| 1. |
- Levin, Lars-Åke, et al.
(författare)
-
Health-Related Quality of Life of Ticagrelor versus Clopidogrel in Patients with Acute Coronary Syndromes-Results from the PLATO Trial
- 2013
-
Ingår i: Value in Health. - : Wiley-Blackwell: No OnlineOpen / Elsevier. - 1098-3015 .- 1524-4733. ; 16:4, s. 574-580
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: The purpose of this study was to compare the effects of ticagrelor versus clopidogrel on health-related quality of life in the PLATelet inhibition and patient Outcomes (PLATO) trial. Background: The PLATO trial showed that ticagrelor was superior to clopidogrel for the prevention of cardiovascular death, myocardial infarction, or stroke in a broad population of patients with acute coronary syndromes. Methods: HRQOL in the PLATO study was measured at hospital discharge, 6-month visit, and end of treatment (anticipated at 12 months) by using the EuroQol five-dimensional (EQ-5D) questionnaire. All patients who had an EQ-5D questionnaire assessment at discharge from the index hospitalization (n = 15,212) were included in the study. Patients who died prior to the end-of-treatment visit were assigned an EQ-5D questionnaire value of 0. Results: The EQ-5D questionnaire value at discharge among 7631 patients assigned to ticagrelor was 0.847 and among 7581 patients assigned to clopidogrel was 0.846 (P = 0.71). At 12 months, the mean EQ-5D questionnaire value was 0.840 for ticagrelor and 0.832 for clopidogrel (P = 0.046). Excluding patients who died resulted in mean EQ-5D questionnaire values of 0.864 among ticagrelor patients and 0.863 among clopidogrel patients (P = 0.69). Conclusions: In patients hospitalized with acute coronary syndromes with or without ST-segment elevation, treatment with ticagrelor was associated with a lower mortality but otherwise no difference in quality of life relative to treatment with clopidogrel. The improved survival and reduction in cardiovascular events with ticagrelor are therefore obtained with no loss in quality of life.
|
|
| 2. |
- Bernfort, Lars, et al.
(författare)
-
Bakgrund till QALY som effektmått
- 2012
-
Ingår i: QALY som effektmått inom vården. - Linköping : Linköping University Electronic Press. ; , s. 3-14
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Alwin, Jenny, et al.
(författare)
-
Fixartjänster i Sveriges kommuner : Kartläggning och samhällsekonomisk analys. Regeringsuppdrag
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En fixartjänst är en tjänst som primärt riktas till äldre personer och syftar till att förebygga fallolyckor i hemmet. Fixartjänster tillhandahålls i de flesta fall i kommunal regi. Omfattningen och användningen av fixartjänster i Sverige har tidigare inte studerats på nationell nivå. Syftet med denna studie är att genomföra en kartläggning av omfattningen och användningen av fixartjänster i kommunal regi i Sverige samt att uppskatta de samhällsekonomiska konsekvenserna av fixartjänster. Data har samlats in via postenkät alternativt via telefonintervju.Av Sveriges 290 kommuner är det 191 stycken (66 %) som har fixartjänst i kommunal regi. De arbetsuppgifter som primärt utförs inom ramen för fixartjänsten är sådana som innebär att äldre inte ska behöva klättra upp på stegar eller liknande, att förebygga fall genom att fästa lösa sladdar och borttagning av mattor samt översyn av olycksrisker i hemmet. I ett fåtal fall erbjuds även utomhustjänster såsom snöskottning. I majoriteten av kommunerna (58 %) är tjänsten kostnadsfri men brukaren får betala för förbrukningsmaterial, i 32 % är tjänsten helt kostnadsfri och i 9 % av kommunerna tas en kostnad ut för fixartjänsten. Tjänsten organiseras på olika sätt i kommunerna: fixartjänsten kan bedrivas helt i kommunal regi där utföraren är en eller flera fixare, personer tillhörande daglig verksamhet eller arbetsmarknadsenheten. I vissa fall bedrivs tjänsten av räddningstjänsten i samarbete med kommunen och i andra fall bedrivs tjänsten av företag på uppdrag av kommunen. Det finns även volontärorganisationer/ideellt arbetande personer som utför fixartjänster med mer eller mindre inblandning från kommunen, dessa har i denna rapport inte inkluderats som fixartjänster i kommunal regi till skillnad från de ovan nämnda. I 99 kommuner erbjuds inte fixartjänster i kommunal regi. Anledningar till detta är bland annat ekonomiska skäl samt svag efterfrågan.Upplevda vinster och nytta med fixartjänsterna som kommunerna själva rapporterar är bland annat fallprevention, att möjliggöra kvarboende, medverka till social samvaro samt möjlighet att erbjuda meningsfull sysselsättning. Problem som framkommit är exempelvis låg efterfrågan, svårighet att nå ut med information samt svårighet att mäta effekten på fallskador.En samhällsekonomisk modell för analys av fallskador har skapats. Denna modell inkluderar de stora kostnadsposterna fördelade på olika sektorer samt utfall i form av mortalitet samt livskvalitetsförlust när man drabbas av en fallskada. Kostnader för fallskador totalt i Sverige har i tidigare forskning beräknats till cirka 5 miljarder kronor, bara i direkta kostnader under det första året efter skadan. Av de totala fallolyckorna sker drygt hälften i hemmet. Ett beräkningsexempel baserat på kostnadsdata från litteraturen har i denna rapport genomförts och applicerats på en hypotetisk mellanstor kommun med 50 000 invånare. Sammanfattningsvis så visar detta räkneexempel att om endast en liten del av de allvarliga fallskador som leder till slutenvård kan förhindras genom en fixartjänst så motsvarar kostnadsinbesparingen den genomsnittliga budgeten.för en fixartjänst med en anställd person. Därtill kommer positiva bieffekter i form av att livskvalitetsförlust kan undvikas med mera. Utifrån detta kan en sammantagen bedömning göras att fixartjänster kan anses vara väl använda pengar sett ur såväl samhälleligt som kommunalt perspektiv. Beräkningar med reella data som inkluderar både kostnader och effekter i form av livskvalitet bör genomföras.
|
|
| 4. |
- Alwin, Jenny, et al.
(författare)
-
Sammanfattning. Fixartjänster i Sveriges kommuner : Kartläggning
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande rapport redovisas ett delresultat från regeringsuppdraget ”Social innovation i vården och omsorgen om de mest sjuka äldre” som VINNOVA fick i mars 2012.Under 2012 fick VINNOVA ett regeringsuppdrag ”Social innovation i vården och omsorgen om de mest sjuka äldre”. Regeringen uppdrog åt VINNOVA att i samarbete med universitet och högskolor och i samråd med andra relevanta aktörer vidareutveckla goda exempel kring sociala innovationer. Mer specifikt innebar uppdraget att genomföra ett fördjupat utvecklingsarbete kring sociala innovationer inom boende, lättare servicetjänster, trygghetsskapande insatser och social samvaro. Social innovation är en viktig del av VINNOVAs nya fokus på att stärka innovationskraften i offentlig verksamhet för att underlätta spridning och användning av innovationer inom kommuner, landsting och statliga myndigheter.Social innovation är en åtgärd som syftar till att öka människors välbefinnande genom att identifiera och möta upp sociala behov.
|
|
| 5. |
- Bernfort, Lars, et al.
(författare)
-
A case of community-based fall prevention : Survey of organization and content of minor home help services in Swedish municipalities
- 2014
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health. - : Sage Publications. - 1403-4948 .- 1651-1905. ; 42:7, s. 643-8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: The aim of this study was to survey minor home help services provided by Swedish municipalities with the main purpose to prevent fall injuries.METHODS: If minor home help services were presented on the homepage of a municipality, an initial telephone contact was taken. Thereafter a questionnaire was administered, including questions about target groups, aim with the services, tasks included, costs and restrictions for users, budget, and experienced gains with the services. Municipalities not providing minor home help services were asked about the reason therefore and if the municipality had previously provided the services Results: The questionnaire response rate was 92%. In 191 of Sweden's 290 municipalities services were provided by, or in cooperation with, the municipality. Reasons for not providing the services were mainly financial and lack of demand. Services were more often provided in larger cities and in municipalities located in populous regions. In some municipalities services were performed by persons with functional disabilities or unemployed persons. CONCLUSIONS: BOTH PROVIDERS AND USERS EXPRESSED SATISFACTION WITH THE SERVICES ASPECTS EXPRESSED WERE THAT SERVICES LEAD TO GREATER SENSE OF SAFETY AND SOCIAL GAINS THE EFFECT OF THE SERVICES IN TERMS OF FALL PREVENTION IS YET TO BE PROVED WITH ONLY A SMALL FALL-PREVENTIVE EFFECT SERVICES ARE PROBABLY COST-EFFECTIVE IMPROVED QUALITY OF LIFE, SENSE OF SAFETY, AND BEING ABLE TO OFFER MEANINGFUL WORK TO OTHERWISE UNEMPLOYED PERSONS ARE IMPORTANT ASPECTS THAT MIGHT IN THEMSELVES MOTIVATE THE PROVISION OF MINOR HOME HELP SERVICES.
|
|
| 6. |
- Bernfort, Lars, et al.
(författare)
-
Allergenspecifik immunoterapi vid behandling av allergisk rinit : Behandlingseffekter, kostnader och kostnadseffektivitet
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Prevalensen av allergier har skattats till omkring 20 % i Sverige. Allergisk rinit är vanligast bland unga vuxna och prevalensen är högre i länder med hög levnadsstandard. På individnivå har miljön i tidig barndom stor betydelse för utveckling av allergier senare i livet. Symtomen förknippade med allergisk rinit ger upphov till nedsatt livskvalitet, vårdkostnader, och produktionsförluster till följd av sjukskrivningar.Tidigare fanns endast symtomlindrande behandlingar att tillgå, men på senare år har sjukdomsmodifierande behandlingar lanserats. Dessa består av allergenspecifika immunoterapier (ASIT) som bygger på en successivt ökad tillvänjning av allergenextrakt för att skapa immunitet. ASIT kan bestå av subkutan immunoterapi (SCIT) eller sublingual immunoterapi (SLIT). Det finns läkemedel av detta slag som ingår i den svenska läkemedelsförmånen, men med begränsningen att de får förskrivas endast när bästa möjliga symtomdämpande behandling inte ger ett tillfredsställande resultat. Syftet med denna rapport var att genom en litteraturgenomgång undersöka vilken evidens som finns för klinisk effekt, inverkan på kostnader, samt kostnadseffektivitet av ASIT jämfört med enbart symtomatisk behandling vid allergisk rinit. Litteraturgenomgången utgjorde sedan grund för en bedömning av behovet av att genomföra en svensk kostnadseffektstudie.Vad gäller klinisk effekt av ASIT jämfört med symtomatisk behandling hittades flera studier av såväl SCIT som SLIT. Studierna visade genomgående på signifikanta förbättringar jämfört med symtomatisk behandling med avseende på symtom, livskvalitet, och behov av symtomatisk medicinering. Även vårdkostnader andra än de för symtomatisk behandling är lägre med ASIT.Kostnadseffektiviteten av ASIT har analyserats i flera studier gällande europeiska förhållanden. I ett par av dessa studier har även svenska förhållanden studerats specifikt. Samtliga publicerade studier fann att kostnadseffektiviteten av ASIT var god, med kostnader per QALY under 200 000 kronor om bara direkta kostnader beaktas och betydligt lägre kostnader per QALY om även indirekta kostnader beaktas. Dessa resultat bekräftas i ett räkneexempel utifrån kända fakta som avslutar denna rapport.Sammantaget talar publicerade vetenskapliga studier enhälligt för att ASIT, jämfört med enbart symtomatisk behandling, är en kostnadseffektiv behandling. Det finns ingen anledning att tro att denna slutsats skulle förändras av att genomföra en kostnadseffektstudie under svenska förhållanden. Vid en sådan studie bör extra fokus ligga på att utreda effekter på livskvalitet (QALYs) och produktionsförluster.
|
|
| 7. |
- Bernfort, Lars
(författare)
-
QALY som effektmått inom vården : Möjligheter och begränsningar
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hälso- och sjukvårdens resurser är ändliga och för att använda resurserna på bästa sätt är prioriteringar nödvändiga. I syfte att tjäna som underlag vid prioriteringar genomförs allt fler hälsoekonomiska utvärderingar, i vilka kostnader för olika behandlingar ställs mot de positiva effekter på hälsa/livskvalitet som de medför. Dessa positiva effekter uttrycks vanligen som kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs) och resultatet av en utvärdering uttrycks som kostnaden per vunnen QALY. Det är dock inte självklart vad en QALY står för då denna kan mätas och räknas fram på flera olika sätt.Denna rapport ägnas åt effektmåttet QALY med avseende på vad det innebär, vad det är tänkt att representera, hur det mäts, teoretiska och metodologiska problem, samt tänkbara alternativa tillvägagångssätt. Förutom att beskriva och ge en bild av effektmåttet QALY är syftet med rapporten att identifiera intressanta och relevanta frågor för vidare forskning om QALY och mätning av vårdens effekter.Rapporten inleds med ett kapitel där QALY-ansatsen sätts in i sitt sammanhang genom en bakgrund och teoretisk grund. Sedan följer en redogörelse för prospekt teorin, som tagits fram som en kritik mot den traditionella QALYansatsen och som möjligen kan utgöra en alternativ ansats. Kapitel 2 beskriver från vilka olika perspektiv QALY-vikter kan mätas samt vilken betydelse val av perspektiv kan ha för resultatet. Med perspektiv avses här i första hand vem som ska tillfrågas om hur bra eller dåligt ett sjukdomstillstånd är, drabbade patienter eller representanter för allmänheten? I kapitel 3 beskrivs metoder för mätning och värdering av QALY-vikter. Såväl direkta som indirekta metoder förklaras. Metodproblem beskrivs och diskussion förs om fördelar och nackdelar med olika mätmetoder samt vilka skillnader i resultat de kan förväntas medföra. Kapitel 4 ägnas åt specialfrågorna om negativa QALY-vikter, eller hälsotillstånd värre än döden, samt värdering av temporära tillstånd. Mätmetoder för dessa situationer och problem förknippade med dessa diskuteras. I kapitel 5 sätts QALY-ansatsen in i ett större sammanhang genom att den relateras till idén om rättvisa. Frågor som diskuteras är till exempel huruvida QALY-ansatsen är förenlig med en rättvis fördelning av resurser och om rättvisa borde tas hänsyn till i QALY-modellen eller inte. I kapitel 6 länkas QALY-ansatsen till teorier om lycka. Kan lyckoforskningen berika den traditionella hälsoekonomiska ansatsen? Kan lyckoforskningen bidra till bättre metoder för mätning av vårdens effekter, det vi vanligen kallar QALY? Rapporten avslutas med en diskussion som mynnar ut i intressanta och angelägna forskningsfrågor. Tanken är att vi ska gå vidare med en del av dessa frågeställningar.
|
|
| 8. |
- Ekberg, Kerstin, 1948-, et al.
(författare)
-
Is Mobility in the Labor Market a Solution to Sustainable Return to Work for Some Sick Listed Persons?
- 2011
-
Ingår i: Journal of occupational rehabilitation. - : Springer. - 1053-0487 .- 1573-3688. ; 21:3, s. 355-365
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: The study aims to identify characteristics associated with long-term expectations of professional stability or mobility among recently sick-listed workers, and to study whether expectations of professional mobility and turnover intentions were associated with duration of sick leave.Methods: A cross-sectional study was performed on baseline measures in a prospective cohort study of patients who were granted sick leave due to musculoskeletal (MSD) or mental (MD) disorders. A total of 1,375 individuals fulfilled the inclusion criteria. A baseline questionnaire was sent by mail within 3 weeks of their first day of certified medical sickness; 962 individuals responded (70%). The main diagnosis was MSD in 595 (62%) individuals and MD in 367 (38%).Results: Expectations of ability to remain in the present profession in 2 years was associated with better health and health-related resources, younger age, higher education, and better effort-reward balance. Effort-reward imbalance, MD, high burnout scores, and better educational and occupational position were associated with turnover intentions. Low expectations of ability to remain in the present profession defined two vulnerable groups with regard to RTW, those with no turnover intentions were older, had lower personal resources, more often had MSD, and slower RTW rate. Those with turnover intentions had a clear effort-reward imbalance and high burnout scores.Conclusions: The results of this explorative study underline the importance of differentiating RTW-interventions based on knowledge about the sick-listed person's resources in relation to the labor market and the work place, and their expectations of future employment and employability.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
