| 1. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Inventering och modellering av fisk- och kräftdjurssamhället i Stigfjorden sommaren 2012
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 31 juli-3 augusti 2012 utförde Kustlaboratoriet vid SLU Aqua ett inventeringsfiske med småryssjor i Stigfjorden mellan Orust och Tjörn med syfte att beskriva fisksamhället i fjorden och att kartlägga viktiga fiskhabitat. Totalt fiskades 80 stationer på djup från ytan ner till 20 m. Området uppvisade ovanligt höga tätheter av juvenil rödspotta, gråsej och torsk. Även fångsterna av stensnultra och tånglake var höga, och bland kräftdjuren dominerade strandkrabban. Resultaten från Stigfjorden jämförs med resultat från tidigare och samtida undersökningar av samma karaktär. Den rumsliga fördelningen av olika arter i förhållande till habitatet beskrevs statistiskt med hjälp av generella additiva modeller, där fångsterna i ryssjorna relateras till data på olika miljövariabler. De statistiska modellerna i kombination med kartor över miljövariabler i området användes sedan för att i GIS producera heltäckande kartor över potentiella habitat för arterna. De arter som modellerades var torsk <18 cm, torsk >18 cm, ål, rödspotta, vitling, stensnultra, tånglake och strandkrabba. Modellernas förklaringsgrad var generellt god, och vattendjup utgjorde den variabel som var viktigast för fördelningen av de flesta arter. Ungtorsk och rödspotta förekom i högst tätheter i de djupare delarna av fjorden, medan gulål, tånglake och strandkrabba, där de två förstnämnda tillsammans med torsken är rödlistade, främst återfanns i de grunda delarna av fjorden. Sammantaget tyder resultaten på att Stigfjorden håller viktiga livsmiljöer för ett flertal fiskarter, framför allt som uppväxtområde för arter som t ex rödspotta och gråsej.
|
|
| 2. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten : Resurs- och miljööversikt 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den nionde utgåvan av den samlade översikten över fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten. Kunskap om fiskbestånden och miljön är en förutsättning för att utnyttjandet av fiskresurserna skall bli bärkraftigt. För svenska vattenområden beskrivs miljöutvecklingen i ett ekosystemsperspektiv, dels för att tydliggöra fiskens ekologiska roll och beskriva yttre miljöfaktorer som påverkar fiskbestånden, dels för att belysa fiskets effekter på miljön.Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten sammanfattar utveckling och beståndsstatus för de kommersiellt viktigaste fisk- och kräftdjursarterna i våra vatten. Bedömningar och förvaltningsråd är baserade på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning, SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 3. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Effects of an offshore wind farm on temporal and spatial patterns in the demersal fish community
- 2013
-
Ingår i: Marine Ecology Progress Series. - : Inter-Research Science Center. - 0171-8630 .- 1616-1599. ; 485, s. 199-210
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The rapid increase in offshore wind energy worldwide has raised concern about its potential risks to marine biodiversity due to habitat alteration, disturbance from noise and electromagnetic fields. This study presents results of surveillance studies performed at the Lillgrund wind farm in Sweden to investigate the integrated effects of these factors on the abundance and distribution patterns of benthic fish communities. The studies revealed no large-scale effects on fish diversity and abundance after establishment of the wind farm when compared to the development in 2 reference areas. Changes in some species and in community composition were observed over time but occurred in parallel in at least one reference area, indicating that fish communities in the wind farm area were mainly driven by the same environmental factors as those in surrounding areas. However, changes at smaller spatial scales were evident. Increased densities of all studied piscivores (cod, eel, shorthorn sculpin), as well as the reef-associated goldsinny wrasse, were observed close to the foundations in the first years of operation. The increase was probably attributed mainly to local changes in distribution rather than to immigration or increased local productivity. Simultaneously, weak or no aggregation of black goby, eelpout and shore crab, all potentially reef-associated but also prey species of the studied piscivores, was observed, which may indicate enhanced top-down control near the foundations.
|
|
| 4. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Effects of offshore wind farms on marine wildlife-a generalized impact assessment
- 2014
-
Ingår i: Environmental Research Letters. - : IOP Publishing. - 1748-9326. ; 9:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Marine management plans over the world express high expectations to the development of offshore wind energy. This would obviously contribute to renewable energy production, but potential conflicts with other usages of the marine landscape, as well as conservation interests, are evident. The present study synthesizes the current state of understanding on the effects of offshore wind farms on marine wildlife, in order to identify general versus local conclusions in published studies. The results were translated into a generalized impact assessment for coastal waters in Sweden, which covers a range of salinity conditions from marine to nearly fresh waters. Hence, the conclusions are potentially applicable to marine planning situations in various aquatic ecosystems. The assessment considered impact with respect to temporal and spatial extent of the pressure, effect within each ecosystem component, and level of certainty. Research on the environmental effects of offshore wind farms has gone through a rapid maturation and learning process, with the bulk of knowledge being developed within the past ten years. The studies showed a high level of consensus with respect to the construction phase, indicating that potential impacts on marine life should be carefully considered in marine spatial planning. Potential impacts during the operational phase were more locally variable, and could be either negative or positive depending on biological conditions as well as prevailing management goals. There was paucity in studies on cumulative impacts and long-term effects on the food web, as well as on combined effects with other human activities, such as the fisheries. These aspects remain key open issues for a sustainable marine spatial planning.
|
|
| 5. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Effekter av en havsbaserad vindkraftpark på fördelningen av bottennära fisk : En studie vid Lillgrunds vindkraftpark i Öresund
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien baserar sig på fältundersökningar utförda vid Lillgrund vindkraftpark i Öresund och syftar till att klargöra hur anläggningen kan ha påverkat förekomsten av bottennära fisk, det vill säga fisk som lever på eller nära havsbotten. Studien är framförallt fokuserad på effekter i närområdet för enskilda vindkraftverk. Hos flera av fiskarterna noterades en högre förekomst i närområdet för vindkraftverken i jämförelse med på längre avstånd. Effekten syntes från och med det första året av drift och var av likartad omfattning under samtliga tre studerade år. En aggregation nära vindkraftverken noterades hos tånglake, ål, torsk, stensnultra och rötsimpa. Effekten noterades inte hos oxsimpa och skrubbskädda, som också var relativt vanliga i provfisket. Hos strandkrabba noterades en förändrad fördelning, som var olika mellan år. Under de två första åren noterades en lägre förekomst av strandkrabba nära vindkraftverken men under det sista året noterades en aggregation. De observerade effekterna berodde sannolikt på en omfördelning av fisk inom vindkraftparksområdet, snarare än på en ökad produktivitet eller en ansamling av fisk från ett större område. Provfisken inom denna studie och inom kontrollprogrammet för Lillgrund vindkraftpark visar sammantaget att den totala mängden fisk inte ökade i vindkraftparken inom den studerade treårsperioden, och att mängden fisk i området inte heller var högre än före anläggningen, i relation till utvecklingen i referensområden. Mängden fisk hade dock inte heller minskat. Avståndsintervallet inom vilket en ökad förekomst av fisk kunde observeras skattades till mellan 0-50 och 0-160 meter från vindkraftverket, beroende på art. Hos vissa arter sågs därtill en minskad täthet av fisk på längre avstånd från kraftverken, vilket skulle kunna återspegla att fisken attraherades därifrån till närområdet för vindkraftverket. Vindkraftverkens fundament på Lillgrund är omgivna av erosionsskydd. Dessa strukturer erbjuder en omväxlande livsmiljö där det sannolikt finns goda möjligheter för fisk att söka skydd och hitta föda. Det relativt starka samband som noterades mellan mängden fisk och avstånd till vindkraftverk för ett flertal fiskarter antyder att vindkraftverken i första hand attraherar fisk, och att eventuella negativa effekter på fiskens förekomst, orsakad till exempel av elektromagnetiska fält eller yttre ljudmiljö, sannolikt har en i sammanhanget underordnad betydelse.
|
|
| 6. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
The effects of wind power on marine life : A Synthesis
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- As in many other countries, an expansion of wind power is expected in Sweden during the coming decades. The expansion is driven by rising prices on electricity and the need for an increased production of renewable energy. Since wind conditions at sea are good and relatively constant, several offshore wind farms are planned in Swedish waters. Offshore wind power with a total effect of about 2500 MW has been granted permission and an additional 5500 MW are being planned for. Examples of granted projects are Storgrundet with an effect of 265 MW, Stora Middelgrund with an effect of 860 MW and Kårehamn with an effect of 48 MW. The largest offshore wind farm in Sweden today is Lillgrund in Öresund, with its 48 turbines with an installed effect of 110 MW.Prior to this expected expansion, it is important to investigate the environmental impact of offshore wind power, and how possible negative effects can be minimized. This synopsis about the impact of wind power on the marine life in Swedish waters is based on more than 600 studies, most of which are scientific articles, but also reports by companies and authorities.Habitats and species in Swedish marine areasSwedish marine areas are characterized by a unique salinity gradient that varies from marine conditions in Skagerrak to almost limnic environments in the Gulf of Bothnia. There are also vast differences between areas in terms of environmental factors such as insolation, temperature and wave exposure. This entails variation in species composition, dominance by different populations and structural differences in plant and animal communities. Therefore, this synopsis provides environment descriptions of three widely separated marine areas: the Swedish West Coast (Kattegat and Skagerrak), the Baltic Proper and the Gulf of Bothnia (Bothnian Sea and Bothnian Bay). The main focus is on occurrence of species and communities within the depth interval that is of interest for establishing offshore wind power in Sweden.Offshore wind powerThere are mainly two types of foundation structures used in Sweden today: gravity-based foundations and monopile foundations. These are also the most commercially viable. Offshore wind farm projects affect the environment in different ways during installation, operation and decommissioning. The installation phase is assessed as having the largest impact on the environment, since high noise levels and sediment dispersal can affect marine organisms. A wind farm during operation can cause barrier effects as well as changes in the natural environment. The decommissioning phase can again enhance noise levels and lead to sediment dispersal in the wind park and its adjacent area. Effects on marine organisms and communities Since marine environmental conditions vary between different locations as well as over time, it is difficult to make universal assessments of the effects of offshore wind power. This increases the importance of well-designed pilot studies and monitoring programs of the local environment. Also, location-specific surveys minimize the risk that costly measures to reduce negative impact are used when they are not needed. In general, installation and decommissioning of offshore wind farms should be planned so that sensitive reproductive periods for marine species are avoided. Particular consideration might also be needed for constructions in important growth and spawning areas for fish and marine mammals, or specific environments, such as offshore banks with high natural values. Below is a list of the effects that, according to existing knowledge and accessible literature, might affect marine organisms and communities. Each effect has been assessed after how long, and to what scale, it affects the marine life in the wind farm area.Acoustic disturbances during the installationAs monopile foundations are being driven into the sea floor, a lot of noise is generated that spreads in the water. Cod and herring can potentially perceive noise from pile driving at a distance of 80 kilometres, experiencing physical damage and death at just a few meters from the place of installation. For all types of work involving noise, flight reactions in fish are expected within a distance of about one kilometre from the source. The greatest risk of significant harm to fish populations exists if the installation overlaps with important recruitment areas for threatened or weak populations. Among the marine mammals, porpoises have proved to get both impaired hearing and behavioural disturbances from noise associated with pile driving. There are no studies indicating any long-term negative effects on any of the seal species occurring in Swedish waters. It is not possible to draw any general conclusions of the effects on invertebrates from pile driving noise, since the group is too large and diverse. The few studies that exist, however, show that oysters are relatively sensitive, whilst mussels are not affected at all. The effects of high noise levels can be reduced by, for example, successively increasing the power and thus the noise during piling, so that larger animals such as fish, seal and porpoises are intimidated at an early stage and leave the construction area well before high noise levels are reached.Sediment dispersalDredging work during the construction of gravitational foundations, and laying of cables between the wind turbines and land, can cause sediment from the bottom to whirl up and disperse in the water mass. The amount of sediment dispersed depends on the type of sediment, water currents and which dredging method is being used. Increased concentrations of sediment in the water affect mainly fish fry and larval stages negatively. Invertebrates are often adapted to re-suspension of sediment, since it occurs naturally in their environment. The sediment dispersal at the construction of a wind farm is often confined to a short period. The effects are also relatively small due to the fact that the bottom sediment is usually coarse-grained. The overall assessment is therefore that sediment dispersal is a limited problem for most animal and plant communities, but specific consideration should be taken and fish recruitment periods should be avoided.Introduction of a new habitatThe foundations of wind turbines can function as artificial reefs and attract many fish species, particularly around gravitational foundations which have a structurally complex erosion protection. At first there is often a redistribution of fish from nearby areas to the wind park foundations, but over time an actual increased fish production within the park is possible, as long as the park is large enough and the fishing pressure is low. The structure of the erosion protection can bring local positive effects for crustaceans such as lobster and crab, by functioning as shelter as well as increasing their foraging area. One example of a species that seems to increase locally around foundation structures on the Swedish West Coast and the Baltic Proper is the blue mussel. Which species that will dominate depends on the salinity in the area. There are no studies showing that foundation structures will facilitate the distribution of new species to Swedish marine areas. One reason for this might be that the total amount of hard bottom surface formed by the foundations and their structures is relatively small compared to natural hard bottoms.Turbine noise and boat trafficMaintenance work on the wind turbines causes a certain increase in boat traffic in the area of an operating wind farm. Also, different parts of the turbines generate noise during operation that spreads through the water. The reactions of fish on noise from turbines and boat engines vary, but study results indicate that the effect on most fish species from noise produced in a wind farm is low. There are, however, no studies on long-term effects of stress due to an increased noise level or effects of noise disturbance on fish spawning behaviour. Porpoises especially, but to some extent also seals, are sensitive to noise disturbance. Today there are no studies showing negative effects from the operational sounds from a wind farm on populations of marine mammals. The noise of both strong winds and engines from ships often exceeds the underwater noise generated by operating wind farms.Electromagnetic fieldsThe electric cables leading from a wind turbine generates a magnetic field that decreases with distance from the cable. The expected effect on most fish species is low, but since the effect is ongoing throughout the entire operational stage, the risk should be considered in areas that are important to migrating fish species. No studies have been found that show how electromagnetic fields affect marine mammals. The few studies that have been found on invertebrates indicate that the electromagnetic fields around common transmission cables have no effect on either reproduction or survival.Exclusion of birdsMost birds do not avoid wind farm areas. An exception is several common diving ducks that avoid flying or swimming within wind farms and keep a safe distance of at least 500 meters to a turbine tower. The most common food for these species in the Baltic Sea is blue mussels. Areas within the Swedish economic zone where a large-scale expansion of wind power would have the greatest effect on the ducks, and thereby indirectly affect the benthic community, are the offshore banks in the central Baltic Proper, mainly Hoburg Bank and Northern Midsjö Bank, where two thirds of the oldsquaw populations in Europe overwinters. The level of impact will depend on the total area of the park, and the distance between the turbine towers. Large-scale studies are needed in order to assess if the effect might lead to substantial changes for the benthic community.Gaps of knowledgeThe basis of this synopsis is research results from studies concerning single wind turbines or small wind farms, which in many
|
|
| 7. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Vindkraftens effekter på marint liv : En syntesrapport
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Precis som i manga andra lander forvantas en utbyggnad av vindkraft i Sverige under de narmaste decennierna. Expansionen drivs bland annat av stigande elpriser och behovet av okad produktion av fornybar el. I Sverige har havsbaserad vindkraft med en total effekt pa ungefar 2500 MW fatt tillstand och ytterligare 5500 MW ar under utveckling. Exempel pa vindkraftsprojekt med fardiga tillstand ar Storgrundet med en effekt pa 265 MW, Stora Middelgrund med en effekt pa 860 MW och Karehamn med en effekt pa 48 MW. I dag utgor Lillgrund i Oresund med sina 48 vindkraftverk och 110 MW i installerad effekt, Sveriges storstahavsbaserade vindkraftpark. Infor denna forvantade expansion ar det viktigt att undersoka vindkraftens miljoeffekter, och hur eventuella negativa effekter kan minimeras. Over 600 studier, huvudsakligen vetenskapliga artiklar, men aven rapporter fran foretag och myndigheter, ligger till grund for slutsatserna och rekommendationerna i denna syntesrapport om paverkan av vindkraft pa det marina livet i svenska havsomraden. [...]
|
|
| 8. |
- Bergström, Ulf, et al.
(författare)
-
GIS-baserade metoder för att kartlägga fiskars livsmiljöer i grunda havsområden
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom den marina planeringen är tillgången på kartunderlag över olika naturtypers och arters utbredningar en ofta förekommande begränsning. Målsättningen med det här projektet har varit att utveckla och utvärdera GIS-baserade metoder för att skapa modellerade kartor över fiskars utbredning i utsjöområden. Sådana kartor kan användas för att utvärdera olika områdens relativa betydelse för fisk. Kartorna producerade i denna studie skall dock betraktas som resultat av metodstudier snarare än färdiga kartor som kan användas i planeringsärenden.Ett viktigt användningsområde för kartor över livsmiljöer för fisk är att vid planläggningen av områden för havsbaserad vindkraft kunna identifiera områden där sannolikheten för negativ påverkan på fiskbestånden är låg. Många utsjöområden som kan vara av intresse för vindkraft är samtidigt viktiga lek- och uppväxtområden för fisk. Vindparkerna kan potentiellt störa fiskars livsmiljöer, framför allt genom att medföra strukturella förändringar och en ökad mängd undervattensljud, och dessa risker bör värderas inom den sammanvägda marina planeringen.GIS-baserad modellering utgör ett komplement till inventeringar genom provfiske, och är en metod för att optimera nyttjandet av den information som samlas vid inventeringar. På basen av data från enskilda provfiskepunkter skapas heltäckande kartor över den sannolika förekomsten av den studerade fiskarten inom större geografiska områden. Analyserna bygger på att man skapar statistiska modeller för vilken typ av livsmiljö olika fiskarter föredrar, och sedan med hjälp av GIS rumsligt visualiserar var sådana livsmiljöer förekommer. Rapporten baserar sig på fallstudier från två separata havsområden:I den första studien tog vi fram modeller för habitatbildande växt- och djurarter, samt för de vanligast förekommande fiskarterna i Kattegatt, baserat på inventeringar vid utsjögrunden Lilla Middelgrund och Fladen i Kattegatt. Därefter undersökte vi i vilken mån den modellerade utbredningen av habitatbildande arter kan användas för att beskriva utbredningen av fisk. Inom studien jämförde vi även styrkan i så kallade abundansmodeller och förekomstmodeller, samt testade hur överförbara modellerna är mellan olika områden.I den andra studien modellerade vi abundansen av de dominerande arterna torsk, piggvar och skrubbskädda i grundområden i södra Egentliga Östersjön. Vi testade olika miljövariablers användbarhet i utbredningsmodeller på en regional skala, samt jämförbarheten mellan modeller baserade på data från olika delar av studieområdet.Resultaten visade att rumslig modellering är användbar för att identifiera viktiga livsmiljöer för fisk i grunda havsområden där vindkraftsetablering kan bli aktuell. Två olika skalor för att jämföra användbarhet och precision kunde identifieras; dels modeller för att studera skillnader inom enskilda utsjögrund/delområden, dels modeller för att studera skillnader mellan olika grund inom större havsområden. Modellerna för enskilda utsjögrund/delområden gav som regel starkare modeller, men på bekostnad av generaliserbarhet eftersom de är baserade på lokala utbredningsmönster.Oavsett om målsättningen är att bygga modeller för ett helt havsområde eller för ett enskilt grund, är det viktigt att de data som används är insamlade över hela det område som man vill uttala sig om, och täcker in hela gradienterna av de miljövariabler som styr utbredningen av arterna. Jämförelser mellan modeller på olika skala, samt tester med att föra över modeller från ett område till ett annat, visade att det sällan fungerar att använda modeller från ett grund för att predicera fiskförekomst på ett annat närliggande grund.En viktig begränsning för kvaliteten på de färdiga kartorna är tillgången på kartor över de miljövariabler som används för att beskriva förekomsten av fisk, framför allt djup och ytsubstrat (Naturvårdsverket 2009). En bättre precision på djupdata skulle även ge möjlighet att införa mer detaljerad information om variabler så som lutning och bottenkomplexitet, vilka kan användas för att karakterisera fiskhabitat. Information om en del viktiga miljövariabler som används i fiskmodellerna kan tas fram genom egen modellering eller genom enklare GIS-baserade analyser. Som ett exempel användes modellerade kartor av habitatbildande arter för att beskriva förekomsten av fisk i delstudien Kattegatt, även om en sådan tvåstegsmodellering inför en ytterligare osäkerhetsfaktor i det färdiga resultatet. Ett annat exempel är en GIS-baserad analys av avståndet till lekområden, som visade sig vara en viktig variabel för att förklara utbredningen av ungtorsk.
|
|
| 9. |
- Florin, Ann-Britt, et al.
(författare)
-
First records of Conrad´s false mussel, Mytilopsis leucophaeata (Conrad, 1831) in the southern Bothnian Sea, Sweden, near a nuclear power plant
- 2013
-
Ingår i: BioInvasions Records. - : Regional Euro-Asian Biological Invasions Centre Oy (REABIC). - 2242-1300. ; 2:4, s. 303-309
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The invasive, biofouling, Conrad's false mussel Mytilopsis leucophaeata was first recorded in Sweden during spring 2011 in the cooling water system of the power plant of Forsmark in the southern Bothnian Sea. The cooling water discharge area offers a favourable environment for growth, survival, and reproduction of M. leucophaeata and may provide a stepping stone for further spread. We present three different studies in the area, revealing a rapid increase in mussels in the artificially heated area, with densities of the magnitude of thousands of individuals m-2, as well as mussels living in surrounding waters, indicating an on-going expansion in the region.
|
|
| 10. |
- Adill, Anders, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Forsmarks kärnkraftverk : sammanfattande resultat av undersökningar fram till år 2012
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanfattar långsiktiga och pågående trender ikustvattenmiljön utanför Forsmarks kärnkraftverk från mitten av 1970-taletfram till och med år 2012. Resultaten baseras på de fältundersökningar somutförs inom kärnkraftverkets kontrollprogram för att följa effekter avkylvattenanvändning på fisk, fågel och bottenfauna.Vid Forsmarks kärnkraftverk pumpas stora mängder brackvatten genomkraftverket för att kyla kondensorerna. Efter användning pumpas detanvända kylvattnet ut i närrecipienten, som får en temperaturhöjning medcirka 7-9°C. Kylvattenhanteringen har en direkt miljöpåverkan genom attdet havsvatten som används innehåller levande organismer som dras med ini systemet, eller filtreras bort vid intaget och dör. Det uppvärmda kylvattensom når närrecipienten har därtill effekter på djurens fysiologi, födotillgångoch beteendemönster, vilket i sin tur kan påverka deras tillväxt ochreproduktion. Dessa förändringar är väl dokumenterade under de år somkontrollprogrammet har pågått, framförallt när det gäller fisk. I rapportenpresenteras trender i utvecklingen över tid hos fisk, bottenfauna och fågel.Data jämförs där det är möjligt med motsvarande trender i referensområdensamt i andra delar av Bottenhavet och Östersjön.En stor del av de förändringar som observerats i Forsmarks skärgårdunder senare år kan sannolikt sammankopplas med kylvattenutflödet, isynnerhet efter år 2004 när det galler som tidigare hindrade fiskar från attvandra in och ut ur Biotestsjön togs bort. Detta syns som en ökad invandringav lekfisk i Biotestsjön och en tillkomst av arter som inte funnits där pålänge. Samtidigt ses förändrade tillväxtmönster hos abborre i Biotestsjönsamt utanför, i Forsmarks skärgård. I viss mån ses även förändradeutbredningsmönster hos sjöfågel som skulle kunna kopplas till förändradfödotillgång. För bottenfauna kan man inte avgöra om det finns mönster, pågrund av avsaknad av data under senare år.Resultaten antyder att en större del av fiskbestånden i Forsmarks skärgårdän tidigare är beroende av att Biotestsjön är en fungerande miljö förreproduktion och tillväxt. Detta är positivt så länge förhållandena iBiotestsjön och övriga områden som påverkas av kylvattenutsläpp ärgynnsamma, men negativt för omgivande skärgård om rekryteringen i dessaområden inte skulle fungera, eller om fiskens hälsa skulle påverkas. Dessaaspekter blir särskilt aktuella i och med den planerade effekthöjningen vidForsmarks kärnkraftverk, som sannolikt skulle kunna accentuera deobserverade effekterna, samt den planerade byggnaden av ett slutförvar, om denna påverkar tillgången på alternativa rekryteringsmiljöer för fisk inärområdet.Dödligheten i silstationen är fortsatt hög, om än med stormellanårsvariation i antal och artsammansättning. Mätningar vid silstationenvisar dock på en ökad dödlighet av ål, som inte kan förklaras av generellauppgångar i beståndet. Ökningen är troligen en effekt av att mer ål äntidigare vistas i Forsmarks skärgård, vilket skulle kunna bero på enanlockning av ål till området för kylvattenutsläpp.En annan förändring som inträffat under senare år är att en nyintroducerad art, musslan Mytilopsis leucopheata, har observerats i områdetsedan 2011. Arten har orsakat problem i kylvattenvägarna i andrakärnkraftverk i Östersjön, och områden med förhöjd vattentemperatur hartidigare identifierats som potentiella plattformar för fortsatt etablering avarten i andra områden.
|
|
