| 1. |
- Barregård, Lars, 1948, et al.
(författare)
-
Cadmium Exposure and Coronary Artery Atherosclerosis: A Cross-Sectional Population-Based Study of Swedish Middle-Aged Adults
- 2021
-
Ingår i: Environmental health perspectives. - 1552-9924 .- 0091-6765. ; 129:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The general population is ubiquitously exposed to the toxic metal cadmium through the diet and smoking. Cadmium exposure is associated with increased morbidity and mortality in myocardial infarction and stroke. Atherosclerosis is the main underlying mechanism of myocardial infarction. However, associations between cadmium and coronary artery atherosclerosis have not been examined.Our study sought to examine the hypothesis that blood cadmium (B-Cd) is positively associated with coronary artery calcification, as a measure of coronary artery atherosclerosis in the population-based Swedish SCAPIS study.Our analysis included 5,627 individuals (51% women), age 50-64 y, enrolled from 2013 to 2018. The coronary artery calcium score (CACS) was obtained from computed tomography. Blood cadmium was determined by inductively coupled plasma mass spectrometry (ICP-MS). Associations between B-Cd and coronary artery calcium score (CACS Agatston score) were evaluated using prevalence ratios (PRs) in models adjusted for sex, age, smoking, hypertension, diabetes, low-density cholesterol/high-density cholesterol ratio, and family history.The median B-Cd concentration was 0.24 μ g / L . The prevalence of positive coronary artery calcium ( CACS > 0 ) was 41% and the prevalence of CACS ≥ 100 was 13%. Relative to the lowest quartile (Q) of B-Cd ( < 0.16 μ g / L ), the highest quartile (median 0.63 μ g / L ) was associated with a small but significant increase in CACS > 0 (PR 1.1; 95% CI: 1.0, 1.3), and a greater relative increase in CACS ≥ 100 (PR 1.6; 95% CI: 1.3, 2.0). When restricted to 2,446 never-smokers, corresponding PRs were 1.1 (95% CI 0.9, 1.3) for CACS > 0 (63 cases in Q4) and 1.7 (95% CI 1.1, 2.7) for CACS ≥ 100 (17 cases in Q4).Blood cadmium in the highest quartile was associated with CACS in a general population sample with low to moderate cadmium exposure. This supports the hypothesis that atherosclerosis is an important mechanism underlying the associations between cadmium and incident cardiovascular disease. The findings suggest that public health measures to reduce cadmium exposure are warranted. https://doi.org/10.1289/EHP8523.
|
|
| 2. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Industrin och pandemin
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Industrins Ekonomiska Råd (IER) utses av Industriavtalets parter och består av fristå- ende ekonomer. Varje år tar IER fram en rapport på uppdrag av parterna. I år fick man i uppdrag att analysera pandemins långsiktiga effekter på svensk industri, sambanden med trender inom geopolitik, handelspolitik, klimatpolitik och hållbarhetsfrågor samt vilken betydelse statens motåtgärder haft. Kapitel 1 fokuserar på den inledande och mest dramatiska fasen av krisen, med betoning på konsekvenser för industrin samt effekten av de statliga åtgärder som inrättats för att dämpa de ekonomiska konsekvenserna av krisen. Kapitlet avslutas med en diskussion om åtgärderna varit tillräckliga och de risker som finns med en långvarig stödpolitik. Kapitel 2 tar upp pandemin tillsammans med en rad andra omvärldsfaktorer som kastar sin skugga över den internationellt verksamma delen av näringslivet som motsättningarna USA-Kina, oenigheten om klimatpolitiken samt störningarna av de internationella leveranskedjorna. Rapporten ställer och försöker också besvara frågan om industrin kommer att få en ny spelplan. Kapitel 3 gör avspark i de exceptionellt stora krispaketen globalt och diskuterar vad det trendskiftet får för konsekvenser för den ekonomiska politiken på tio års sikt samt de effekter det kan ge på inflation och makroekonomisk stabilitet.
|
|
| 3. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Inför avtalsrörelsen 2023: Svensk industri i en ny världsordning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten inleds med en kortfattad analys av den pågående ekonomiska krisen som är ovanligt svårtolkad och uppvisar mycket divergerande signaler om framtiden. Vi diskuterar möjligheten att jämföra med tidigare ekonomiska kriser på 1970-talet och pekar ut de faktorer som kan vara av betydelse för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen – globalisering och globala värdekedjor, den europeiska industripolitiken och geopolitikens återkomst. Dessa områden är sedan huvudfokus för de följande tre kapitlen, som var för sig diskuterar och analyserar utmaningar och risker. Rapporten avslutas med rådets rekommendationer till industriavtalets parter inför avtalsrörelsen.
|
|
| 4. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
It takes change to remain the same: The transformation of Swedish government policy making in economic crises and the involvement of social partners
- 2021
-
Ingår i: Economic and Industrial Democracy. - 0143-831X. ; 43:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The government responses to the corona crisis across the world has actualized an old debate regarding the role of the state and government policy making in economic crises. This debate should, the authors of this article argue, be understood in the context of how government policy making has been transformed in advanced capitalist economies in the past five decades and recent theoretical developments regarding the role of actors and institutions involved in the production and dissemination of ideas in such transformations. Drawing on an extensive review of policy making and changes in policy making doctrines, this article examines the role of government public investigations in the transformation of the Swedish government policy making in relation to economic crises where the state supports policy making through social partners.
|
|
| 5. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Klimatomställning på lika villkor? Vägval för Sverige och svensk industri
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport belyser huruvida Sverige och svensk industri också skall utnyttja de utökade möjligheter till statliga stöd som erbjuds av EU:s nya industripolitik. Den europeiska industri- och klimatpolitiken tillsammans med motsvarande ansats i USA genom Inflation Reduction Act samt den geopolitiska situationen innebär att det inte längre går att luta sig tillbaka mot invanda förhållningssätt utan en lämplig hållning till vertikala (företags- eller sektorsvisa) stöd behöver analyseras inom ramen för denna nya kontext. Vi presenterar en analysram där, utöver traditionell samhällsekonomisk analys kring marknadsmisslyckanden, hänsyn även behöver tas till konkurrensförhållanden, geopolitik inklusive eventuellt behov av strategisk autonomi inom vissa områden samt andra politiska avvägningar.
|
|
| 6. |
- Bergström, Ola, 1968
(författare)
-
Statens förändrade roll vid omställning efter större nedläggningar – En analys utifrån ett historiskt och internationellt perspektiv
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Statens roll i samband med omställning efter stora nedläggningar och neddragningar har förändrats de senaste femtio åren. Vilken roll staten ska ta i framtiden är inte självklart. Syftet med denna studie är att belysa: • hur har statens roll i samband med omställning förändrats över tid? • hur hanteras omställning i andra europeiska länder? • hur det svenska omställningssystemet kan anpassas till nya utmaningar som globalisering, ny teknologi och klimatförändringar? Hur har statens roll i samband med omställning förändrats? En central iakttagelse är att statens roll i samband med omställning successivt har omvandlats till att understödja och komplettera omställningsåtgärder som finansieras och organiseras av arbetsmarknadens parter. Genom kollektivavtal har arbetsmarknadens parter skapat självständiga trygghetsråd som erbjuder olika former av stöd till anställda som förlorat jobbet. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder har utformats med hänsyn till parternas omställningsavtal, samtidigt som parterna har uppmanats av staten att skapa överenskommelser inom nya områden som inte täckts av parternas avtal. Statens roll har således förändrats i riktning mot att understödja, komplettera och samverka med parternas olika åtgärder för omställning. Det finns flera möjliga förklaringar till denna utveckling. EU-medlemskapets begränsningar av statens handlingsutrymme i samband med näringslivets omställning är en viktig förklaring. En annan möjlig förklaring är strukturomvandlingens förändrade karaktär där allt fler företag har erfarenhet av att säga upp anställda samtidigt som uppsägningar inte uppfattas som en krissituation på samma sätt som tidigare, utan som en möjlighet att omlokalisera arbetskraften till mer produktiva företag. Det har även blivit vanligare att tjänstebaserade eller kunskapsintensiva företag gör nedskärningar vilket medfört ett ökat behov av skräddarsydda omställningsinsatser för högkvalificerad arbetskraft, något decentraliserade omställningsorganisationer tycks kunna leverera på ett mer ändamålsenligt sätt än statliga aktörer. Hur hanteras omställning i andra europeiska länder? En internationell jämförelse visar att svensk omställningspolitik är unik. Inget annat land har en omställningspolitik med ett lika tydligt fokus på att erbjuda stöd till uppsagda för att komma till en ny sysselsättning. Även det faktum att arbetsmarknadens parter har en så betydande roll ter sig unikt. Jämförelsen visar att länder skiljer sig åt med avseende på hur mycket och på vilket sätt staten investerar i olika former av åtgärder för att understödja företagens anpassning samt för uppsagda att ta sig till ett nytt arbete. Det framkommer även att det finns fördelar och nackdelar med olika typer av åtgärder och att andra länder använder åtgärder som inte varit så vanliga i Sverige i och med stora nedläggningar och neddragningar. Det handlar exempelvis om lönesänkningar, tidigarelagd pensionering och korttidsarbete. Samtidigt finns det vissa länder där statens insatser för att hantera konsekvenser av företagens nedskärningar är mycket begränsade. Det finns även exempel på länder där statens insatser framförallt är inriktade mot att bevara existerande industristrukturer. I flera länder pågår dock, liksom i Sverige, en process mot ökad decentralisering av omställningspolitiken och en ökad involvering av arbetsmarknadens parter. Det finns inget givet svar på vilket som är det bästa sättet att bedriva omställningspolitik. Detta eftersom politiken är beroende av dominerande aktörers målsättningar, historiska händelser och landets ekonomiska struktur. Om omställningspolitiken ska förändras i någon riktning bör man således ta hänsyn till dessa förutsättningar. Vad innebär EU:s reformerade globaliseringsfond? Villkoren för att EU-länder ska kunna söka stöd till uppsagda från den Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekters (EGF eller globaliseringsfonden) håller på att ändras. Under den kommande budgetperioden 2021–2027 kommer det troligtvis att krävas att länder kan visa att en neddragning eller nedläggning orsakats av globalisering, införande av ny teknologi, såsom automatisering eller digitalisering eller omställning till ett fossilfritt samhälle. Stöd från EGF kommer, på samma sätt som idag, även att förutsätta att den svenska regeringen godkänner ansökan och medfinansierar delar av de åtgärder som man söker medel för. Det blir därför upp till staten att avgöra vilka uppsägningstillfällen som ska vara berättigade till stöd samt vilken typ av åtgärder som staten ska medfinansiera. Vår analys visar att det finns flera svårigheter förknippade med att urskilja orsakerna till ett företags beslut att säga upp medarbetare eller lägga ned en verksamhet. Orsakssambanden är ofta komplexa och det förekommer att flera faktorer samverkar. Att fördela statliga medel till uppsagda med utgångspunkt från, på förhand definierade orsaker, kan därför anses vara vanskligt. Därmed inte sagt att det inte finns tillfällen då staten kan urskilja att det är lämpligt att ansöka om medel från EGF. En möjlig linje skulle vara att Sverige endast söka medel från EGF om en nedläggning eller neddragning kan anses vara en direkt följd av EU:s politik. I den mån stöd från EGF kan kombineras med det omställningsstöd som erbjuds i partsgemensamma kollektivavtal bör sådant stöd kunna beviljas. Samtidigt är de åtgärder som kan finansieras genom EGF inte alltid effektiva och det kan finnas behov av andra statliga åtgärder för att hantera näringslivets omställningsbehov. EGF-stödet är till exempel inte utformat för att hantera omedelbara och tillfälliga omvandlingstryck i form av produktionsstopp eller efterfrågeminskningar till följd av extrema väderförhållanden eller pandemier. Vägval för svensk omställningspolitik Studien pekar på flera möjliga framtida handlingsalternativ för omställningspolitiken. En återgång till 1970-talets omställningspolitik förefaller inte vara varken möjlig eller önskvärd. Ett alternativ är däremot att staten fortsätter ha en relativt begränsad roll och där merparten åtgärder organiseras och finansieras av arbetsmarknadens parter. Strategins framgång är dock beroende av hur relationerna mellan arbetsmarknadens parter utvecklas. Ett annat alternativ är att staten i större utsträckning än idag förlitar sig på marknadsmekanismer och lämnar över ansvaret till privata aktörer, liksom i andra länder. Med tanke på omställningspolitikens centrala roll för näringslivets konkurrenskraft, tillväxt och välfärdens utveckling, förefaller ett fullständigt överlämnande av omställningspolitiken medföra stora risker. Stora grupper av företag och anställda skulle exempelvis kunna lämnas utan stöd i samband med större kriser. Ytterligare ett alternativ är att stärka statens roll som kompletterande aktör. Staten skulle då få ett utökat ansvar att säkerställa tillgången till relevanta åtgärder i de fall andra aktörer inte erbjuder det. Detta för att öka landets produktivitet, samhällets välstånd och en stabil tillväxt. Statens roll skulle då vara att skapa en balans mellan, och komplettera, de åtgärder som erbjuds inom ramen för partsgemensamma avtal och de åtgärder som exempelvis erbjuds inom ramen för EU:s globaliseringsfond. Baserat på den historiska analysen, genomgången av forskningslitteraturen samt den internationella utblicken är vår slutsats att det svenska omställningssystemet fungerar relativt bra. Det finns således ingen uppenbar anledning att ändra den nuvarande modellen där en stor del av omställningsinsatserna arrangeras och finansieras av arbetsmarknadens parter. Staten bör fortsätta att understödja samverkan mellan parterna inom områden där åtgärder saknas eller där arbetsmarknadens parter ännu inte skapat partsgemensamma lösningar. Det kan till exempel röra sig om insatser i branscher eller sektorer där arbetsmarknadens parter inte har träffat omställningsavtal. Som redan nämnts bör den svenska regeringen även överväga möjligheten att medverka till stöd från EGF under vissa förutsättningar, till exempel i samband med nedläggningar och större neddragningar som är tydligt associerade med EU-kommissionens beslut vad gäller till exempel handel, ekonomiska sanktioner och klimatomställning. En annan fråga för politiker att ta ställning till i framtiden är hur statens insatser i samband med omställning ska organiseras. I nuläget är statens ansvar för åtgärder i samband med omställning utspritt på flera myndigheter.
|
|
| 7. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Svensk industri och EU:s nya industripolitik: teknikskiften, kompetensförsörjning och grön omställning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Industrins Ekonomiska Råd (IER) utses av Industriavtalets parter och består av fristående ekonomer. Varje år tar IER fram en rapport på uppdrag av parterna. I föregående års rapport analyserade vi den globala pandemins konsekvenser för svensk industri. Årets uppdrag är att analysera de långsiktiga effekterna av EU:s industripolitik för industrins konkurrenskraft, förändringar av globala värdekedjor och hur teknikskiften påverkar industrins kompetensförsörjningsbehov. Vi har valt att fokusera årets rapport till två aspekter av EU:s nya industripolitik, nämligen de delar som behandlar grön och digital omställning. Rapporten inleds med en kortfattad genomgång av erfarenheterna av industripolitik i EU:s ekonomiska historia, inklusive den senaste debatten över hur en modern industripolitik kan eller bör utformas för att komma tillrätta med de utmaningar som världsekonomin står inför. I kapitlet beskrivs också de centrala beståndsdelarna i den strategi som EU kommissionen lanserade i mars 2021. I kapitel två diskuteras teknikskiften och kompetensförsörjning i svensk industri. I kapitlet går vi genom förutsättningarna för svensk industris kompetensförsörjning och hur den kan komma att påverkas av framtida teknikskiften. Kapitel tre fortsätter med en djupare analys av den del av EU:s industripolitik som syftar till att hantera klimatomställning där den ledande tanken är att införa en koldioxidtull för att undvika koldioxidläckage. I kapitlet analyserar vi förutsättningarna för svensk industri, förekomsten av koldioxidläckage och möjliga effekter av införandet av en koldioxidtull och andra klimatpolitiska åtgärder. Rapporten avslutas med en sammanfattande diskussion om möjliga konsekvenser av EU:s industripolitik för svensk industris konkurrenskraft och framtida kompetensförsörjning.
|
|
| 8. |
- Bergström, Ola, 1968
(författare)
-
Vägar till hållbar tillväxt: En förstudie om framtidens upplevelseindustri i Västsverige
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Pandemin har haft dramatiska konsekvenser för alla näringar som förutsätter möten mellan människor, däribland besöksnäringen, handeln, idrottsrörelsen och stora delar av kultursektorn. Gemensamt för dessa näringar är att de bygger på skapandet av upplevelser. Den ekonomiska aktiviteten inom upplevelseindustrin kan komma att ha svårt att återgå till samma nivå som tidigare. Det finns därför anledning att överväga vad som kan göras för att understödja en långsiktigt hållbar tillväxt för upplevelsebaserade näringar i framtiden. Förstudien utgår från antagandet att det finns potential att göra Västsverige till ett världsledande centrum för utvecklingen av framtidens upplevelseindustri. I rapporten analyseras vilka möjligheter som finns att skapa hållbar ekonomisk tillväxt inom upplevelseindustrin. Dessutom föreslås ett antal åtgärder som kan bidra till hållbar tillväxt inom upplevelseindustrin. Inledningsvis analyseras och diskuteras upplevelseindustrins särdrag och betydelse i svensk ekonomi. I det tredje avsnittet diskuteras vilka vägar som kan leda till tillväxt. I avsnitt fyra diskuteras betydelsen av offentliga investeringar och aktörer för upplevelseindustrins utveckling. I det avslutande avsnittet föreslås ett antal åtgärder som kan möjliggöra utvecklingen av en internationellt konkurrenskraftig upplevelseindustri i Västsverige.
|
|
| 9. |
- Lidén, Mats, 1976-, et al.
(författare)
-
Machine learning slice-wise whole-lung CT emphysema score correlates with airway obstruction
- 2024
-
Ingår i: European Radiology. - : Springer. - 0938-7994 .- 1432-1084. ; 34:1, s. 39-49
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: Quantitative CT imaging is an important emphysema biomarker, especially in smoking cohorts, but does not always correlate to radiologists' visual CT assessments. The objectives were to develop and validate a neural network-based slice-wise whole-lung emphysema score (SWES) for chest CT, to validate SWES on unseen CT data, and to compare SWES with a conventional quantitative CT method.MATERIALS AND METHODS: Separate cohorts were used for algorithm development and validation. For validation, thin-slice CT stacks from 474 participants in the prospective cross-sectional Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS) were included, 395 randomly selected and 79 from an emphysema cohort. Spirometry (FEV1/FVC) and radiologists' visual emphysema scores (sum-visual) obtained at inclusion in SCAPIS were used as reference tests. SWES was compared with a commercially available quantitative emphysema scoring method (LAV950) using Pearson's correlation coefficients and receiver operating characteristics (ROC) analysis.RESULTS: SWES correlated more strongly with the visual scores than LAV950 (r = 0.78 vs. r = 0.41, p < 0.001). The area under the ROC curve for the prediction of airway obstruction was larger for SWES than for LAV950 (0.76 vs. 0.61, p = 0.007). SWES correlated more strongly with FEV1/FVC than either LAV950 or sum-visual in the full cohort (r = - 0.69 vs. r = - 0.49/r = - 0.64, p < 0.001/p = 0.007), in the emphysema cohort (r = - 0.77 vs. r = - 0.69/r = - 0.65, p = 0.03/p = 0.002), and in the random sample (r = - 0.39 vs. r = - 0.26/r = - 0.25, p = 0.001/p = 0.007).CONCLUSION: The slice-wise whole-lung emphysema score (SWES) correlates better than LAV950 with radiologists' visual emphysema scores and correlates better with airway obstruction than do LAV950 and radiologists' visual scores.CLINICAL RELEVANCE STATEMENT: The slice-wise whole-lung emphysema score provides quantitative emphysema information for CT imaging that avoids the disadvantages of threshold-based scores and is correlated more strongly with reference tests than LAV950 and reader visual scores.KEY POINTS: • A slice-wise whole-lung emphysema score (SWES) was developed to quantify emphysema in chest CT images. • SWES identified visual emphysema and spirometric airflow limitation significantly better than threshold-based score (LAV950). • SWES improved emphysema quantification in CT images, which is especially useful in large-scale research.
|
|
| 10. |
- Olausson, Michael, 1956, et al.
(författare)
-
Long-term Transplant Function After Thrombolytic Treatment Ex Vivo of Donated Kidneys Retrieved 4 to 5 H After Circulatory Death
- 2022
-
Ingår i: Transplantation. - : Ovid Technologies (Wolters Kluwer Health). - 0041-1337. ; 106:12, s. 2348-2359
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background. Using a novel thrombolytic technique, we present long-term transplant function, measured by creatinine and iohexol clearance, after utilizing kidneys from porcine donors with uncontrolled donation after circulatory deaths, with 4.5-5 h of warm ischemia. Methods. Pigs in the study group were subjected to simulated circulatory death. After 2 h, ice slush was inserted into the abdomen and 4.5 h after death, the kidneys were retrieved. Lys-plasminogen, antithrombin-III, and alteplase were injected through the renal arteries on the back table. Subsequent ex vivo perfusion was continued for 3 h at 15 degrees C, followed by 3 h with red blood cells at 32 degrees C, and then transplanted into pigs as an autologous graft as only renal support. Living-donor recipient pigs that did not receive ex vivo perfusion, and unilateral nephrectomized pigs served as the controls. Results. Pigs in the study group (n = 13), surviving 10 d or more were included, of which 7 survived for 3 mo. Four animals in the living-donor group (n = 6) and all 5 nephrectomized animals survived for 3 mo. Creatinine levels in the plasma and urine, neutrophil gelatinaseassociated lipocalin levels, Kidney Injury Marker-1 expression, and iohexol clearance at 3 mo did not differ significantly between the study and living-donor groups. Histology and transmission electron microscopy after 3 mo showed negligible fibrosis and no other damage. Conclusions. The present method salvages kidneys from extended unontrolled donation after circulatory death using thrombolytic treatment while preserving histology and enabling transplantation after ex vivo reconditioning, with clinically acceptable late function after 3 mo, as measured by creatinine and iohexol clearance.
|
|
