| 1. |
- Bhasin, Aditi, et al.
(författare)
-
Framtida slamhantering – Förbränning kombinerat med fosforåtervinning ur askan
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här projektet syftar till att ta fram ett underlag som belyser för– och nackdelar med förbränning av slam, betraktat ur ett helhetsperspektiv och baseras på försök i fullstor- och pilotskala. Livscykelanalys används för att utvärdera potentiell miljöpåverkan från behandling av slam, om man övergår från kompostering till förbränning (inklusive fosforåtervinning från askor). Prover av bottenaska, flygaska, rökgas och renat rökgaskondensat från alla försöken analyserades. De flesta utvärderingar av askorna, rökgasemission och kondensatsvatten visade att det finns en bra möjlighet att förbränna slammen i befintliga pannor. Massbalansberäkningar över förbränningsanläggningen visade att de flesta tungmetallerna hamnar i askor vid förbränningen. Resultat från livscykelanalys visade att ett teknikbyte från kompostering till samförbränning (som behandlingsmetod för rötat slam) innebär att man kan minska användningen av fossila energiresurser, minska klimatpåverkan och minska potentialen för toxisk påverkan på natur och människor utan att orsaka signifikant högre miljöpåverkan av annat slag. Resultat i studien visar, att den ovan formulerade slutsatsen är föga beroende av variabeln slambehandlingsmetod. Däremot gäller slutsatsen under studiens förutsättningar och är känslig för de randvillkor som räknas upp i rapporten.
|
|
| 2. |
- Åkerblom, Staffan, et al.
(författare)
-
Kartläggning av materialflöden av småelektronik i Sverige
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet med projektet var att kartlägga flöden av småelektronik som berörs av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter. I detta uppdrag ingick att uppskatta flöden och förråd av småelektronik under tillverkning, import/export, användning och avfallshantering, med ett fokus på att utvärdera trender i flöden.En utgångspunkt för projektet har varit att definiera begreppet småelektronik och hur denna definition kan appliceras på SCB:s officiella statistik över Utrikeshandel (import och export) samt inhemsk produktion som baseras på KN-koder (Kombinerad Nomenklatur) samt data från framförallt från El-Kretsen i Sverige för att skaffa statistik om elavfall. SCB tillhandahåller data för olika produkter enligt KN i allmänt tillgängliga databaser. Utgångspunkten för vad som ingår i begreppet småelektronik beskrivs i förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning där ett av kraven för att elutrustning ska klassificeras som ”liten elutrustning” är att utrustningens yttermått varken på längden, bredden eller djupet överstiger 50 centimeter. Projektet har i första hand fokuserat på konsumentprodukter och uteslutit ”proffsprodukter” i den mån det har varit möjligt. Slutsatserna som tas upp i rapporten finns beskrivet i slutet av rapporten och sammanfattas i korthet här.Tillgänglig statistik över Svensk handels- och produktionsstatistik samt avfall är av hög kvalitet men i många fall inte anpassad eller detaljerad nog för att följa småelektronikflöden.Trots att kvaliteten är hög på den tillgängliga statistiken är det svårt att få en fullständig bild av småelektronikflöden i samhället. Det finns flera flöden där statistiskt underlag saknas helt och osäkerheten som denna brist orsakar gör att den kompletta bilden av materialflöden blir osäker.På grund av brist på data kunde projektet därför inte nå syftet att uppskatta alla flöden och förråd av småelektronik under tillverkning, import/export, användning och avfallshantering.Illegal export, privat upplagring och privat e-handel kan utgöra stora flöden som behöver undersökas för att bättre kvantifiera flöden av småelektronik i samhället.Andrahandsmarknad från företag till privatpersoner kan ha betydelse för en framtida bedömning av materialflöden av småelektronik i samhället eftersom denna affärsmodell innebär att begagnade produkter delvis importeras från utlandet. Företag som har kontaktats under projektet har en affärsmodell där produkter (framförallt mobiltelefoner) restaureras och säljs till konsumenter. Företagen arbetar internationellt och inflödet av restaurerade produkter kommer delvis från utlandet.Andrahandsmarknad av småelektronik mellan privatpersoner behöver inte inkluderas vid bedömning av flöden av småelektronik i samhället. Detta flöde betraktas som en förlängning av användningen av en produkt och hamnar därmed inte i ett nytt flöde.
|
|
