| 1. |
- Hårding, Ingrid, et al.
(författare)
-
Växt- och djurplanktonundersökning 2022 : En undersökning av 14 sjöar i Stockholms län
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm bedömdes näringsstatusen i 14 sjöar med hjälp av växtplanktonanalys år 2022. I fyra av dessa sjöar undersöktes även djurplanktonsamhället.Av de 14 undersökta sjöarna fick tre sjöar hög status, tre sjöar god status, fyra sjöar måttlig status, tre sjöar otillfredsställande status och en sjö dålig status. I expertbedömningen gjordes en annan bedömning av näringsstatusen för fyra av sjöarna. Expertbedömningen baserades på kunskap om bedömningsgrundernas referensvärden samt tidigare års växtplanktonresultat.Artsammansättningen av djurplankton i Norrviken, Turingen, Garnsviken och Orlången visade tecken på näringspåverkan och betydande populationer av planktonätande fisk i sjöarna. Tätheten av hjuldjur, som minskade markant i Orlången efter fosforfällningen, har åter ökat. Orlången var den sjö vars djurplanktonsamhälle visade tydligast tecken på näringspåverkan medan resultaten från Turingen visade på minst näringspåverkan.En jämförelse mellan beräknad näringsstatus baserat på växtplankton-resultaten och totalfosforvärden från sjöarna visade att redan vid fosforvärden över 15μg per liter visar vissa sjöars växtplanktonsamhällen tecken på näringspåverkan. Fyra av sex sjöar med totalfosforvärden mellan 15-25μg per liter fick måttlig status eller sämre i klassningen gjord i enlighet med bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2019).
|
|
| 2. |
- Johansson, Yvonne A., 1956-
(författare)
-
Delirium hos äldre patienter som vårdas på sjukhus : identifiering av symtom, tecken och riskfaktorer samt journalförda vårdåtgärder
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I samband med sjukhusvård kan äldre patienter riskera försämrad hälsa, inklusive delirium. Delirium, som är vanligt hos äldre patienter på sjukhus, är ett akut och allvarligt tillstånd med svåra konsekvenser för såväl patienten som för närstående, vårdpersonal och hälso- och sjukvård. Det är viktigt att delirium förebyggs, identifieras och behandlas. Forskning visar dock på brister i vården, vilket kan påverka patienternas hälsa och välbefinnande negativt. Det övergripande syftet med avhandlingen var att identifiera och beskriva symtom, tecken, riskfaktorer och vårdåtgärder vid delirium hos äldre patienter som vårdas på sjukhus samt att utvärdera tillämpbarheten av ett bedömningsinstrument för att identifiera delirium. Alla deltagande patienter var 65 år och äldre och rekryterades från ett länssjukhus (I-IV) och ett universitetssjukhus (III, IV). Dessutom ingick de bedömare som bedömt delirium med bedömningsinstrumentet 4AT i delarbete IV. Delarbetena bestod av en kvantitativ subgruppsanalys (n=25) av en punktprevalensstudie (n=210), en retrospektiv journalgranskning (n=78) med kvalitativ analys och två tvärsnittsstudier baserade på samma urval (n=200) med kvantitativa (III, IV) och kvalitativa analyser (IV). Data samlades in genom strukturerade intervjuer, validerade instrument, patientjournaler, frågeformulär och en öppen intervjufråga.Patienterna rapporterade svåra och besvärande symtom vilka hade journalförts i begränsad omfattning (14%). Även kognitiv funktionsnedsättning och patienternas beskrivningar av sitt välbefinnande hade journalförts i liten utsträckning. Patienternas tecken på delirium ledde till nedsatt förmåga att såväl delta i sin egen vård som att undvika skada. Vårdpersonalen svarade delvis på patienternas tecken på delirium då åtgärderna kunde vara både anpassade, bristfälliga och utöver vanlig vård. Skörhet var den starkaste riskfaktorn för delirium. Andelen patienter med delirium ökade med svårighetsgraden av skörhet. Den svenska versionen av bedömningsinstrumentet 4AT för att identifiera delirium hade diagnostisk precision och klinisk användbarhet med hög interbedömarreliabilitet. Bedömningsinstrumentet 4AT tolererades väl av patienterna, var lätt att använda och tog några minuter att genomföra. Detta innebär att det nu finns ett enkelt bedömningsinstrument för delirium på svenska som kan användas för att bedöma delirium hos äldre patienter som vårdas på sjukhus.Endast en mindre del av den studerade vården kan ses som personcentrerad och patientsäker. Struktur, systematik och ett helhetsperspektiv tycktes saknas, liksom ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt. För att minska incidensen av delirium, lidande och kostnader behöver vården förbättras. Det finns behov av att öka kunskapen om delirium och att se delirium som en vårdskada inom all vård. Vidare finns behov av att utveckla vården genom att tydligt integrera ett personcentrerat och patientsäkert förhållnings- och arbetssätt för att nå en helhetssyn på patienten. Målet är att främja hälsa och välbefinnande genom att förebygga delirium. För att möjliggöra identifiering av individuella vårdbehov är det en förutsättning att etablera en tillitsfull vårdrelation med den äldre patienten, där patientens perspektiv tillvaratas. Individuella vårdbehov behöver identifieras strukturerat och systematiskt genom bedömning med bedömningsinstrument av symtom, tecken, välbefinnande, delirium och riskfaktorer för delirium innefattande skörhet samt kognitiv funktionsnedsättning. Detta möjliggör individuellt anpassade vårdåtgärder.Ett individuellt anpassat omhändertagande som överensstämmer med ett integrerat personcentrerat och patientsäkert förhållnings- och arbetssätt skulle kunna bidra till att minska incidensen av delirium vilket kan skapa positiva effekter för såväl patienter som för vårdpersonal och hälso- och sjukvård.
|
|
| 3. |
- Mohlin, Malin, et al.
(författare)
-
Växt- och djurplankton – En undersökning i fyra trendsjöar i Stockholms län 2023
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm provtogs och analyserades växt- och djurplankton från fyra sjöar i Stockholms län år 2023.Baserat på växtplanktonresultaten år 2023 klassificerades närings-statusen enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2019) som hög i en sjö (Garnsviken), måttlig i två sjöar (Orlången och Norrviken) och otillfredsställande i en sjö (Turingen). När bedömning gjordes baserat på treårsmedlet för 2021–2023 i stället blev närings-statusen en annan för tre av sjöarna. Då fick Garnsviken god status, Orlången och Turingen måttlig status och Norrviken otillfredsställande status. Detta stämmer bättre med expertbedömningarna som bland annat baserades på kunskap om bedömningsgrundernas referensvärden samt tidigare års växtplanktonresultat.I proven från Garnsviken och Orlången var tätheten av hjuldjur hög och i samtliga fyra sjöar förekom näringsgynnade djurplanktonarter. Artsammansättningen indikerade även att predation från planktonätande fisk i sjöarna är stor. Tätheten av hjuldjur, som minskade markant i Orlången efter fosforfällningen, har åter ökat. Larver av den invasiva musselarten vandrarmussla (Dreissena polymorpha) noterades i proven från Norrviken och Garnsviken.
|
|
| 4. |
- Mårtensson, Lena B., 1958-, et al.
(författare)
-
Effect of topical local anaesthesia on injection pain associated with administration of sterile water injections - a randomized controlled trial
- 2022
-
Ingår i: BMC Anesthesiology. - : Springer Nature. - 1471-2253 .- 1471-2253. ; 22:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundSterile water injections can provide effective pain relief during childbirth, particularly for low back pain related to childbirth. However, the pain associated administering the injections can negatively impact women’s impressions of the procedure. It may discourage women from considering repeat doses despite the quality of analgesia experienced. Determining strategies to reduce the pain related to the administration of sterile water injections would improve the acceptability of the technique. Therefore, the aim of this study was to evaluate the effect of topical local anesthesia on the pain associated with administration of sterile water injections.MethodsThe study was designed as a multi-arm single-blind, randomized, controlled trial and 120 female healthy students were randomly divided according to one of four groups. The Intervention group received sterile water injections with topical local anesthesia. Control group 1 received sterile water injections without topical local anesthesia, control group 2 received injections of isotonic saline 0.9% with topical local anesthesia and control group 3 received injections of isotonic saline 0.9% without topical local anesthesia. Pain Immediately after the injections and subsidence in pain were recorded using a visual analogue scale. Sensations in the injection area were reported 15 min and the day after the injections.ResultsThe main finding of this study was that local anesthesia with EMLA® reduces the pain associated with the administration of intracutaneous sterile water injections. There was a significant difference in the self-assessed pain score immediately following the injections between the control (73.3 mm) and intervention groups (50.0 mm), p = 0.001. No adverse side effects were reported.ConclusionLocal anesthesia with EMLA® reduces the pain associated with intracutaneous administration of sterile water injections.
|
|
| 5. |
- Wennström, Berith, et al.
(författare)
-
Patient experience of health and care when undergoing colorectal surgery within the ERAS program
- 2020
-
Ingår i: Perioperative Medicine. - : Springer. - 2047-0525. ; 9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundSeveral studies show that the enhanced recovery after surgery (ERAS) program reduces complications postoperatively and leads to faster recovery and shorter hospital stays. However, little is known about patients’ self-reported health in an enhanced recovery context. The aim of this study was firstly to describe patient experiences of health within the concept of ERAS after colorectal (CR) surgery during a hospital stay and within 2 weeks of discharge. Secondly, to explore whether the ASA classification/co-morbidity, sex, and surgical method affect the patient’s experience of health.MethodsData were collected through the ERAS-HEALTH questionnaire, including two open-ended questions, and through telephone interviews postoperatively. Qualitative and quantitative analysis was used. Patients undergoing CR surgery (n = 80) were included from October 2016 to June 2018.ResultsThe patients had mainly positive experiences of their hospital stay as well as most of them felt comfortable coming home. However, experienced state of health is affected by factors like surgical method and co-morbidity. Improvements were desired concerning information, food/food intake, pain management, and environment. At home, the patients experienced a lack of information about food/food intake and ostomy care. Decreased appetite and difficulties with micturition were also described. The most troublesome symptom was postoperative fatigue (POF). Analysis of the ERAS-HEALTH questionnaire showed that patients with higher co-morbidity and those who underwent open surgery have a significantly worse experience of their health compared with patients who underwent laparoscopy. However, it seems that the surgical method affects postoperative health to a greater extent than co-morbidity.ConclusionsThe patients reported many positive aspects and challenges when being cared for within the ERAS program. However, several improvements are needed to satisfy patient wishes regarding their care both in hospital and at home. Laparoscopic surgery affects patient state of health positively in several respects compared with open surgery.
|
|
