| 1. |
- Babapour Chafi, Maral, 1983, et al.
(författare)
-
Ergonomics of Office Work in a VR Environment: A State-of-the-art Literature Review
- 2022
-
Ingår i: Conference Proceedings of the 51st NES Conference: Work Well - Ergonomics in an unpredictable world. - 9789150629750
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Virtual Reality (VR) holds promise as a potential professional work tool – one such potential is to support office work tasks. VR is a simulated environment accessed via head-mounted displays and hand-controlled devices for interacting with the virtual interface. This paper aims to provide a state-of-the-art review of empirical research on VR-based office work, focusing on ergonomics. A structured literature database search and criteria-based exclusion led to a total of 5 papers addressing office work in a VR environment. The research on VR-based office work identifies potentials and drawbacks relevant to consider for future research and developments. The identified studies examine technical solutions, task performance, user experience and comfort when using VR-based solutions. The fast pace of technology development, e.g lighter headsets, increased field of vision and screen resolution, new controls, and the emerging plethora of new software may resolve many identified challenges, while perhaps introducing new problems.
|
|
| 2. |
- Berlin, Cecilia, 1981, et al.
(författare)
-
A Systemic Overview of Factors Affecting the Cognitive Performance of Industrial Manual Assembly Workers
- 2021
-
Ingår i: Lecture Notes in Networks and Systems. - Cham : Springer International Publishing. - 2367-3389 .- 2367-3370. ; 221 LNNS, s. 371-381
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In paced assembly lines, cognitive processing is required from assembly workers to perform correct and timely assembly of complex products with varying specifications. This interview study involving 75 industrial assemblers, design- and manufacturing engineers explores how assemblers’ cognitive performance is influenced by multiple factors within the contexts of product design, production setup and assembly. Our results indicate that both positive and negative effects on assemblers’ cognitive performance can stem from task design, timing, physical loading demands, extrinsic motivation factors, teamwork and the assembly “interface” design. Among design- and manufacturing engineers, two mindsets emerged: (i) a product-centred mindset relying on assemblers having sufficient experience, knowledge, and assembly instructions, (ii) an assembler-focused mindset characterised by an iterative and collaborative development process to ensure easy-to-assemble solutions, and avoid errors, delays and costly re-work. Despite organizational differences and conditions between the companies that took part in the study, the results are largely consistent.
|
|
| 3. |
- Berlin, Cecilia, 1981, et al.
(författare)
-
Applied Cognitive Task Analysis (ACTA) of marine piloting in a Swedish Context
- 2023
-
Ingår i: Human Factors in Transportation. - New York : AHFE International. - 9781958651711 ; 95:2023, s. 709-718
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Modern-day marine pilots are a competent and experienced workforce. They are highly skilled navigators that support the merchant fleet in transiting through challenging sea areas and rivers, as well as in the navigation in and out of ports. In this study, Applied Cognitive Task Analysis (ACTA) was used to pursue a deeper understanding of expertise and tacit or procedural knowledge that experts rely on and exhibit, mostly in safety-critical situations. ACTA is a structured interview method, which relies on three distinct phases: a task diagram, a knowledge audit and a simulation interview. In this article, results from the first two interview steps are presented to show the intricate complexity of pilotage and building blocks of expertise within marine pilotage. A total of eight experienced pilots from two different port areas in Sweden were interviewed. The results show that there are large differences in how pilotage is conducted in the two areas with regards to both tasks, knowledge and understanding of the service as such. Further, despite recognizing maneuvering as cognitively demanding, the pilots emphasized social skills and learning on the job as key elements of expertise. Conclusions drawn from the ACTA structure highlight the mentally and socially complex task that piloting is, and that the pilots use great discernment and acuity when processing verbal and non-verbal input, as well as physical human and vessel movements.
|
|
| 4. |
- Berlin, Cecilia, 1981, et al.
(författare)
-
COREQ checklist for the research project PreKo, 2018-2021
- 2021
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- For the research project “A Model for predictive assessment of cognitive workload – PreKo”, we (the researchers) have completed a COREQ (Consolidated Criteria for Reporting Qualitative Studies) checklist to transparently convey the research project’s study design in detail, with regard to the multi-case interview study that was carried out in the project.
|
|
| 5. |
- Berlin, Cecilia, 1981, et al.
(författare)
-
Development of a stakeholder identification and analysis method for human factors integration in work system design interventions – Change Agent Infrastructure
- 2022
-
Ingår i: Human Factors and Ergonomics In Manufacturing. - : Wiley. - 1520-6564 .- 1090-8471. ; 32:1, s. 151-170
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In any work system design intervention—for example, a physical workplace redesign, a work process change, or an equipment upgrade—it is often emphasized how important it is to involve stakeholders in the process of analysis and design, to gain their perspectives as input to the development, and ensure their future acceptance of the solution. While the users of an artifact or workplace are most often regarded as being the most important stakeholders in a design intervention, in a work‐system context there may be additional influential stakeholders who influence and negotiate the design intervention's outcomes, resource allocation, requirements, and implementation. Literature shows that it is uncommon for empirical ergonomics and human factors (EHF) research to apply and report the use of any structured stakeholder identification method at all, leading to ad‐hoc selections of whom to consider important. Conversely, other research fields offer a plethora of stakeholder identification and analysis methods, few of which seem to have been adopted in the EHF context. This article presents the development of a structured method for identification, classification, and qualitative analysis of stakeholders in EHF‐related work system design intervention. It describes the method's EHF-related theoretical underpinnings, lessons learned from four use cases, and the incremental development of the method that has resulted in the current method procedure and visualization aids. The method, called Change Agent Infrastructure (abbreviated CHAI), has a mainly macroergonomic purpose, set on increasing the understanding of sociotechnical interactions that create the conditions for work system design intervention, and facilitating participative efforts.
|
|
| 6. |
- Berlin, Cecilia, 1981, et al.
(författare)
-
Fysisk arbetsmiljö för hälsa, välmående och prestation
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport har till syfte att ge en kunskaps-översikt över tillgänglig forskning på temat ”Fysisk arbetsmiljö för hälsa, välmående och prestation”. Kunskapsöversiktens innehåll fokuserar på hur en frisk och välmående fysisk arbetsplats utformas, för att ge förutsättningar för god arbetsprestation parallellt med hög grad av välmående. Rapporten är avsiktligen vinklad bort från problemfokuserad litteratur om skaderisker, likaså om insatser för hälsopromotion som syftar till att individen tar ett större eget ansvar för att öka sin fysiska aktivitet eller ändring av livsstil. Istället riktas fokus mot friskfaktorer som härrör från en väl genomtänkt och avsiktlig formgivning (design) av arbetsplatsen, både i form av layout och dess ingående tekniska lösningar (exempelvis utrustningar, möbler med mera). Översikten inkluderar till stor del litteratur från ergonomi- och design-fältet, i syfte att betona kunskap om den avsiktligt formgivna arbetsmiljön och dess ingående designparametrar. En systematisk litteratursökning har genomförts med sökning i två databaser, Scopus och Web of Science. Till en början identifierades 4299 sökträffar som uppfyllde sökkriterierna. Efter sållning, granskning av abstracts och kvalitetsutvärdering av 446 fulltexter inkluderades och kategoriserades till slut 317 artiklar i två huvudsakliga kategorier: 196 primär- och litteraturstudier om fysisk belastning på arbetsplatser, samt 121 designprocessorienterade artiklar vars innehåll ger råd om, vägleder och organiserar formgivningen av en hälsosam och välfungerande fysisk arbetsplats. Kvalitetsgranskning genomfördes på samtliga inkluderade artiklar; empiriska primärstudier utvärderades med McGill Mixed Methods Appraisal Tool (MMAT), litteraturstudier med Critical Appraisal Skills programmes (CASP) mall för kunskapsöversikter, och den designprocessorienterade litteraturen genomgick en förenklad kvalitetsgranskning med specialanpassad mall. Den inkluderade kunskapen spänner över många olika studietyper, metodansatser, interventionsavsikter och yrkesgrupper. Inom kategorin primär- och litteraturstudier identifierades fältstudier (134), laboratoriska studier (45), enkätbaserade tvärsnittsstudier (53) och litteraturstudier (14). Ett första resultat var att friskfaktorer av olika slag identifierades; dessa uttrycks oftast i form av önskade utfall som är spridda över ett spektrum mellan välbefinnande å ena sidan och prestation å andra sidan, till exempel välmående, nöjdhet, återhämtning, komfort, engagemang, prestation, produktivitet, effektivitet, kreativitet, problemlösning och samarbete. Vissa ”negativt” formulerade utfall är också indikatorer på fysisk belastningsfriskhet, till exempel minskad stress, fysisk belastning, fysisk skaderisk eller felhandling. Som synes håller sig inte alla dessa utfall strikt till den fysiska arbetsmiljön, utan påverkar även kognitiva och organisatoriska friskfaktorer. Resultaten redovisades även indelat i de yrkeskategorier som kunde betraktas som utmärkande i materialet. Den största proportionen av yrkesrelaterad litteratur om friskfaktorer handlar om kunskapsarbete (som domineras av kontorsstudier), följt av studier från vårdsektorn, därefter från industriella tillämpningar (inklusive byggbranschen) och därefter övriga yrken och studier som inkluderar flera yrkeskategorier samtidigt. Den design-processorienterade litteraturen innehåller mycket vägledning i hur arbetsplatser bör utformas generellt för att förbättra friskhet. De flesta studier om designprocesser som ger processrekommendationer om hur utformningsarbetet bör fortlöpa och organiseras rekommenderar en deltagande (participativ) ansats, för att skapa bättre förståelse för medarbetarnas behov och skapa engagemang under designprocessen både för design av arbetsredskap och av arbetsplatser. Det finns dock en del studier som visar att deltagande processer inte alltid leder till önskade effekter. Andra värdefulla bidrag från denna litteraturkategori berör användandet av olika verktyg för simulering och utvärdering samt metoder för att bedöma lämpligheten av arbetsplatsutformningen för specifika grupper av användare. Både arbetsplatsdesign och tekniska produktlösningar för att stödja friskhet på arbetsplatsen har utvärderats av litteraturen. Ett fåtal studier fokuserade på att utvärdera arbetsredskap för olika yrkeskategorier, ofta med belastningsergonomiska och riskkartläggande perspektiv, men även med hänsyn till aspekter som nöjdhet, preferens och användarvänlighet. Andra specifika spår i litteraturen är artiklar om sittande och stående, särskilda arbetskrav och förutsättningar för äldre arbetskraft, återhämtning. Användning av nya teknikutvecklingar i design- och utvärderingsprocesser är en annan trend som syns i litteraturen. Rapporten lyfter fram tre områden som kan bli allt vanligare: robotar som arbetsredskap inklusive hur arbetsfördelning mellan robotar och människor bör ske, användning av bärbar teknologi (wearables) eller rörelseregistrerande teknik (till exempel sensorer och kameror) för aktivitets- och/eller biometrisk mätning och slutligen ökad användning av simuleringar, exempelvis via så kallade digitala tvillingar, för design och underhåll av arbetsplatser. Enligt en kategori studier framhålls att designmässiga arbetsplatsförändringar bör kombineras med utbildning, träning och kunskapskomplettering för att uppnå beteendeförändringar hos användare av arbetsplatsen eller arbetsredskapen, detta för att erhålla de största och mest varaktiga effekterna på hälsa och välmående. Den designprocessorienterade litteraturen gav en rik och varierad vägledning i olika processer, ansatser, verktyg och metoder för hur en friskhetsfrämjande arbetsplatsdesign kan stödjas. Bidragen kan vara vägledande både för individ- och makroperspektiv, det vill säga systemsynen i artiklarna varierar mellan olika systemnivåer och kan vägleda såväl olika processteg som val och utvärdering av specifika utrustningar och layouter samt ge råd för hur en deltagande process som involverar medarbetarna bör gå till. Bland verktygen som beskrivs för dessa ändamål finns metoder, analytiska modeller, mätutrustningar och simuleringstekniker. Denna översikt hade en bred ansats, vilket har visat sig vara både en styrka och en svaghet. Det är svårt att finna klara, allmänna rekommendationer med hänsyn till så många olika specialsammanhang och skilda arbetssystems syften. Även om renodlade studier om enskilda ”friskhetsfrämjande” faktorer finns, är multi-utfallsinriktade ansatser en mycket mer intressant och relevant väg att gå för framtida forskning och utveckling. För att komma längre och djupare med sådana kombinationer av syften, tror författarna att en framgångsfaktor är att begränsa sig till fördjupade studier inom avgränsade yrkesområden, till exempel industri, vård, kunskapsarbete och andra, mer specifika områden som i denna översikt har sammanförts med andra kategorier. En ytterligare rekommenderad fördjupning skulle vara att fokusera på utvärderingar av belastningsreducerande arbetsredskap, särskilt i syfte att vägleda organisationer, arbetsgivare och formgivare i processen att upphandla, välja, införskaffa och implementera utrustning och arbetsredskap. Något som bör beforskas mer är parallella utvärderingar av fysisk och kognitiv (eller mental) arbetsbelastning från samma arbete. Detta är svårt men mycket viktigt att undersöka. Denna studie har även funnit få bidrag som berör tidsrelaterade faktorer som till exempel schemaläggning, rotation med mera, vilka presenterats som strategier för en hälsosammare grad av fysisk belastning i arbetet. En närbesläktad aspekt som vore intressant att undersöka närmare är hur interaktionen med digitala gränssnitt påverkar den fysiska belastningen, då användningen av fler digitala tjänster leder till mer fysisk interaktion med ”smarta” gränssnitt och handhållna/bärbara tekniker både i våra yrken och privat. Vidare identifierade översikten få studier som beskriver misslyckade designprocesser.
|
|
| 7. |
- Berlin, Cecilia, 1981
(författare)
-
Proaktiv bedömning av kognitiva och mentala arbetsbelastningskrav och resurser i manuell montering - PreKo-modellen
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet ”Modell för prediktiv bedömning av kognitiv belastning” (”PreKo”, dnr. 170018) genomfördes 2018-2021 och syftade till att sammanställa vetenskaplig och empirisk kunskap om kognitiv och mental belastning i sammanhanget taktad industriell montering av komplexa produkter. Målet var att skapa underlag för rådgivning kring utformning av såväl monteringsuppgifter och instruktioner som av monterbara komponenter. Föreliggande rapport ger översiktliga resultat av projektet ”Modell för prediktiv bedömning av kognitiv belastning - PreKo”. Detaljerade resultat återges i separata vetenskapliga publikationer. Det praktiska slutresultatet av projektet är en framåtsyftande, holistisk och systemorienterad ”bedömningschecklista” som vi kallar PreKo-modellen. Denna modell stöttar olika roller i tillverkande företag i att kartlägga möjliga kognitiva/mentala sund och lagom utmanande belastning, som främjar montörernas trivsel och motivation i arbetet samt hög monteringskvalitet. Modellen och det tillhörande verktyget ”PRECO I” är tänkt att hjälpa företag att analysera förutsättningarna för montörers välmående och prestation samt identifiera krav och resurser från ett flertal systemnivåer (konstruktionen, monteringsstationen, produktionsflödet, inlärning och instruktioner, arbetslaget och övriga krav/resurser). För att få insikt i alla dessa aspekter, som ibland är organisatoriskt och geografiskt separerade på vissa företag, förespråkar modellen att ett flertal bedömare som representerar olika roller (erfaren montör, oerfaren montör, konstruktör, produktionsberedare och ergonom/arbetsmiljöansvarig) för att genomföra bedömningen. Eftersom checklistan bygger på litteraturstudier och en intervjustudie så syftar modellen i nuläget inte till att kvantifiera och mätakognitiv/mental belastning; i stället bör modellen användas som ett praktiskt orienterande scanningverktyg. Projektet utfördes av ett kärnteam av forskare kopplade till Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Projektet omfattade en informell litteraturstudie; en intervjustudie med tre industriella företag; medverkande i ett flertal forum där företagen och andra intressenter delgavs preliminära resultat löpande under projektet; samt ett antal konferenspresentationer och vetenskapliga publikationer. Covid 19-pandemin under våren 2020 till hösten 2021 påverkade delvis projektets genomförande, dock endast till lindrig grad. Några planerade intervjustudier behövde ställas in pga. utbrottet, som begränsade möjligheten att kunna ta nya intervjupersoners tid i anspråk. Dock gjorde forskarlaget bedömningen att det insamlade antalet intervjuer (75 totalt, varav 50 med montörer och resten med konstruktörer och beredare) totalt sett är tillräckligt för att understödja våra resultat och slutsatser, med givna förbehåll om att studien är i huvudsak kvalitativ och att fokuset hålls på kognitiv och mental belastning hos montörer på industriella monteringsföretag. Vissa personalrelaterade omständigheter och ett internt ekonomiskt sparbeting på Chalmers Tekniska Högskola under 2019-2021 påverkade också delvis projektets bemanning och genomförande, men anställning säkrades för kritiska projektmedlemmar fram till projektets verksamhetsslut.
|
|
| 8. |
- Bokrantz, Jon, 1988, et al.
(författare)
-
Smart Maintenance: a research agenda for industrial maintenance management
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Production Economics. - : Elsevier BV. - 0925-5273. ; 224
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- How do modernized maintenance operations, often referred to as “Smart Maintenance”, impact the performance of manufacturing plants? This question is a pressing challenge for practitioners and scholars in industrial maintenance management, in direct response to the transition to an industrial environment with pervasive digital technologies. This paper is the second part of a two-paper series. We present an empirically grounded research agenda that reflects the heterogeneity in industrial adoption and performance of Smart Maintenance. Focus groups and interviews with more than 110 experts from over 20 different firms were used to identify contingencies, responses, and performance implications of Smart Maintenance. The findings were transformed into a contingency model, providing the basis for a research agenda consisting of five principal areas: (1) environmental contingencies; (2) institutional isomorphism; (3) implementation issues related to change, investments and interfaces; (4) the four dimensions of Smart Maintenance; and (5) performance implications at the plant and firm level. The agenda can guide the field of industrial maintenance management to move from exploratory work to confirmatory work, studying the validity of the proposed concepts as well as the magnitude and direction of their relationships. This will ultimately help scholars and practitioners answer how Smart Maintenance can impact industrial performance.
|
|
| 9. |
- Bokrantz, Jon, 1988, et al.
(författare)
-
Smart Maintenance: an empirically grounded conceptualization
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Production Economics. - : Elsevier BV. - 0925-5273. ; 223
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- How do modernized maintenance operations, often referred to as “Smart Maintenance”, impact the performance of manufacturing plants? The inability to answer this question backed by data is a problem for industrial maintenance management, especially in light of the ongoing rapid transition towards an industrial environment with pervasive digital technologies. To this end, this paper, which is the first part of a two-paper series, aims to investigate and answer the question, “What is Smart Maintenance?”. The authors deployed an empirical, inductive research approach to conceptualize Smart Maintenance using focus groups and interviews with more than 110 experts from over 20 different firms. By viewing our original data through the lens of multiple general theories, our findings chart new directions for contemporary and future maintenance research. This paper describes empirical observations and theoretical interpretations cumulating in the first empirically grounded definition of Smart Maintenance and its four underlying dimensions; data-driven decision-making, human capital resource, internal integration, and external integration. In addition, the relationships between the underlying dimensions are specified and the concept structure formally modeled. This study thus achieves concept clarity with respect to Smart Maintenance, thereby making several theoretical and managerial contributions that guide both scholars and practitioners within the field of industrial maintenance management.
|
|
| 10. |
- Bokrantz, Jon, 1988, et al.
(författare)
-
Smart Maintenance: Instrument Development, Content Validation and an Empirical Pilot
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Operations and Production Management. - 1758-6593 .- 0144-3577. ; 40:4, s. 481-506
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: Scholars and practitioners within industrial maintenance management are focused on understanding antecedents, correlates and consequences of the concept of “Smart Maintenance”, which consists of the four dimensions data-driven decision-making, human capital resource, internal integration and external integration. In order to facilitate this understanding, valid and reliable empirical measures need to be developed. Therefore, this paper aims to develop a psychometric instrument that measures the four dimensions of Smart Maintenance. Design/methodology/approach: The results from two sequential empirical studies are presented, which include generating items to represent the constructs, assessment of content validity, as well as an empirical pilot test. With input from 50 industrial experts, a pool of 80 items that represent the constructs are generated. Thereafter, using data from 42 industrial and academic raters, the content validity of all items is assessed quantitatively. Finally, using data from 59 manufacturing plants, the dimensionality and factor structure of the instrument are tested. Findings: We demonstrate content validity and provide evidence of good model fit and psychometric properties for one-factor models with 8-11 items for each of the four constructs, as well as a combined 24-item four-factor model. Originality/value: We provide recommendations for scholarly use of the instrument in further theory-testing research, as well as its practical use to assess, benchmark and longitudinally evaluate Smart Maintenance within the manufacturing industry.
|
|
