| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bergström, Barbro, et al.
(författare)
-
Att tala är ett sätt att lära!
- 2004
-
Ingår i: Tidskrift för lärarutbildning och forskning. Journal of Research in Teacher Education. - 1404-7659. ; 11:3-4, s. 91-103
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This article describes a pilot study in which we talked with pre-school children, told them fairytales and listened to their conversation in order to describe and analyse their verbal communications. From our own previous observations we were aware of the importance of studying the development of reading and mathematics concurrently as the base of both subjects is verbal language communication. We therefore observed the verbal communication of the children while they solved problems both in and out of the mathematical context. In this pilot study we attempted to determine expressions in the children’s language that showed a connection between their primary linguistic ability and their thought processes. In examining the language used by the children in their discussions we were guided by the following questions: How did they express themselves? Which words did they use?Did they use a variety of expressions? We considered both the structure of their sentences and the logistics of their thought processes. We watched for those linguistic structures which indicated the children’s ability to “hold a clear line”. Wetherefore also observed for syntactic structures in the language, which the children used, which indicated their ability to do so. One criterion, which indicates maturity in the developmentof verbal communication is the ability to think before talking. In the study we approached the analyses of the children’s discussions so as to understand their process of problem solving so that we could better understand their thought processes in arriving at their results. The findings have been useful in helping us refine a method of data collection which we can apply to, for further research of this type.
|
|
| 6. |
- Bergström, Eva, et al.
(författare)
-
Anhörigvårdares vardag : En kunskapsöversikt kring äldres anhöriga
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport ger en översiktlig presentation av forskningen kring anhörigas insatser och behov av stöd. Dessutom presenteras de stödformer som erbjuds från kommuner och frivilligorganisationer. Därefter redovisas två studier av hur anhöriga upplever olika former av stöd. I den ena studien intervjuas några anhöriga i Vansbro kommun. I den andra studien intervjuas några anhöriga vars närstående deltar i verksamheten vid Gagnefs kommuns centrum för anhörigstöd. De anhöriga delar med sig av sina erfarenheter av olika stödformer och beskriver också vilket stöd de saknar.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Undervattensvegetation i Kronörens naturreservat, Västerbottens län: inventeringar genomförda under åren 1996, 1997 och 2001
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En serie inventeringar av undervattensvegetation har skett inom Kronörens naturreservat under perioden 1996-2001. En heltäckande inventering (10 lokaler) av fastsittande vegetation på hård¬bottnar genomfördes 1996-1997 och tre av dessa lokaler återbesöktes 2001. Resultaten från dessa inventeringar redovisas i föreliggande rapport. År 2000 genomfördes en inventering av vegeta¬tionen på ett 50-tal grunda mjukbottnar längs Västerbottenskusten, inklusive området Kronören-Drivören. Resultaten från dessa inventeringar redovisas i Länsstyrelsens Meddelande 3(2001). Området Kronören-Drivören utgör en nordlig utbredningsgräns för blåstång och i området finns ett flertal fleråriga växtarter. Förändringar i djuputbredning, täckningsgrad samt artsammansättning och biomassa av den fastsittande undervattensvegetationen inom Kronörens naturreservat kommer att följas i ett långsiktigt övervakningsprogram med återkommande inventeringar vart 3-4:e år. Övervakningsprogrammet sker inom ramen för uppföljning av biologisk mångfald inom naturreservatet och finansieras av medel från Naturvårdsverket för vård och skötsel av skyddade områden. Övervakningsmetoden följer den som används inom det nationella programmet för övervakning av vegetationsklädda bottnar och övervakningsprogrammet förvän¬tas indikera förändringar i miljötillståndet i norra Bottenhavets kustområde, exempelvis föränd¬ringar i närsaltbelastning och salthalt samt förändringar i ekosystemets funktion. Inventeringarna har utförts av Umeå Marina Forskningscentrum på uppdrag av Länsstyrelsen i Västerbotten. Jan Albertsson och Lena Bergström har genomfört inventeringarna, utvärderat resultaten samt sammanställt rapporten. Kronörens naturreservat etablerades 1975. Naturreservatet utökades 2002 och omfattar nu totalt 5836 ha varav ca 4500 ha utgörs av vatten. Inom reservatet finns gammal skyddsvärd skog och grunda havsvikar med hög biologisk produktion och ersitet. Kunskapen om de marina värdena i reservatet är delvis bristfällig. I föreliggande rapport beskrivs den fastsittande undervattensvegetationen i Kronörens naturreservat i Nordmalings kommun. Rapporten baseras på dykinventeringar utförda av Umeå Marina Forskningscentrum (UMF) under 1996, 1997 och 2001. Inventeringarna är utförda på uppdrag av Länsstyrelsen i Västerbottens län och utgör de första systematiska undersökningarna av undervattensvegetationen i området. Rapporten redovisar förändringar i växtsamhället under perioden 1996-2001 samt ger rekommendationer för en framtida övervakning av fastsittande undervattensvegetation inom naturreservatet. Under år 1996 inventerade Jan Albertsson 10 dyktransekter inom naturreservatet. På basen av inventeringen framlades en rekommendation av lämpliga lokaler för återkommande miljöövervakning. En av lokalerna återbesöktes av Albertsson under hösten 1997 för kvantitativ provtagning av växt- och djurliv. Under år 2001 återbesöktes 3 lokaler av Lena Bergström för inventering och kvantitativ provtagning av växtbiomassa.
|
|
| 10. |
|
|
