| 1. |
- Bergsten, Eva L., 1969-, et al.
(författare)
-
Physical and psychosocial work conditions among baggage handlers in six Swedish airports
- 2012
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Introduction Flight baggage handlers are mainly engaged in sorting luggage or cargo, loading and unloading it to and from the airplanes. The Vocational Training and Working Environment Council, TYA - formed by employer’s and employee’s organizations in the transportation sector - initiated a scientific study in 2009 to investigate the prevalence of musculoskeletal disorders and their suspected determinants in six Swedish airports involving a total of about 1000 handlers in 14 cargo- and handling companies. Encouraged by an initial literature review, the present field study was designed to contain qualitative, questionnaire-based, and observational surveys of working conditions, as well as extensive direct measurements of postures using full-shift inclinometry. This paper reports the design and results of the questionnaire part of the study.MethodAll baggage handlers working at least half-time (n=1044) were encouraged to fill in an extensive questionnaire handed out at the workplace by a research team member. In general the researcher collected the questionnaires at the same occasion. The questionnaire addressed general health, work capacity and physical exposures in relevant handling tasks. It also included a modified version of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ), the Nordic Council of Minister’s Questionnaire (NMQ) on disorders, and the SOFI-questionnaire measuring perceived fatigue.ResultsThe response rate was 73%. The prevalence of musculoskeletal disorders in the back, shoulders and wrists during the last 12 months was 70%, 60% and 45%. Positive effects of devices used for reducing perceived physical load were confirmed. The handlers expressed a low confidence in the leadership, and insufficient feedback, information and influence at work. Fatigue particularly occurred in the dimensions lack of energy and physical discomfort.DiscussionThe observed prevalence of low back pain (70%) is high, and in parity with results among nurses in Sweden (64%; Josephson et al. 1997) and China (56%; Smith et al. 2004). Further examination of questionnaires, interviews and direct posture measurements will identify determinants to consider for intervention to reduce the prevalence of disorders among the baggage handlers.Josephson M, et al. Occup Environ Med 1997;54:681-685.Smith DR, et al. Occup Med 2004;54:579-582
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bergsten, Eva L., 1969-, et al.
(författare)
-
Hälsoeffekter och förebyggande arbete vid vibrationsexponering i saneringsföretag
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den övergripande målsättningen med projektet var att få en ökad kunskap om hur saneringsföretag i Uppsala, Gävleborgs och Dalarnas län arbetar för att förebygga negativa hälsoeffekter av exponering av hand- arm vibrationer. Syftet med studien var att undersöka kunskapsläget angående risker med arbete med vibrerande verktyg, samarbetet med företagshälsovården och genomförande av medicinska kontroller hos saneringsföretag i regionen. Strukturerade telefonintervjuer med 15 saneringsföretag genomfördes. Ett samarbete med ett större saneringsföretag inleddes och medicinska undersökningar genomfördes på deras anställda av ergonom ute på arbetsplatsen. Aktiviteterna i projektet inspirerade företaget att själva initiera riskbedömningar och vibrationsmätningar som en start på ett eget förbättringsarbete. Intervjuerna visade att kunskapsläget i företagen angående regelverk och arbete med vibrerande verktyg var dåligt och trots att de flesta hade företagshälsovård så uttalades ett missnöje gentemot företagshälsovården angående stöd och information i dessa frågor. Bristfällig kunskap och svårigheter att tolka regelverket kan ligga bakom att det brister vad gäller riskbedömningar och lagstadgade medicinska kontroller i saneringsföretagen. Besvärsfrekvenserna i nacke och övre extremiteter hos sanerarna i det undersökta företaget var höga och det fanns också personer med tidiga tecken på kärl- och nervskador. Resultatet av det här projektet är ett litet komplement till den kunskap som redan finns på området men visar att det finns all anledning att lägga resurser på ett förebyggande arbete för den här yrkesgruppen som tidigare inte studerats i någon större utsträckning. Det finns ett outtalat behov av informations- och utbildningsinsatser på området som till stor del beror på okunskap hos företagen men kanske också hos företagshälsovården eftersom deras insatser ser ut att ha varit begränsade. En viktig följd av projektet var att det undersökta företaget på eget initiativ men med stöd av projektet initierade en arbetsgrupp och ett förebyggande arbete för att minska exponeringen för vibrationer. Detta arbete inkluderade riktlinjer för riskbedömningar och vibrationsmätningar av verktyg samt utbildning av ledning och personal. Projektets upplägg och innehåll lämpar sig således väl för att följas av företagshälsovård i deras arbete med att stötta sina kundföretag
|
|
| 4. |
- Bergsten, Eva L., 1969-, et al.
(författare)
-
"Piloten" - Flygplanslastarprojektet
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SAMMANFATTNINGDetta pilotprojekt har utförts under våren 2010 på Arlandas terminal 4 av en ergonom (Eva Bergsten) vid Högskolan i Gävle, Centrum för Belastningsskadeforskning (CBF), på uppdrag av Transports yrkes- och arbetsmiljönämnd (TYA). Projektet var en förstudie till det större huvudprojektet "Skadefria flygplanslastare" som TYA under våren sökte och sedermera beviljades pengar för att genomföra.Huvudprojektets övergripande syfte är att kartlägga och beskriva flygplanslastarnas arbetsförhållanden utifrån ett ergonomiskt helhetsperspektiv med hänsyn tagen till fysiska, psykosociala, tekniska, organisatoriska och kognitiva faktorer vid ramp och sorteringsarbete.Syftet med pilotprojektet var att inför huvudprojektetgöra en litteratursammanställning på området: vad har man redan beforskat när det gäller flygplanslastning i Sverige och internationellt?ta fram och testa frågeformulär och observationsmetoder för den större datainsamlingen i huvudprojektetta reda på vilka företagsdata som kan och bör samlas in i huvudprojektetEn genomgång av publicerade artiklar och så kallad grå litteratur (ej vetskapligt granskade artiklar och rapporter) gjordes för att se vilken kunskap som redan finns på området, och för att identifiera kunskapsluckor inför den skarpa planeringen av huvudprojektet. En styrgrupp, en projektledare och en projektgrupp samt fyra mindre arbetsgrupper var redan tillsatta av TYA och Transportfacken med namngivna personer vilket underlättade uppdraget.Utifrån telefonkontakter, möten och intervjuer med nyckelpersoner i handlingbolag, på Transport, AFA, försäkringskassan och arbetsmiljöverket kunde väsentlig information inhämtas som fick ligga till grund för att sammanställa ett frågeformulär angående flygplanslastarnas fysiska och psykosociala arbetsförhållanden, baserat på vetenskapliga grunder. Frågeformuläret testades på ett 20-tal personer, lastare, skyddsombud, huvudskyddsombud och ombudsmän på Transport och reviderades därefter. Mycket och värdefull information om vilka relevanta företagsdata som finns tillgängliga och hos vilken aktör, och vilka som inte kan påräknas i huvudstudien, har också kunnat kartläggas.En genomgång av vetenskapliga observationsmetoder gjordes och en valdes ut för att testas vid lastning av en narrow body aircraft som metodmässigt bedömdes vara ett svårt arbetsmoment att observera och studera.Pilotprojektet har resulterat i basen till ett frågeformulär som dock fortfarande kan revideras om det vid samtal med de fyra arbetsgrupperna uppkommer relevanta tillägg. Observation av lastning och lossning av narrow body aircraft samt dokumentation med videokamera visade sig vara möjligt, och metoden som testades (REBA) kan användas för att komplettera de i huvudprojektet planerade heldagsmätningarna med teknisk utrustning av arbetsställningar.Litteraturgenomgången av 17 artiklar/rapporter som lokaliserats i en omfattande sökning visade att de största belastningsergonomiska riskerna i arbetet verkar uppstå i samband med att lasta och lossa en narrow body aircraft och det på grund av de trånga lastutrymmena som tvingar lastarna till ogynnsamma arbetsställningar. Det finns också några få studier som styrker att vissa hjälpmedel och arbetsmetoder skulle kunna minska antalet dåliga arbetsställningar, muskulär belastning, kompressionskrafter i ryggen och fysiologisk ansträngning, och att bagagets vikt har betydelse för belastningen. Däremot kan man inte i litteraturen finna några studier av hur olika organisatoriska lösningar påverkar lastarnas arbetsställningar och den belastning de i övrigt utsätts för. Enskilda arbetsmoment har studerats men ingen har tittat på hur belastningsmönstret ser ut för lastarna under ett helt arbetsskift.Besvärsfrekvensen bland flygplanslastare är, enligt den funna litteraturen hög vad gäller rygg, nacke, axlar och knän. Någon större kartläggning av detta eller hur sjukfrånvaron ser ut har inte gjorts i Sverige. Inte heller har man i Sverige eller något annat land tittat på psykosociala faktorer och dess betydelse för flygplanslastares arbetsförhållanden.Resultaten av det här pilotprojektet ligger till grund för de "kunskapsluckor" som vi rekommenderar (i Kapitel 4) att huvudstudien arbetar vidare med, i överensstämmelse med dess övergripande målsättning och den projektplan som tagits fram av projektgruppen.
|
|
| 5. |
|
|
