| 1. |
- Bernfort, Lars, 1967-
(författare)
-
Setting priorities in health care : Studies on equity and efficiency
- 2001
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The inevitable gap between needs and resources in health care, together with the problems associated with a market solution, necessitates priority setting. The aims of this thesis are associated with the process of priority setting in health care, and are divided into three issues:1.) To analyse the potential conflict between the two basic principles for priority setting: efficiency and equity. 2.) To analyse the significance of choice of method for measuring health-related status when determining who has the greatest need for health care. 3.) To analyse the possibilities to create an equation for translating results from a psychometricinstrument (the SF-36) into health utilities.The analyses are performed by use of literature studies, applications of methods for the measurement of health-related status, and comparative statistics.The equity principle is in this thesis interpreted to mean equality in the distribution of health. It is exemplified by Rawls' theory of justice, in turri taken to prescribe need as allocation principle. The efficiency principle is taken to mean cost-effectiveness according to welfare economics, i.e. in terms of utility maximisation. A preliminary result found is that the utility of health is declining on the margin. Vagueness concerning basic concepts thus might imply that the potential conflict between equity and efficiency is sometimes exaggerated. Further, methods used on the medical practice level and a general level respectively for the measurements of health-related status correspond more or less poorlywith one another. This might lead to contradicting decisions on resource allocation, and finding methods that correspond fairly might help linking the different levels together. Results from the SF-36 correlate only moderately with health utility equivalents on an individual level. However, equations for translating the SF-36 into health utilities on a group level, i.e. that discriminate correctly between groups, is probabiy feasible.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bernfort, Lars
(författare)
-
Behov eller konstnadseffektivitet : vad ska avgöra prioriteringar inom hälso- och sjukvården?
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gapet mellan behov och resurser inom hälso- och sjukvården gör tillsammans med det faktum att marknaden inte fungerar för att fördela vårdens tjänster att beslut om prioriteringar måste fattas genom planering. Sådana beslut bör för att vinna acceptans och legitimitet vara genomtänkta och baserade på värdegrunder med bred förankring i befolkningen. De värdegrunder som i detta sammanhang främst bör beaktas är de som kommer till uttryck i medicin- och vårdetik, prioriteringsutredningens riktlinjer samt hälso- och sjukvårdslagen. Resonemang om prioriteringsgrunder leder oftast fram till principerna rättvisa eller effektivitet. Rättvisa i prioriteringen av hälso- och sjukvård avser rimligast en fördelning efter behov medan effektivitet bör tolkas i termer av kostnadseffektivitet. De båda prioriteringskriterierna behovsrättvisa och kostnadseffektivitet anses ofta som oförenliga, något som inte minst visas av prioriteringsutredningens strikta rangordning i vilken behovsprincipen ges absolut företräde framför kostnadseffektivitetsprincipen.I denna rapport utmanas uppfattningen om en absolut konflikt mellan dessa begrepp, och därmed det nödvändiga i en strikt rangordning, mellan behov och kostnadseffektivitet. För att skapa en förståelse för de båda prioriteringskriterierna redogörs i rapporten för dess bakomliggande teorier samt för rimliga innebörder av olika centrala begrepp.När det gäller rättvisa tas utgångspunkten i Rawls teori om rättvisa som närmast är att betrakta som inriktad på jämlikhet. Den rimligaste tolkningen av Rawls teori tillämpad på den svenska sjukvården är att vårdens resurser skulle fördelas efter behov så att den person som har störst behov kommer i första hand. Behovsbegreppet relateras i prioriteringsutredningen till hälsa och livskvalitet där graden av inskränkning i dessa variabler styr behovets storlek. Behov kan dock definieras på olika sätt och i denna rapport har en teleologisk tolkning ansetts som rimligast. Enligt en sådan tolkning anses behov existera av något om detta är nödvändigt för ett visst ändamål. Inom hälso- och sjukvården är det rimligt att tolka behov som ett gap mellan det tillstånd som råder och ett mål som satts upp. Behovet avser rimligen vård(resurser) och målet borde vara att uppnå en förbättrad hälsa eller ett ökat välbefinnande. Gapet skulle alltså kunna utgöras av skillnaden mellan det rådande hälsotillståndet och ett hälsotillstånd som satts upp som mål. För att kunna tillämpa en sådan behovsprincip är det nödvändigt att på en och samma hälsoskala kunna mäta och fastställa såväl det rådande tillståndet som målet. För att behov av en vårdinsats ska existera krävs dessutom att insatsen är verksam, d.v.s. har en gynnsam effekt på hälsan.Kostnadseffektivitet har sin grund i välfärdsekonomisk teori, för vilken utilitaristisk moralteori utgör en viktig värdegrund. Den välfärdsekonomiska teorin och utilitarismen är viktiga influenser för den hälsoekonomiska disciplinen och dess utvärderingar. Syftet med sådana utvärderingar är att finna den lösning som maximerar den hälsorelaterade nyttan.Rättvisa och kostnadseffektivitet som begrepp tycks alltså fokusera på olika saker, hälsa respektive nytta, vilket gör det i högsta grad relevant att närmare studera olika begrepp som är kopplade till sjukvårdens resultat. Det finns två huvudinriktningar när det gäller hälsobegreppet, dels en biologisk/biostatistisk och dels en holistisk. Ett biologiskt synsätt har traditionellt dominerat inom den medicinska professionen. Boorses biostatistiska hälsobegrepp där hälsa jämställs med statistisk normalitet i biologiska funktioner har erhållit mycket uppmärksamhet och ligger ganska nära den traditionella medicinska uppfattningen. På senare år har dock en mer omfattande syn på hälsa blivit allt mer framträdande. Denna holistiska syn på hälsa inkluderar mer än bara biologiska funktioner då även människors förmåga att fungera i olika avseenden, socialt, fysiskt, psykiskt, arbetsmässigt etc, vägs in. Nyttobegreppet betraktas i termer av subjektiva autonoma preferenser, d.v.s. att det är människors egna önskemål och värderingar som avgör värdet av t.ex. en vårdinsats.Hälsa och nytta ses ibland som väldigt likartade, nästan som olika benämningar på samma sak. Av denna rapport framgår att man inte bör blanda samman dessa båda begrepp då de inte kan anses spegla samma aspekter av sjukvårdens resultat. Det finns också ett antal olika sätt att mäta resultaten – kliniska riskindikatorer för biologiskt orienterad hälsa, psykometriska instrument som kan anses indikera holistisk hälsa, metoder för fastställande av QALY-vikter som motsvarar hälsorelaterade preferenser.Ovanstående metoder har i annat sammanhang jämförts för att få åtminstone en preliminär bild av relationen mellan de båda begreppen hälsa och nytta. Resultatet av denna analys visade att marginalnyttan av hälsa är avtagande, d.v.s. att ju bättre hälsa desto mindre blir nyttotillskottet av en given hälsoförbättring. Detta innebär i sin tur att den antagna konflikten mellan rättvisa (hälsorelaterat behov) och kostnadseffektivitet (nyttomaximering) mildras. Slutsatsen i denna rapport är att de etiska principerna rättvisa uttryckt som behov och kostnadseffektivitet inte står i direkt motsatsställning till varandra så att rangordning krävs. Då båda principerna är både viktiga och önskvärda att inkludera i prioriteringsarbetet är det förmodligen bättre att söka en rimlig avvägning mellan dem än att välja att helt följa en princip på bekostnad av den andra.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bernfort, Lars, 1967-
(författare)
-
Decisions on Inclusion in the Swedish Basic Health Care Package - Roles of Cost-Effectiveness and Need
- 2003
-
Ingår i: Health Care Analysis. - : Kluwer Academic Publishers. - 1065-3058 .- 1573-3394. ; 11:4, s. 301-308
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Inclusion or not of a treatment strategy in the publicly financed health care is really a matter of prioritisation. In Sweden priority setting decisions are governed by law in which it is stated that decisions should be guided by firstly the principle of need and secondly the principle of cost-effectiveness. Objective: The purpose of the paper is to discuss and illustrate the roles of need and cost-effectiveness in decisions on inclusion or not of treatment strategies in the publicly financed health care. Methods: The theoretical backgrounds of need and cost-effectiveness are discussed in short, both with respect to their meaning and to their potential roles in decisions on priority setting. Four treatment strategies, Viagra, Rivastigmine, statins, and lung transplants, are analysed with respect to whether either cost-effectiveness or need, or both, seem to have played a role in the decisions of inclusion or not in the basic health care package. Results: Both need and cost-effectiveness are important and should be important aspects when making decisions on priority setting. From the examples of the four treatment strategies it seems that decisions are almost exclusively made with reference to the principle of need. Conclusions: The most evident conclusion to be drawn from this study is that decisions on priority setting are almost solely based on the principle of need. This implies that the principle of cost-effectiveness is given very little space, which is a problem as this means an obvious risk of inefficient resource use.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bernfort, Lars, 1967-, et al.
(författare)
-
The Socioeconomic burden of AD/HD
- 2004
-
Ingår i: Health Technology Assessment International HTAi,2004.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Schmidt, Andrea, et al.
(författare)
-
Samhällsekonomiska kostnader för reumatiska sjukdomar
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Reumatiska sjukdomar drabbar många människor och är förknippade med såväl lidande som stora belastningar på samhällsekonomin.Syftet med denna studie har varit att skatta bördan av reumatiska sjukdomar på samhällsekonomin i Sverige. Detta med avseende på såväl konsumtion av sjukvård (direkta kostnader) som produktionsbortfall till följd av arbetsoförmåga (indirekta kostnader). En redovisning görs även av kvinnors och mäns respektive andelar av kostnaderna.Studien är en sjukdomskostnadskalkyl (cost of illness analysis). Kostnader för sjukvårdskonsumtion har beräknats med hjälp av Socialstyrelsens nationella patientregister vad gäller slutenvård samt Apotekets Diagnos-Recept undersökning gällande läkemedel och öppenvård. Beräkningar av kostnader för produktionsbortfall i form av sjukskrivningar och förtidspensioner/sjukbidrag har baserats på Riksförsäkringsverkets diagnosklassificerade urvalsstatistik.De totala kostnaderna för reumatiska sjukdomar i Sverige år 2001 beräknades till ca 36,4 miljarder kronor. Av dessa bestod 31,3 miljarder kronor (86%) av indirekta kostnader (produktionsbortfall), medan direkta kostnader (vård och läkemedel) uppgick till 5,1 miljarder kronor (14%). Kvinnornas andel av kostnaderna var ca 2/3 (för såväl direkta som indirekta och totala kostnader). Försäkringskassans utgifter förknippade med reumatiska sjukdomar uppgick till totalt ca 12,5 miljarder kronor. Detta var ca 16% av de totala utgifterna för samtliga diagnoser.Sammanfattningsvis är den samhällsekonomiska bördan av reumatiska sjukdomar i Sverige mycket omfattande. Relationen mellan direkta och indirekta kostnader gör det rimligt att benämna reumatisk sjukdom (de diagnoser som ingår däri) en socialförsäkringssjukdom, vilket också visar sig i stora utgifter för Försäkringskassan. I förhållande till kostnadernas totala omfattning konsumerar dessa patienter relativt begränsad mängd sjukvårdsresurser.
|
|
