiina, et al.
(författare)
-
Association between copy number variation and response to social skills training in Autism Spectrum Disorder
- 2019
-
Ingår i: Scientific Reports. - : Nature Publishing Group. - 2045-2322. ; 9:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Challenges in social communication and interaction are core features of autism spectrum disorder (ASD) for which social skills group training (SSGT) is a commonly used intervention. SSGT has shown modest and heterogeneous effects. One of the major genetic risk factors in ASD is rare copy number variation (CNV). However, limited information exists whether CNV profiles could be used to aid intervention decisions. Here, we analyzed the rare genic CNV carrier status for 207 children, of which 105 received SSGT and 102 standard care as part of a randomized clinical trial for SSGT. We found that being a carrier of rare genic CNV did not have an impact on the SSGT outcome measured by the parent-report Social Responsiveness Scale (SRS). However, when stratifying by pathogenicity and size of the CNVs, we identified that carriers of clinically significant and large genic CNVs (>500 kb) showed inferior SRS outcomes at post-intervention (P = 0.047 and P = 0.036, respectively) and follow-up (P = 0.008 and P = 0.072, respectively) when adjusting for standard care effects. Our study provides preliminary evidence that carriers of clinically significant and large genic CNVs might not benefit as much from SSGT as non-carriers. Our results indicate that genetic information might help guide the modifications of interventions in ASD.
|
|
| 4. |
- Tammimies, Kristiina, et al.
(författare)
-
Association between rare copy number variation and response to social skills training in autism spectrum disorder
- 2018
-
Ingår i: bioRxiv. - : Cold Spring Harbor Laboratory.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Challenges in social communication and interaction are core symptoms in autism spectrum disorder (ASD) for which social skills group training (SSGT) is a commonly used intervention. SSGT has shown modest but heterogeneous effects in clinical trials, and therefore identification of effect moderators could enable more precise intervention decisions. One of the major genetic risk factors in ASD are rare copy number variation (CNV). However, limited information exists whether rare CNVs profiles can be used to aid in intervention decisions. Therefore, we conducted the first study to date analyzing rare CNVs as genetic moderators in the outcome of SSGT in ASD. For this, we analyzed rare genic CNV carrier status of 207 children of which 105 received SSGT and 102 standard care as part of a recent randomized clinical trial for 12-weeks SSGT. We used mixed linear models to assess the association of being a CNV carrier, grouped by the effect and size of the CNVs and the primary response to SSGT, the parent-report Social Responsiveness Scale (SRS) measured at post-intervention and 3-months follow-up. Additionally, we analyzed the secondary outcome assessments included parent-rated adaptive behaviors (ABAS-II) and trainer-rated clinical global impression (CGI). We show that being a carrier of any size rare genic CNV did not impact on the SSGT outcome. However, when stratifying the groups by size of the CNVs, we identified that carriers of large CNVs (>500 kb) showed inferior SRS outcomes at post-intervention (β = 15.35, 95% CI 2.86-27.84, P=0.017) and follow-up (β = 14.19, 95% CI 1.68-26.70, P=0.028). Similar results were shown for the parent-rated secondary outcome. In contrast, the carriers of small CNVs had better outcome at post-intervention (β = -1.20, 95 % CI -2.0 - -0.4 P = 0.003) but not at follow-up for the trainer-rated secondary outcome CGI. These results remained when we tested the specificity of the effect by including the standard care group and adjusting for IQ levels. While our study suggests that being a carrier of any size rare genic CNV did not impact the outcome, it provides preliminary evidence that carriers of high-risk CNVs might not benefit on SSGT as much as non-carriers. Our results indicate that genetic information eventually might help guide personalized intervention planning in ASD. We additionally highlight that more research is needed to understand the intervention needs of autistic individuals with specified molecular alterations.
|
|
