| 1. |
- Andersson, Tova, et al.
(författare)
-
Uppföljning av etappmålet för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan : Data för år 2018
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det här projektet har SMED utfört en uppföljning av etappmålet för en ökad resurshushållning i livsmedelskedjan som lyder: ”Insatser ska vidtas så att senast år 2020 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara”.I praktiken innebär målformuleringen att av det uppkomna matavfallet från ovan nämnda avfallskällor ska minst 50 procent rötas eller komposteras där minst 40 procent av de uppkomna matavfallsmängderna måste rötas så att växtnäringen i matavfallet tas tillvara.Uppföljningen visar att omkring 38 procent av det uppkomna matavfallet från konsumtionsledet rötas och komposteras år 2018 så att växtnäringsämnen tas tillvara. Detta kan jämföras med målet på 50 procent. Motsvarande andel som rötas och där återföring av näringsämnen sker uppgår till 33 procent år 2018, att jämföra med målet på 40 procent. Sverige är idag en bra bit från att klara återvinningsmålet som inte bedöms uppnås till år 2020.De faktorer som har störst potential att öka återvinningsgraden utifrån genomförd studie är:Öka mängden insamlat matavfall till biologisk behandling. Idag är den andelen ungefär 49 procent av de uppkomna matavfallsmängderna. I de hushåll som idag har möjlighet att sortera ut sitt matavfall finns det en stor potential att öka utsorteringen eftersom andelen matavfall i restavfallet i dessa hushåll är cirka 26 procent. Detta jämfört med omkring 35 procent i hushåll som inte har någon matavfallsinsamling. Regeringsbeslutet att ålägga kommunerna att tillhandahålla system för insamling av matavfall från hushåll senast 2021 (Regeringskansliet, 2019) är ett kraftfullt styrmedel som kommer att öka insamlingen av matavfall då det år 2018 var 82 % av kommunerna som erbjöd insamling av matavfall till hushållen (Avfall Sverige, 2019a) Minska rejektmängderna som uppstår vid förbehandlingen vid samrötningsanläggningar. Denna andel är idag cirka 24 procent av insamlade mängder matavfall. Det är viktigt att få en biogödsel med en så bra kvalitet och med så lite oönskade material som möjligt för att kunna återföra näringsämnen. Eftersom det idag inte finns någon teknik för att enbart ta bort oönskade material är det oundvikligt att matavfall hamnar i rejektet. Tidigare år har en ökad återföring av rötslam från kommunala avloppsreningsverk angetts som ett sätt att nå målet om återföring av näring. Idag är det omkring 72 procent av uppkomna mängder rötslam som avsätts på ett sådant sätt att det kan klassas som återföring av näringsämnen. Det finns dock en utredning som ska föreslå förbud mot spridning av avloppsslam på åkrar och krav på återvinning av fosfor (Regeringskansliet, 2019b). Resultatet av denna utredning och framtida krav på återföring av näringsämnen som ställs kommer medföra en stor påverkan på etappmålsuppföljningen, och troligen även på beräkningsmetod om det enbart är fosfor som kommer att återföras.
|
|
| 2. |
- Bhasin, Aditi, et al.
(författare)
-
Framtida slamhantering – Förbränning kombinerat med fosforåtervinning ur askan
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här projektet syftar till att ta fram ett underlag som belyser för– och nackdelar med förbränning av slam, betraktat ur ett helhetsperspektiv och baseras på försök i fullstor- och pilotskala. Livscykelanalys används för att utvärdera potentiell miljöpåverkan från behandling av slam, om man övergår från kompostering till förbränning (inklusive fosforåtervinning från askor). Prover av bottenaska, flygaska, rökgas och renat rökgaskondensat från alla försöken analyserades. De flesta utvärderingar av askorna, rökgasemission och kondensatsvatten visade att det finns en bra möjlighet att förbränna slammen i befintliga pannor. Massbalansberäkningar över förbränningsanläggningen visade att de flesta tungmetallerna hamnar i askor vid förbränningen. Resultat från livscykelanalys visade att ett teknikbyte från kompostering till samförbränning (som behandlingsmetod för rötat slam) innebär att man kan minska användningen av fossila energiresurser, minska klimatpåverkan och minska potentialen för toxisk påverkan på natur och människor utan att orsaka signifikant högre miljöpåverkan av annat slag. Resultat i studien visar, att den ovan formulerade slutsatsen är föga beroende av variabeln slambehandlingsmetod. Däremot gäller slutsatsen under studiens förutsättningar och är känslig för de randvillkor som räknas upp i rapporten.
|
|
| 3. |
- Harris, Steve, et al.
(författare)
-
Strategic Roadmap for Gotland Industrial Symbiosis Park
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Roadmap for the Gotland Industrial Symbiosis Park (GISP) is the culmination of the GISP project. IVL was approached by Tillväxt Gotland and Region Gotland with the desire to develop the park based on industrial symbiosis (IS). Industrial symbiosis is a captivating concept that seeks to emulate nature where waste resources or by-products are utilized by other entities. The aim was therefore to identify the most appropriate development strategy to maximise industrial symbiosis, resource efficient production and the sustainability outcomes of the park. The chosen site is 2 km north of Visby, adjacent to the main airport. This document summarises the research project and its findings before outlining a suggested Roadmap for GISP’s development. It also brings together the research reports conducted during the project (Appendices 1-3) that include a literature review, review of regional strengths and opportunities, and a sustainability assessment of potential scenarios.
|
|
| 4. |
- Lustig, Tova, et al.
(författare)
-
Möjligheter och utmaningar med avfallsplan och avfallsförebyggande program : En utvärdering av den nationella avfallsplanen och det avfallsförebyggande programmet – Att göra mer med mindre
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har haft en nationell avfallsplan sedan 2005 och den nuvarande avfallsplanen och avfallsförebyggande programmet Att göra mer med mindre, sträcker sig över 2018 – 2023 och är framtagen av Naturvårdsverket. Både plan och program ska utvärderas vart sjätte år och ses över vid behov. I denna rapport utvärderas nuvarande avfallsplan och avfallsförebyggande program. Syftet är att bedöma vilka effekter som plan och program har bidragit till. För att bedöma detta har samtligakommunala avfallsplaner undersökts. 30 intervjuer med berörda aktörer hargenomförts samt en uppföljning av den statistik som presenterades i avfallsplanen har gjorts.Det är svårt att påvisa någon effekt av plan och program. Utvärderingen visar att planen och programmet inte har haft någon större betydelse för aktörernas arbete för en mer resurseffektiv avfallshantering. Majoriteten av de aktörer som intervjuats anger att de sällan eller aldrig använder avfallsplanen i sitt arbete. Dock nämns det av flertalet aktörer att den är bra som en handbok kring hur avfallshanteringen fungerar i Sverige om ändock något inaktuell i dagsläget. Kommunerna har ofta med de prioriterade områdena som nämns i planen menhar inte haft någon större nytta av planen i sitt arbete med att ta fram kommunala avfallsplaner. I 65 procent av de kommunala avfallsplaner som antagits från år2018 och framåt, nämns den nationella avfallsplanen. Samtidigt anges att den nationella avfallsplanen fungerar som ett medel för att visa för företagsledning och politiker vad man ska prioritera samt var utvecklingen är på väg vilket kan indikera om man är inne på rätt spår. Kännedomen om den nationella avfallsplanen är större än det avfallsförebyggande programmet.Flertalet åtgärder utförs av aktörerna som har koppling till avfallsplan och program men de utförs inte på grund av dessa utan snarare indirekt. Det finns en efterfrågan på åtgärdsförslag och goda exempel på vad man kan göra. Nu visarplanen vad man vill men inte hur man når dit. Särskilt viktigt är åtgärdsförslag för mindre kommuner och organisationer. De flesta anger att det är rätt områden som är prioriterade, men det finns dock en önskan om än mer fokus på förebyggande samt ett avsnitt kring avfall i krissituationer i en uppdaterad plan.En sammanställning av statistik för avfallsmängder år 2020 presenteras i denna rapport för att visa på utvecklingen jämfört med mängder för år 2014.Vidare är den prognos som presenterades för år 2020, vilken redovisades i den nationella avfallsplanen, inkluderad i rapporten. Statistiken visar att textilavfall och batteriavfall har ökat mest fram till år 2020 jämfört med år 2014.I framtida versioner av avfallsplanen vill aktörerna se ett dokument som är tydligare med bilagor för mer information. Ett dokument som visar vilka målen är och varför de finns samt förslag på hur man kan uppnå målen. Det efterfrågas också att planen kopplar till vad andra organisationer gör, vilka initiativ man som läsare kan ansluta sig till. Ett annat önskemål är särskilda dokument riktade motföretag eller prioriterat områden. För kategorin företag är det inte många som enbart har avfallsfrågan på sitt bord. Det är en uppgift bland många andra som en miljö- och kvalitetsansvarig har att hantera. Därför är det viktigt att lyfta frågan högre upp i avfallshierarkin för att visa vad man kan göra för att förebygga avfall. Många kommuner har exempelvisändrat namnet på sin avfallsplan till kretsloppsplan eller resursplan, för att vidga begreppet och förståelsen för det stora område som en kommunal avfallsplan ska täcka. Det kan inkludera allt från inköp och hantering, men även hur det avfall som uppstår ska hanteras. Detsamma gäller för den nationella avfallsplanen som troligen förlorar en del läsare som skulle kunna ha nytta av innehållet i planen men som inte anser sig arbeta med avfall. Kommunikationen kring den nationella avfallsplanen är därför av stor vikt och att den anpassas till olika aktörer.Utvärderingen drar slutsatsen att en handlingsplan som visar exempel på hur man kan nå målen vore önskvärt. För att hålla dokumenten aktuella bör Naturvårdsverket vid möten med aktörer återkoppla hur detta berör avfallsplanen.
|
|
| 5. |
- Sörme, Louise, et al.
(författare)
-
Livsmedelsavfall 2020 : Data för olika led - Jämförelse med andra nordiska länder - Uppföljning av etappmål matavfall
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I avfallsdirektivet har det införts en bestämmelse att medlemsstaterna i EU ska mäta mängd livsmedelsavfall i hela livsmedelskedjan och rapportera dessa årligen. Detta projekt har tagit fram data för 2020 och sammanfattar de mängder livsmedelsavfall som uppkom i olika led år 2020. De led där det tagit fram data för är: primärproduktion, bearbetning och tillverkning, detaljhandel och annan livsmedelsdistribution, restauranger och cateringstjänster samt hushåll. I projektet ingick att göra en jämförelse mellan data över livsmedelsavfall i andra nordiska länder.Uppgifterna om mängd livsmedelsavfall kommer också användas för uppföljning av etappmål för minskat matsvinn mätt i livsmedelsavfall med år 2020 som basår. I projektet ingick även en uppföljning av etappmålet för ökad utsortering och biologisk behandling av matavfall.Totalt har den uppskattade mängden livsmedelsavfall minskat med cirka 170 000 ton. För primärproduktionen har en ny metod använts där det är säkerställt att enbart livsmedelsavfall inkluderas i den rapporterade siffran. Osäkerheten är dock hög även för den nya siffran och få restflöden inom primärproduktionen klassas som livsmedelsavfall i tidiga led av livsmedelskedjan. Mängd från restaurang har också minskat (från tidigare 73 000 ton till 58 000 ton), det beror dels på Covid som slog hårt mot restauranger, men också för att vi nu har en separat post och datakälla för hotell som tidigare räknats in i restauranger. För skolor och förskolor har nya avfallsfaktorer som baseras på ett betydligt större underlag än tidigare tagits fram. Dessa är betydligt lägre per portion än de som använts tidigare varför den uppräknade mängden blir lägre än tidigare år. Trenden pekar på att allt mindre livsmedelsavfall slängs i hushållen.Genom jämförelsen med andra nordiska länder bedömer vi att totala mängder, andel per led och kg/person är relativt lika mellan länderna. Dock sticker livsmedelsavfall från Bearbetning och tillverkning ut i Danmark och Finland genom mycket stora mängder. Sammantaget ger jämförelsen inte någon signal till att Sveriges data skulle vara missvisande, alla länder har relativt höga felmarginaler i flera led och det är inte säkerställt att tolkningen av definitionen av livsmedelsavfall är lika mellan länderna. Nytt etappmål som beslutades av regeringen 2020 för en ökad utsortering och biologisk behandling av matavfall lyder: “Senast år 2023 ska minst 75 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och biogas tas tillvara.”Både det nya etappmålet mot 2023 samt delmålen i etappmålet mot år 2020 har följts upp i den här rapporten. Resultaten visar att andelen som rötades med återföring av näringsämnen och energi uppgick till 40 procent år 2020, jämfört med 33 procent år 2018. Detta innebär att Sverige uppnådde delmålet i etappmålet mot 2020 samtidigt som uppföljningen visar på stora utmaningar mot 2023, då målnivån skärpts från 40 till 75 procent.Uppföljningen visar att omkring 45 procent av det uppkomna matavfallet från konsumtionsledet rötades eller komposterades år 2020 så att växtnäringsämnen tas tillvara, målet 2020 var 50 procent.
|
|
| 6. |
- Åkerblom, Staffan, et al.
(författare)
-
Kartläggning av materialflöden av småelektronik i Sverige
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet med projektet var att kartlägga flöden av småelektronik som berörs av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter. I detta uppdrag ingick att uppskatta flöden och förråd av småelektronik under tillverkning, import/export, användning och avfallshantering, med ett fokus på att utvärdera trender i flöden.En utgångspunkt för projektet har varit att definiera begreppet småelektronik och hur denna definition kan appliceras på SCB:s officiella statistik över Utrikeshandel (import och export) samt inhemsk produktion som baseras på KN-koder (Kombinerad Nomenklatur) samt data från framförallt från El-Kretsen i Sverige för att skaffa statistik om elavfall. SCB tillhandahåller data för olika produkter enligt KN i allmänt tillgängliga databaser. Utgångspunkten för vad som ingår i begreppet småelektronik beskrivs i förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning där ett av kraven för att elutrustning ska klassificeras som ”liten elutrustning” är att utrustningens yttermått varken på längden, bredden eller djupet överstiger 50 centimeter. Projektet har i första hand fokuserat på konsumentprodukter och uteslutit ”proffsprodukter” i den mån det har varit möjligt. Slutsatserna som tas upp i rapporten finns beskrivet i slutet av rapporten och sammanfattas i korthet här.Tillgänglig statistik över Svensk handels- och produktionsstatistik samt avfall är av hög kvalitet men i många fall inte anpassad eller detaljerad nog för att följa småelektronikflöden.Trots att kvaliteten är hög på den tillgängliga statistiken är det svårt att få en fullständig bild av småelektronikflöden i samhället. Det finns flera flöden där statistiskt underlag saknas helt och osäkerheten som denna brist orsakar gör att den kompletta bilden av materialflöden blir osäker.På grund av brist på data kunde projektet därför inte nå syftet att uppskatta alla flöden och förråd av småelektronik under tillverkning, import/export, användning och avfallshantering.Illegal export, privat upplagring och privat e-handel kan utgöra stora flöden som behöver undersökas för att bättre kvantifiera flöden av småelektronik i samhället.Andrahandsmarknad från företag till privatpersoner kan ha betydelse för en framtida bedömning av materialflöden av småelektronik i samhället eftersom denna affärsmodell innebär att begagnade produkter delvis importeras från utlandet. Företag som har kontaktats under projektet har en affärsmodell där produkter (framförallt mobiltelefoner) restaureras och säljs till konsumenter. Företagen arbetar internationellt och inflödet av restaurerade produkter kommer delvis från utlandet.Andrahandsmarknad av småelektronik mellan privatpersoner behöver inte inkluderas vid bedömning av flöden av småelektronik i samhället. Detta flöde betraktas som en förlängning av användningen av en produkt och hamnar därmed inte i ett nytt flöde.
|
|
